Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Denna studie syftar till att undersöka hur personer som är verksamma inom NIU positionerar sig till verksamhetens urval- och antagningsprocess i relation till elitföreningars påverkan. Vidare kommer denna studie handla om att skapa bättre förståelse kring området genom tre forskningsfrågor.I frågeställningarna använder vi oss av begreppet ’legitimera’ vilket här är synonymt med ’respondenternas berättelser’.

Frågeställningar

1. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU verksamheten?

2. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU urval- och antagningsprocessen till NIU?

3. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU elitklubbarnas involvering?

Metod

Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer var tillvägagångssättet för datainsamling. Vi valde att utgå från ett målinriktat och strategiskt urval när vi valde ut respondenter till vår undersökning. Analys av datainsamlingen genomfördes på två olika sätt, via induktivt perspektiv och narrativ analys. Som teoretiskt ramverk för analys har vi använt sig av positioneringsteorin.

Resultat

Vi valde att kategorisera resultatet baserat på tre centrala teman; den första handlade om att verksamheterna var elitförberedande. Den andra handlade om elitförberedande urval och antagningsprocess, där uttagningen fokuserade främst på de fotbollsmässiga kunskapen hos de sökande. Tredje temat handlade om elitföreningarnas påverkan på verksamheterna som ett försök att gynna sin egen verksamhet.

Slutsats

För att verksamheten, antagningen och urvalet ska betraktas som elit är elevernas fotbollskompetens den enskilt viktigaste aspekten. Vi såg ett intresse från klubbarna att påverka verksamheterna ekonomiskt, kommersiellt och sportsligt.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet.

Undersökningens tre frågeställningar är:

• Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel?

● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel?

● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa?

Metod

Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.

Resultat

Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa.

Slutsats

Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa.

Syfte

Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat.

Frågeställningar

1.  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat? 
2. Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat?
3. Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?  

Teori och metod

Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs.

Resultat

Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning.

Slutsatser

Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder.

This special issue aims to examine rights-related issues in the everyday context of organized youth sport.

It has long been stated that children have the rights to protection from, e.g., abuse and to the provision of age-appropriate leisure, play, and recreational activities along with participation in all matters that concerns them. Yet, the full range of children's rights to and in sport has not yet been explored in detail. To do so, it is relevant to turn to the Scandinavian countries, which are praised for promoting children's rights and well-being, with organized sport forming part of the daily lives of many children and youths. In this paper, we examine the organizational policies in Scandinavian sport in order to develop foundational knowledge about how the range of children's rights to and in sport may be supported. Comparing key policy documents of the major sports confederations in Denmark, Norway, and Sweden, these analyses identify great variety in the following: 1. when and how children's rights to and in sport have been made explicit in the three countries; 2. whether the emphasis is on protection and/or provision of sport to children and youths or their participation in shaping sporting activities; 3. the degree to and ways in which such rights are regulated. In sum, our findings reflect a disparity between organizational policies in the three countries, with a more liberal and individualistic approach to public policy in the Danish context, providing some explanation of the only recent development in and scattered enaction of regulations to support children's rights to and in sports. Furthermore, we identify that political attention has mainly been drawn to the protection and provision of sports to children and youths, while their participation in shaping sport is a shared challenge for sport confederations in the Scandinavian countries and beyond.

Since March 2020, most physical education (PE) teachers in Scandinavia have faced the challenges of remote teaching. Homeschooling has perhaps been particularly challenging for PE teachers compared to other teachers, given the essential role of bodily contact, interaction, social negotiations, game playing and shared expressions in PE (Varea and González-Calvo, 2020).

Having worked with covid conditions for a year now, we trust that teachers have worked out various solutions that, we hope, are relevant and meaningful for the students. At the same time, both from our personal experiences and early research findings (Mercier et al. 2021), it appears that PE teachers have largely provided students with physical activity and fitness training during the pandemic.

In this short text, we want to share an idea for a concrete alternative to fitness exercises, which, although important, is only one part of the PE curriculum. It springs from a pedagogical model we outlined in a double article from 2018, which focuses on practising. Practising, which in German is üben and in the Scandinavian languages øve/öva, is, briefly put, a form of activity in which you seek to improve some part of yourself through repeated efforts.

Recently, one of our colleagues, Dillon Landi, made us aware that this practising model is particularly relevant for teaching during the pandemic. While we did not have remote teaching in mind when we outlined the model, we realise now that it could be a relevant way of coping with the current situation. It can, we believe, guide how teachers can facilitate movement activities for students at home that are both meaningful and educationally relevant.

In the following, we will describe what remote teaching with a focus on practising might look like. We hope it can inspire teaching methods that add to the list of pedagogical options available for teachers during the pandemic.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga? 

Metod 

Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.

Resultat 

Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.  

Slutsats 

Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a). 

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl lärare i grundskolan upplever att den utbildning de fått skapat förutsättningar för att möta NPF-elever i grundskolan. Studien syftar även till att undersöka vilket arbete de genomför samt vilken fortbildning de tagitdel av kopplat till NPF. I den här studien så har författarna använt sig av tre huvudfrågeställningar

- Vad har lärare i idrott och hälsa för erfarenheter och utmaningar kring att arbeta med NPF-anpassningar?

- Hur är lärarnas upplevelse kring den utbildning de har fått inom området?

- Hur upplever lärarna sin möjlighet till stöd och fortbildning?

Metod: Metoden som författarna har valt att använd sig av är en kvalitativ metod där de har intervjuat fem lärare som är utbildade och undervisar i ämnet idrott och hälsa. Alla lärare hade olika arbetslivserfarenheter men gemensamt för dem alla var att alla har tagit ut en examen från Gymnastik- och idrottshögskolan. Allt insamlat material har därefter bearbetats med genomen entematisk innehållsanalys.

Resultat: Lärarens arbete med NPF-anpassningar påverkas av faktorer som utmanande miljö och tidsbegränsningar. Svårigheter med lokaler, schema och underhåll påverkar engagemanget hos eleverna. Trots begränsad tid beskriver lärarna vikten av att avsätta tid för anpassningar och önskar mer tid för planering. När det gäller lärarutbildningen framkommer en enhällig uppfattning om bristande kunskap kring NPF-diagnoser från Gymnastik- och idrottshögskolan där fokuset ligger på fysiska funktionsvariationer. Fortbildning och övrig utbildning varierar, beroende på skolledningens intresse och stöd. Nätverk och kunskapsutbyte med andra skolor och kollegor upplevs som värdefullt för att hantera utmaningarna. Sammanfattningsvis visar respondenternas erfarenheter på behovet av resurser, tid och utbildning för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö för elever med NPF-diagnoser.

Slutsats: Lärarna stöter på brister i utbildningen om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och möter utmaningar i tillgången till relevant fortbildning. Tidsbegränsningar och ekonomiska hinder påverkar deras kunskapsinhämtning. Bristen på stöd, särskilt gällande tid och anpassade miljöer, påverkar förmågan att stödja elever med NPF. Förbättring av relationsutbildning, ökad fortbildningstillgänglighet och aktivt stöd från skolor kan främja en inkluderandeundervisningsmiljö för elever med NPF- diagnoser

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande?

Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever. 

Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande.

Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. 

Historically, social welfare providers have defined social and ethnic minorities such as ‘vagrants’ and Romani people as non-deserving and thus excluded them from their work. Gradually during the nineteenth century, however, Christian actors and organizations across Europe were among the first to recognize Romani groups as legitimate targets of relief. The operations required boundary changes where previously undeserving categories were transferred to deserving, thus becoming legitimate targets of relief. The article discusses the Church of Sweden’s social care for minorities, with a special focus on Romani groups from the 1910s to the 1940s. At that point, Protestant social work was permeated by conservative paternalism and focused on changing the individual through interventions defined as help-to-self-help, rather than challenging the unjust social structures in Swedish society. However, welfare measures were enacted differently depending on the majority/minority position of the individual; the recognition or rejection of minority rights affected the distribution and content of Lutheran social welfare. Examining church-led or church-endorsed activities, the contribution sheds light on the differentiation of social and ethnic subgroups and brings nuance to a field that has overlooked the Swedish state church as a welfare provider in the twentieth century. The instances of intersection between and sometimes confusion of social and ethnic boundaries serve as examples of the historicity of such boundaries and churchmen’s contribution to establishing these.

The 1945 census was the last to record ethnicity in Sweden, and in 1973, registering ethnicity became virtually illegal. Swedish population statistics and official health and social registers therefore do not contain information on the ethnic background of the people registered. Exploring socio-medical and epidemiological research in Sweden from the 1940s to the 1980s, the chapter discusses the tension between ethical and legal constraints on the one hand, and the scientific, administrative, and political need for accurate information on minority and ethnic groups on the other. Three alternative research strategies to substitute for the lack of data on ethnicity are identified: using alternative but related categories such as nationality, country of birth, or immigrant status; “reading ethnicity” from pre-existing data collections; and conducting time-consuming and costly special studies designed to enable researchers to bypass the proscription of ethnic registration. These strategies have produced new epidemiological and socio-medical understandings concerning ethnicity and health/disease. However, as certain groups and categories have been statistically more available or visible in society than others, an uneven body of knowledge has evolved. In effect, some minorities have been spotlighted while others have remained hidden in plain sight.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats.

• På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa?
• På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa?

Metod

Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige.

Resultat

Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning.

Slutsats

Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man som idrottslärare kan motivera inaktivasamt lågaktiva barn till fysisk rörelse under idrottstimmar.

Frågeställningar:

• Vilka strategier använder idrottslärare för att motivera inaktiva elever till att delta iundervisningen?

• Hur fungerar dessa strategier?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och består av intervjuer och observationer, detta för att hittasvar på studiens frågeställningar. Fyra olika idrottslärare har intervjuats, två av dessa lärarehar även observerats under deras lektion. I studien har tre slumpmässigt valda klasserobserverats. Studiens teoretiska utgångspunkt är motivationsteorin.

Resultat

Studien visar att positiv feedback är en stor källa till motivation. Genom att skapameningsfullhet i ämnet idrott och hälsa så ökar man motivationen hos barnen. Dessa strategierfungerade till stor del hos alla barn.

Slutsats

Det är viktigt att skapa meningsfullhet för eleverna för att de ska känna motivation. Men ävensom lärare att finna motivation i sitt arbete 

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa resonerar kring och arbetar med begreppet hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. De frågeställningar som besvaras är:

Hur tolkar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa?Vilka didaktiska val gör läraren för att undervisa i hälsa? 

Metod

Metoden som användes i detta arbete var kvalitativ och empiri baserades på intervjuer. Intervjuerna var av halvstrukturerad karaktär och genomfördes med fem stycken lärare i idrott och hälsa i skolans senare år. Urvalet gjordes genom en kombination av ändamålsenligt urval och bekvämlighetsprincipen. Det teoretiska ramverket som valdes och som genomsyrar stora delar av arbetet med studien utgår ifrån didaktiska teorier och modeller.   

Resultat

Studiens resultat tyder på att lärarna i idrott och hälsa tolkar begreppet hälsa som något som kan delas in i olika delar. Främst framkommer då fysisk och psykisk hälsa, och i några fall även social hälsa. Uppfattningen om hur hälsan skall komma till uttryck i undervisningen görs utifrån lärarens egen definition av begreppet, det som framkommer i styrdokumenten och det som eleverna anses ha behov utav. Det mest framträdande inslagen i hälsoundervisningen är det som kopplas till fysisk aktivitet och fysiologiska effekter. Undervisning som syftar till kunskaper inom området hälsa och livsstil utförs både praktiskt och teoretiskt, men gemensamt är att lärarna försöker möjliggöra ett lärande i området med hjälp av verktyg som diskussion och reflektion.

Slutsats 

Studiens resultat överensstämmer med resultat från tidigare forskning såsom att lärarna definierar begreppet utifrån olika delar, men att det trots detta är den fysiska hälsan som dominerar hälsoundervisningen. Stor vikt läggs på fysisk aktivitet och att den tillsammans med teoretiska kunskaper skall bidra till förutsättningar för eleverna att påverka sina liv i en hälsosam riktning, både på kort och på lång sikt. 

Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i skolor inom Stockholms län upplever att undervisningen har förändrats av distansundervisning och hur det har påverkat deras lärande i Idrott och Hälsa 1. Vi fokuserar på en del av följande kunskapskrav: “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan [...] ” (Skolverket, 2011). 

• Vad är elevernas upplevelse av distansundervisningen sett till kunskapskravet? 
• Har upplevelsen av inlärningen utav kunskapskravet under distansundervisningen varit positiv eller negativ enligt eleverna?
• På vilket sätt anser eleverna att det förekommit positiva och negativa effekter på deras lärande sett till kunskapskravet med distansundervisning?

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Studiens undersökning består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts på sex elever. Eleverna går på gymnasier inom Stockholms län och har haft kursen idrott och hälsa 1 på distans. Studiens teori utgår ifrån Piagets lekteori om scheman och jämvikt. 

Resultat

Samtliga elever hade en negativ upplevelse med distansundervisningen. Kopplat till kunskapskravet upplevde eleverna att den fysiska delen av ämnet var minimal och otillräcklig, när de jämför med den tidigare undervisningen som genomfördes på skolan.

Slutsats

Sammantaget upplevde att kursen idrott och hälsa var tråkig och svår med distansundervisning. Lektioners innehåll och upplägg upplevdes sämre än de lektioner som de hade på skolan. Eleverna upplevde att kunskapskravet berördes lite under distansundervisningen. Med teori med utgångspunkt från Piaget drog vi slutsatsen att på grund av den bristande kopplingen mellan fysisk aktivitet och undervisningen som bedrevs resulterades detta i en negativ effekt på elevernas lärande.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter idrottslärare på högstadiet har av att det uppstår dilemman kopplat till elevers religion i samband med idrottsundervisning samt hur de arbetar med och hanterar sådana dilemman. Studiens frågeställningar:

• Vilka erfarenheter har lärare i ämnet idrott och hälsa av att elever begränsas från att delta i idrottsundervisningen på grund av deras religiösa tillhörighet?
• Vilka lösningar använder lärare sig av för att ge alla elever samma möjlighet att uppnå målen i ämnet?

Metod

I denna studie användes en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med fem idrottslärare som har erfarenhet av att undervisa på högstadiet. Urvalet gjordes främst genom ett bekvämlighetsurval. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilket gör att de intervjuade lärarna kan ge utförliga svar och dela med sig av sina erfarenheter vilket kan ge en djupgående förståelse. Fyra av intervjuerna genomfördes på distans via videokonferensprogrammet Zoom medan en intervju skedde på den intervjuade lärarens arbetsplats.

Resultat & Slutsatser

Samtliga fem lärare som intervjuats har erfarenhet av att religion vid vissa tillfällen begränsat elever från att delta i idrottsundervisning. Samtliga lärare menar dock att det inte är vanligt utan endast sker vid några få enstaka moment eller tillfällen. Det är framför allt vid simundervisning som det kan bli problematiskt för vissa elever att delta på grund av deras religion och detta gäller främst muslimska flickor. Ett ytterligare moment där vissa religiösa elever ibland begränsas att delta är dans. Några av lärarna har även erfarenhet av att religion påverkar vissa muslimska elevers deltagande i idrottsundervisning när de fastar under ramadan. Lärarnas tillvägagångssätt för att lösa de religiösa dilemman som uppstår är oftast att ha en god kommunikation med de berörda eleverna och deras föräldrar vilket sedan kan mynna ut i att vissa anpassningar görs för dessa elever.

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka specialidrottslärares bedömningspraktik genom att utforska hur de ser på bedömning och återkoppling. 

Hur talar lärare om sin bedömningspraktik? 

Vilka praktiska övningar/spel använder sig specialidrottslärare av, så att eleverna kan demonstrera sina kunskaper?   

Hur beskriver specialidrottsläraren sin återkoppling till eleverna om bedömning? 

Metod

I denna studie används en kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna. Det skedde via semistrukturerade intervjuer och det var fyra olika lärare på Nationell idrotts utbildning (NIU) skolor runt om i Stockholm som deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Nationell idrottsutbildning (NIU) är en nationell idrottsutbildning som ger elever möjligheten att utveckla en karriär inom vald idrott. 

Resultat

Resultatet visar att bedömning sker året om under lektionerna, det uppstår för det mesta under lektionerna som är till största del praktiska övningar och spel. Det sker genom en subjektiv professionalism och erfarenhet som lärarna besitter på. Övningarna under lektionerna är anpassade till elevernas kunskapsnivå och medföljer därför med någon form av individualisering. Återkopplingen till elever sker via formativfeedback, då den anses ge eleverna större möjlighet till att utveckla sina kunskaper.  

Slutsats

Det finns tydliga likheter i hur lärarna väljer att bedöma, lägga upp övningar och ge feedback. Lärarna använder sig av samma sorts mönster i sin val av upplägg, det ska planeras med hjälp av skolans kunskapskrav, men att målet att eleverna ska utvecklas inom sin idrott är det viktigaste.

Syfte 

Syftet med studien var dels att belysa hur idrottslärarstudenter upplever dagens idrottshallar/gymnastiksalar, dels undersöka hur de vill utforma de ideala framtidens idrottshallar/gymnastiksalar inom ämnet idrott och hälsa. Det frågor som studien ämnar besvara är de tre som följer: vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärarstudenterna att det finns i dagens fysiska rum inom ämnet idrott och hälsa? Hur vill lärarstudenter i idrott och hälsa att framtidens ideala fysiska rum ska vara utformat inom idrott och hälsa? Hur reflekterar idrottslärarstudenter kring ämnena idrott respektive hälsa i utformningen av framtidens idrottshall? 

Metod 

Studien har en hermeneutisk ansats som utförts genom kvalitativ intervjustudie. Sex ämneslärarstudenter vid GIH som alla tar examen vårterminen 2022 har intervjuats. Intervjuerna har spelats in via röstinspelning på en mobiltelefon och efter detta har materialet transkriberats och sedan analyserats, bearbetats och sammanfattats. 

Resultat 

Resultaten som framträder är att respondenterna ser problem med små idrottshallar, dåligt utrustade hallar och brist på material som det största nackdelarna utifrån deras tidigare erfarenheter. De fördelar som lyfts som positivt är storleken på hallarna, bra tillgång på material och nära anslutning till andra former av anläggningar där man kunnat bedriva idrottsämnet. I skapandet av framtidens hallar så hittar vi nya innovativa lösningar från vissa av respondenterna medan andra håller sig mer inom ramarna för det som känns mer realistiskt. Respondenternas syn på utformningen av idrottsämnet är tydlig, samma tydlighet hittar vi inte vad gäller hälsaämnet. 

Slutsats 

Framtidens idrottshall växer fram genom respondenterna i studien, där nya funderingar och tankar om hur det skulle kunna se ut framöver blir tydliga. Att en förändring behövs i utformningen av många av dagens idrottshallar blir tydlig. Framträder gör också att det råder oenighet i hur man ska undervisa i ämnet hälsa då riktlinjerna för detta förefaller oklara.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka föräldrars föreställningar kring ämnet idrott och hälsa iårskurs 7. Studiens frågeställningar är (1) Hur ser föräldrar på ämnet idrott och hälsa? (2) På vilket sätt yttrar sig föräldrar kring begreppen upplevelse, prestation och träning i förhållande till ämnet idrott och hälsa? (3) Vad tror föräldrar att deras barn lär sig i ämnet idrott ochhälsa?

Metod

Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sju föräldrar till barn i årskurs 7. Samtliga intervjuer genomfördes genom digitala mötesverktyget Zoom och alla intervjuer transkriberades därefter. Analysen gjordes enligt Braun och Clarkstematiska analys som identifierar ”mönster” i det empiriska materialet. Studiens teoretiska ramverk baserar sig på Engströms praktiker och logiker.

Resultat

Resultatet av studien visar att föräldrarna är eniga om att idrott och hälsa är ett viktigt ämne, men de vet inte vad som krävs för ett visst betyg. Tävling inom idrottsundervisningen upplevs som positiv, men respondenter är osäkra på om det finns belägg för att bli fysiskt starkare under idrottslektionerna. Det framkommer att det är viktigt att barnen har roligt och att vissa typer av aktiviteter dominerar i undervisningen. Föräldrarna betonar vikten av att rörelse och fysisk aktivitet bör prioriteras samt att hälsodelen och teoretiska delar inom ämnet kan komma sekundärt. Relationsbyggande är enligt respondenterna en viktig del för en fungerande och utvecklande undervisningsmiljö.

Slutsats

Det tycks finnas generella likheter kring föräldrars föreställningar till deras barns undervisning i idrott och hälsa, då respondenterna gärna refererar till egna upplevelser ocherfarenheter kring ämnet. Resultatet tyder även på att föräldrarna tror att det sker ett lärande hos barnen i respektive praktik i Engströms teoretiska ramverk.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur friluftsliv bedrivs samt hur närhet till natur och utemiljöer påverkar friluftsundervisningen i grund- och gymnasieskolan.

● Hur bedrivs friluftsliv i grund- och gymnasieskolan?

● Påverkar närhet till natur mängden friluftsaktiviteter som bedrivs?

● Påverkar närhet till natur hur stor del av den totala undervisningen i ämnet idrott och hälsa som består av friluftsliv?

● Påverkar närhet till natur hur stor del av undervisningen som är teoretiskt lagd?

Metod

I arbetet för att besvara de frågeställningar som framtagits användes ett kvantitativt förhållningssätt i form av en enkät. Programmet SPSS har använts för att statistiskt analysera insamlad data.

Resultat

Närhet till natur korrelerade positivt med den totala mängden friluftslivsundervisning och antal aktiviteter. Inga signifikanta korrelationer mellan närhet till natur och del teori hittades. Lärare i idrott och hälsa där arbetsplatsen hade natur tillgängligt med gångavstånd eller på skolgård under lektionstid hade både mer total mängd friluftsliv och fler aktiviteter än de som hade natur otillgängligt eller tillgängligt med bussavstånd på lektionstid.

Slutsats

Enligt studien har närhet till natur en påverkan på vilka friluftslivsaktiviteter som lärare i idrott och hälsa väljer att bedriva, antalet olika friluftslivsaktiviteter som bedrivs och hur stor del av den totala undervisningen i idrott och hälsa som består av friluftsliv. Lärare med närmare till natur bedriver en större mängd friluftslivsaktiviteter och totalt sett mer friluftsliv i undervisningen av idrott och hälsa.

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven.

1. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet?
2. Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven?

Metod: vi har valt att använda en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och de använda teorierna som varit till hjälp för att tolka resultatet är läroplansteorin och KASAM. Sex utbildare idrottslärare inom ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 intervjuades och valdes ut med ett bekvämlighetsurval. De intervjuade arbetade i både Stockholms län och Uppsala län.

Resultat: Informanterna anpassade undervisningen genom progression och modifiering av momentet bollspel. Detta gav eleven en möjlighet att utöva bollspel på sin nivå och med progression arbeta sig mot kursplanens mål och syfte. Det som samtliga informanter kopplade bollspel i undervisningen till var kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). Detta gjordes genom att de ansåg bollspel som en komplex rörelse där eleverna behöver anpassa sina rörelser till aktiviteten och för att bollspel kan utövas i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus. 

Syfte och frågeställningar 

Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa? 

Metod 

Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.  

Resultat  

98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning.

Slutsats 

Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka attityder till tävling inom bollspel hosidrottslärare på högstadiet.

1. Vilken/vilka attityd/er har idrottslärare på högstadiet i tillämpningen av tävlingsmoment i sin egen undervisning i bollspel?

2. Vad anser idrottslärare på högstadiet om att tävling i bollspel möjligtvis skulle inkluderas i kursplanen inom idrott och hälsa?

Metod

Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex yrkesverksamma idrottslärare på högstadiet i Stockholmsområdet varav tre var kvinnor och tre var män. Deras svar transkriberades och analyserades genom en fenomenologisk analys även kallad IPA (interpretativephenomenological analysis) vilken är adekvat för tolkning av kvalitativa resultat.

Resultat

Resultatet i studien visar varierande synpunkter bland idrottslärare gällande tävlingsmoment inom bollspelsundervisningen på högstadiet. I resultatet framkommer det att vissa lärare anser att tävling motiverar och engagerar elever medan andra ser negativa effekter som bråk och fokus på att vinna i stället. Undervisningstiden i bollspel hos lärarna varierar, och åsikterna om att integrera tävlingsmoment i kursplanen är delade, med vissa av lärarna som tror på positiva påverkningar och andra som föredrar flexibilitet i undervisningen.

Slutsats

Vissa lärare anser att tävling naturligt ingår i undervisningen och är en positiv lärdom för elever, medan andra föredrar att undvika det för att undvika negativa effekter. Trots medvetenheten om risker ser lärarna tävling som ett positivt verktyg för motivation och samspel. Implementering av tävling i kursplanen skulle leda till olika tillvägagångssätt bland lärarna. Sammantaget visar studien en komplexitet i lärarnas syn på tävlingsmoment i bollspelsundervisningen.

Introduktion

Studien som presenteras utgår andra delstudien i mitt avhandlingsarbete. Då jag är i början av arbetet med studien så kommer presentationen inte inkludera resultat, slutsats eller diskussion. Studien ämnar undersöka unga transpersoners dagliga rörelse i skolan. Centralt för problemformuleringen är att unga transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Det är en utsatthet som till stor del grundas i rådande normer kring kön och sexualitet, cisnormativitet och heteronormativitet (McBride, 2021). Forskningen visar att många unga transpersoner utsätts för olika typer av våld, trakasserier och utanförskap (McBride, 2020). Det innebär att enbart vistas i skolan kan vara svårt för unga transpersoner. En viktig dimension i gruppens utsatthet är något som Judith Butler (2004) lyfter fram, nämligen hur den här utsattheten inte enbart handlar om exkludering från exempelvis idrott, utan om att exkluderas från det mänskliga. Butler (2004) beskriver det som att reduceras till något omöjligt, till något på låsas, till något omänskligt.  

Syfte och teoretisk ram

Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för unga transpersoners tillblivelse och möjlighet till rörelse i skolan. Fokus ligger på mötet mellan omgivningen och individen, på hur och varför dessa möten skapar möjligheter och begräsningar för unga transpersoners tillblivelse och rörelse. Studien ämnar således undersöka på vilket sätt transpersoner kan röra sig i och genom skolan. Det handlar både om att undersöka vilka premisser som begränsar och vilka som skapar möjligheter till rörelse, men också vilka potentiella möjligheter rörelse medför i unga transpersoners tillblivelse. Studiens vidare syfte är att bidra med kunskap som kan informera utvecklingen av hållbar daglig rörelse i skolan. I avhandlingen kommer jag använda mig av Karen Barads agentisk realism. Teorin kommer både fungera som studiens ontologiska ramverk och som teoretiskt ramverk i förståelsen och analysen av det empiriska materialet. Agentisk realism är en relationell ontologi i vilken Barad argumenterar för en förståelse av universum där den primära ontologiska enheten inte utgörs av enskilda objekt med inneboende gränser och egenskaper utan snarare som fenomen som alltid är i tillblivelse (Barad, 2007).  

Metod  

I studien kommer kring tio självidentifierade transpersoner, i åldrarna 13-16, intervjuas i deras vardag. Den valda metoden är go-along intervju, vilket är en typ av medföljande intervju. Forskaren kommer följa med intervjupersonen under dennes dag. Varje intervjuperson beräknas intervjuas 8-15 timmar delat på en eller flera tillfällen. Temat för intervjuerna kommer vara kring känslor, tankar och förhoppningar, samt om praktiker, relationer, och vanor. Intervjuerna innefattar förutom den verbala intervjun även observationer där forskaren observerar det som händer, däribland omgivningen och möten. Då intervjuerna kommer att behandla potentiellt känsliga ämnen så kommer de utformas i samråd med intervjudeltagarna. Detta för att de på bästa sätt ska anpassas efter deras specifika situation. Det kan exempelvis handla om att bestämma var intervjuerna ska äga rum men också vad som kan pratas om när, etc. De verbala delarna av intervjuerna kommer att dokumenteras med hjälp av ljudinspelningar och observationerna kommer att dokumenteras med hjälp av fältanteckningar. 

This study explores how trans individuals struggle to make themselves intelligible as humans in a cis- and heteronormative context of sports and exercise. Ten trans people with present or prior experience in sports and exercise were interviewed. The analysis draws from Butler’s idea of trans people’s exclusion as a question of unintelligibility instead of oppression. The study demonstrates three overreaching ways trans people make themselves discursively intelligible as humans: by passing as cis, by coming out as trans yet mediating potential inconvenience this may pose on others, and by coming out as trans paired with challenging cis- and heteronormativity. We argue that practices aligning to intelligibility as humans are key for trans people in sports, exercise, and possibly in other walks of life.

Alla är välkomna. Det är en retorik som används flitigt inom idrotten. Däremot bemöts transpersoner ofta med tveksamhet eller direkt motstånd i idrotts- och träningssamanhang. De tvingas då till olika strategier för att bli en av alla.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna? 

Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning.

Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven.

Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva.

Syfte och frågeställning:

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska tjejers upplevelser av deltagandet i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar var:

- Upplever tjejerna att religionen medför hinder eller möjligheter i deltagandet i idrottsundervisningen?

- I vilka/vilket delmoment har tjejerna upplevt hinder/möjligheter av att delta i undervisningen?   

- Vilken kunskap upplever tjejerna att en idrottslärare är i behov av för att förstå muslimska tjejer i undervisningen? 

- Upplever tjejerna att lärarna har kunskaper om deras religiösa bakgrund och i så fall kunnat arbeta utifrån det?  

Metod:

En kvalitativ intervjumetod har använts i studien med sex gymnasieelever från sex olika kommuner. Samtliga deltagare bär slöja och praktiserar religionen islam. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter gjordes en innehållsanalys. Det interkulturella perspektivet har använts som ett teoretiskt perspektiv i diskussionen om resultatet.  

Resultat:

Studiens resultat visar att de muslimska tjejerna upplever religiösa utmaningar i samband med idrottsundervisningen. De utmaningar som upplevdes i undervisningen var inom dans och simning, samt under fasteperioden ramadan. Resultatet visar även att lärarnas grad av interkulturell pedagogisk kompetents varierar mellan lärarna och detta inkluderar även hanteringen av elevernas religiösa hinder i de ovan nämnda momenten. 

Slutsats:

Endast en av tjejerna nämner tydligt att religionen har varit ett hinder utifrån hennes religion. Två andra tjejer upplevde snarare utmaningar i idrottsundervisningen. De delmoment som hälften av tjejerna upplevde hinder och utmaningar i var simning och dans. Samtliga tjejer i studien upplever att idrottslärarna inte besitter några kunskaper om deras religion men däremot hade lärarna interkulturell kompetens.

BAKGRUNN

It is well established that Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens young peoples’ learning in schools as well as in higher education. This is also the case in school physical education and in physical education teacher education (PETE). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalized as peer assessment. In physical education, peer assessment has proven to strengthen learning for both the observer and the observed.

One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the physical education context, but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education, is the tensions inherent in giving feedback to peers, and perhaps friends, on their work. It has been argued that teacher students do not feel comfortable when critiquing other teacher students, and that peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes.

In the physical education context, studies have shown that peer assessment is one area that physical education teachers are sceptical about. Further, it has been argued that pupils can be mean to each other if implementing peer assessment during physical education teaching. In this paper we aim to dig deeper into this problematic aspect of peer assessment in physical education.

METODE

More specifically, drawing on the French sociologist Pierre Bourdieu’s concept of capital and using qualitative methodology, the question that will guide our analysis reads:

What capabilities and behaviours among students are by PETE students and physical education teachers acknowledged as legitimate and valuable when peer assessment is implemented in physical education teaching?  

RESULTAT, KONKLUSJON: 

Preliminary results show that in order for peer assessment to be successful in physical education teaching questions regarding who gives feedback on what needs to be considered.  

REFERENCES

Backman, E., Tolgfors, B., Nyberg, G., & Quennerstedt, M. (2021). How does physical education teacher education matter? A methodological approach to understanding transitions from PETE to school physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, 1-14.

Tolgfors, B., Quennerstedt, M., Backman, E., & Nyberg, G. (2022). Enacting assessment for learning in the induction phase of physical education teaching. European Physical Education Review, 28(2), 534-551.

Tolgfors, B., Backman, E., Nyberg, G., & Quennerstedt, M. (2021). Between ideal teaching and ‘what works’: The transmission and transformation of a content area from university to school placements within physical education teacher education. European Physical Education Review, 27(2), 312-327.

Peer assessment has been proven to improve learning for both the observer and the observed. One dimension of peer assessment that has been given little attention in the context of physical education teacher education (PETE) is the tension that exists when peers give feedback on each other's work. In this paper, we report on Swedish preservice teachers' (PST) views on peer assessment used in PETE school placements. Our findings reveal four mechanisms of peer assessment assigned value in PETE: (i) building social relations, (ii) making 'what to learn' visible, (iii) giving correct feedback, and (iv) handling sensitive and gendered comments. Inspired by Bourdieu, we discuss learning potentials and complex challenges with peer assessment, where the combination of social capital and physical capital decides what is possible to say and to whom when peer assessment is used in the PETE school placement and in school physical education (PE).

It is well established that students in higher education need to develop evaluative skills in order to become effective learners (Guest & Riegler 2022). Assessment for Learning (AfL) is a model for assessment that strengthens learning in schools as well as in higher education (Black et al 2002). This is also the case in physical education teacher education (PETE) (Eather et al 2017, Macken et al 2020) and in school physical education (Leirhaug 2016). One of the key learning strategies in AfL is to activate peers as resources for learning, often operationalised as peer assessment. In PETE, peer assessment (or peer-assisted learning in a broader meaning) has proven to strengthen learning for both the observer and the observed (Lamb et al 2012). 

One dimension of peer assessment, that has only scarcely been covered in the PETE context (Macken et al 2020) but that is more highlighted in research of peer assessment in general teacher education (see e.g. Kilic 2016, Tait-McCutcheon & Bernadette Knewstubb 2018), is the tensions inherent in giving feedback to peers on their work, peers who might also often be friends. According to Kilic (2016, 137) preservice teachers “do not feel comfortable when critiquing another student” and Tait-McCutcheon and Knewstubb (2018, 773) argues that “peer assessment could reflect friendships more than learning outcomes”. 

Research demonstrates a complexity with regards to the potential for peer assessment in PETE. On the one hand, preservice teachers have expressed that giving feedback to peers creates a positive, safe, equal and relaxed learning environment (Lamb et al., 2012) and peer assessment has been reported to improve competence, confidence and self-efficacy among preservice teachers (Eather et al., 2017). On the other hand, a study by Macken et al. (2020) reported that preservice teachers believe their students would be mean to each other if implementing peer assessment during their school placement practice in PETE.

In this paper, we aim to further explore the complexity involved in peer assessment in PETE to get a deepened and more differentiated picture of this phenomenon. Our overall aim is to contribute to more knowledge about how to involve  preservice teachers in PETE and students in school physical education as resources for learning without risking to cause harm. Drawing on the call from Scanlon et al. (2022) for more studies on how assessment is taught in PETE, our specific aim in this paper is to investigate preservice teachers’ views on what as well as how peer assessment is taught in PETE, to be used in school physical education. We will use Pierre Bourdieu’s (1990) concept of capital, as well as the work of Hay and Penney (2013) on how accountability mechanisms functions in assessment, in order to analyse what is assigned value in peer assessment. The two questions that will guide our analysis in this paper reads: What mechanisms are assigned value in peer assessment according to preservice teachers in PETE? And: How do the mechanisms that are assigned value in peer assessment in PETE function according to preservice teachers? More knowledge about the what and the how in teaching of assessment practices in PETE can improve these practices within school physical education.

Methodology

The study presented in this paper is conducted as part of a greater project with the aim of exploring how PETE matters for school physical education. In the overall project we have recruited preservice teachers, with physical education as one of their subjects, during their last year in teacher education. During this last year, one campus-placed course in assessment and one school placement course, constituted the contexts from which we collected empirical material to this study (Authors 2021).  

The participants in this study were 21 preservice teachers from two different PETE institutions in Sweden (10 from uni A and 11 from uni B). The empirical material analysed in this study compriced of: 

1. Three audio-recorded seminars (90-120 min each) from the campus-based assessment courses (one seminar from uni A and two from uni B) conducted before the preservice teachers’ school placement studies.
2. Seven individual semi-structured interviews (40-70 min each) (Kvale 1996) conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (all from uni A).
3. Five individual Stimulated Recall (SR)-interviews conducted during visits at the preservice teachers’ school placement studies (one from A, four from B).
4. Two audio-recorded and semi-structured group interviews (40-60 min each) (Kvale 1996) from the campus-based assessment courses (both from A) conducted after the school placement studies. 

After having had the empirical material transcribed by an external part, a thematic content analysis was initiated by a process of familiarisation in which all four researchers were engaged (Braun et al 2017). Inspired by an abductive approach (Alvesson & Sköldberg 2017), we allowed ourselves to be open to alternative theories that could help explain the empirical material. The choice of research object was initiated by the impression from the interviews that giving feedback to peers is surrounded by a complexity, both in PETE and in school physical education. The identification of social relationships and certain types of bodies and movements as assigned with value when giving feedback to peers guided our attention towards Bourdieu-inspired interpretations of the social capital (Beames & Atencio 2008) and the physical capital (Redelius & Hay 2010).   

Educational challenges following when ‘the what’ is reflected in ‘the how’

The findings indicate that when the what-aspect of ‘social relationships’ is to be implemented into an how-aspect, the preservice teachers calls for continuous interaction ‘over time’ in order to build a safe and an allowing climate for learning. While this interaction can be implemented in PETE and in school physical education, allowing for school children to build social capital (Beames & Atencio 2008), a result from this study that calls for further discussion is how PETE can make continuous interaction between preservice teachers and school students possible during school placement studies. 

When the what-aspect of ‘articulating what to learn’ is mirrored in relation to the how-aspect of giving ‘correct feedback’ in peer assessment, this displays that physical capital in school physical education is strongly connected to standards of excellence and norms of right and wrong movement technique (Redelius & Hay 2010). These golden norms seem to be upheld by the displayed lack a common language for learning (Larsson & Redelius 2008). A question following from this study is what resources preservice teachers are offered within PETE to embody a language for learning in school physical education? 

This study also made visible that ‘the emphasis of certain forms of knowledge ’ is highly valued when preservice teachers are to give feedback to their peers, to their students (during school placement) or when they engage students to give feedback to each other.  The preservice teachers claim to handle this ‘what-aspect’ of peer assessment by focus their attention on ‘managing the sensitivity’ arising when themselves or their students are to comment on each others’ bodies in movements. 

In conclusion, the combination of social and physical capital decides what is possible to say to whom when preservice teachers and students are to give feedback to peers in PETE and in school physical education.

References

Alvesson M and Sköldberg K (2017) Tolkning och Reflektion. Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ Metod [Interpretation and Reflection. Philosophy of Science and Qualitative Method]. Lund: Studentlitteratur. [In Swedish.]

Beames, Simon and Atencio, Matthew (2008)'Building social capital through outdoor education', Journal of Adventure Education & Outdoor Learning,8:2,99 — 112

Black, P., C. Harrison, C. Lee, B. Marshall, and D. Wiliam. 2002. Working Inside the Black Box. Assessment for Learning in the Classroom. London: GL Assessment

Bourdieu, P. (1990). The logic of practice. (Richard Nice, Trans.). Cambridge, MA: Polity Press.

Eather, N., Riley, N., Miller, D., Jones, B. (2017) Evaluating the Effectiveness of Using Peer-Dialogue Assessment for Improving Pre-Service Teachers' Perceived Confidence and Competence to Teach Physical Education. Australian Journal of Teacher Education, 

Guest J & Riegler R (2022) Knowing HE standards: how good are students at evaluating academic work?, Higher Education Research & Development, 41:3, 714-728

Hay, P. J., and D. Penney. 2013. Assessment in Physical Education. A Sociocultural Perspective. London: Routledge.

Kilic, D. (2016) An Examination of Using Self-, Peer-, and Teacher-Assessment in Higher Education: A Case Study in Teacher Education, Higher Education Studies, 6(1), 136-144. 

Kvale, Steinar (1996). Interviews. An Introduction to Qualitative Research Interviewing. California: Sage Publications.

Lamb P Lane K & Aldous D (2012) Enhancing the spaces of reflection: A buddy peer-review process within physical education initial teacher education, European Physical Education Review 19(1) 21–38

Larsson H & Redelius K (2008) Swedish physical education research questioned—current situation and future directions, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 381-398, DOI: 10.1080/17408980802353354

Leirhaug 2016 Exploring the relationship between student grades and assessment for learning in Norwegian physical education, European Physical Education Review, 22(3) 298–314

Macken S, MacPhail, A & Calderon, A (2020) Exploring primary pre-service teachers’ use of ‘assessment for learning’ while teaching primary physical education during school placement, Physical Education and Sport Pedagogy, 25:5, 539-554

Redelius, K. & Hay, P. (2010) Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education, European Physical Education Review, 5(3):275–294:

Scanlon D, MacPhail, A Walsh C & Tannehill D (2022): Embedding assessment in learning experiences: enacting the principles of instructional alignment in physical education teacher education, Curriculum Studies in Health and Physical Education, epub ahead of print

Tait-McCutcheon S & Knewstubb, B. (2018) Evaluating the alignment of self, peer and lecture assessment in an Aotearoa New Zealand pre-service teacher education course, Assessment & Evaluation in Higher Education, 43:5, 772-785

Formative assessment strategies are often conceived as central within teacher edu-cation (Cañadas 2023). These strategies are to be learned as content during teacher education and then transformed into methods when newly graduated teachers (NQT) enter their occupational practice. The aim of this presentation is to contribute to knowledge of how content discourses in physical education teacher education (PETE) matter for physical education (PE) practice. We will do this by answering two research questions: 1. What components of formative assessment are made visible in PE by NQTs? 2. What components of the formative assessment discourse can be traced back to PETE? This study is part of a larger project investigating transitions of content discourses from PETE to school PE. Data was collected from participants when they were engaged in two different educational contexts: in PETE as preserv-ice teachers (PST) and in PE as NQTs. In the PETE context, a total of 26 PSTs stud-ying at two different Swedish PETE institutions (15 from A and 11 from B) partici-pated. In the PE context, a total of 13 PE teachers (from the group of 26 PSTs), having graduated from the two Swedish PETE institutions (9 from A and 4 from B), participated. Data collection methods from the two contexts were video-recorded and visual observations, group interviews, individual interviews, Stimulated Recall (SR)-interviews and text analysis of course handbooks. In the study we use the con-cept pedagogic discourse (Bernstein 1990) to describe how content is constructed, recontextualised and realised through text, talk and practice. The way in which the NQTs in this study talk about formative assessment thus illustrate what constitutes this discourse in school PE. In the preliminary analysis, four components (sharing learning objectives, feedback, using students as resources, and grading) have been discerned as dominating. Inspired by Foucault’s (1991) genealogical approach, we will also search for traces of dominating and marginalized components of the form-ative assessment discourse in the PETE context, and the PSTs talk about formative assessment. We will draw on research on didactics in PE (Quennerstedt & Larsson, 2015) to analyse what components the formative assessment discourse in PE and PETE is built of, how and why formative assessment is conducted in a certain way, and who the producers of the components building the formative assessment dis-course in PE and PETE are.

References

Bernstein, B. (1990). The structuring of pedagogic discourse: London: Routledge.

Cañadas L (2023) Contribution of formative assessment for developing teaching competencies in teacher education, European Journal of Teacher Education, 46:3, 516-532

Foucault M (1991) Nietzsche, Genealogy, History. In: Rabinow P (Ed) The Foucault Reader. An Introduction to Foucault’s Thought.

Quennerstedt M & Håkan Larsson (2015) Learning movement cultures in physical education practice, Sport, Education and Society, 20:5, 565-572

As a part of the discussion about how movement knowledge is valued in physical education teacher education (PETE), issues of assessment have been brought to the fore. Studies have shown that how and when movement knowledge is assessed is strongly culturally dependent and based different epistemological orientations. The aim of this paper is to analyse and discuss how preservice teachers in Sweden perceive assessment in an invasion games course according to the games performance assessment instrument (GPAI). The empirical material presented in this study is based on a web-survey carried out at the end of the invasion games course where the participants were asked to write comments of how the experienced GPAI and its relevance in school physical education. The findings suggest that the preservice teacher experience prediction and measurement of appropriate and non-appropriate behaviours in GPAI as problematic from a didactic perspective. The ideas of "correctness" and "appropriateness", which are fundamental in GPAI, is discussed in the relation to the socially critical constructivist epistemology that underpins Swedish PETE.

Purpose: To (a) present a theoretical framework that describes how learners' movement habits become relevant in the development of movement capability and (b) present data that illustrate how this process occurs in practice. Method: An investigation with preservice physical education teachers was conducted in two phases. The first phase involved examining participants' movement habits, and the second phase involved examining the participants' development of novel capabilities in the context of unicycling. Results: Empirical materials from two participants are presented as case studies. The cases demonstrate how different sets of movement habits interact with novel tasks, making the demand for creative action more or less likely. The cases also demonstrate how subjective and physical elements are interwoven. Finally, the cases provide insights into potentially productive habits for movement learning. Discussion/Conclusion: The paper is concluded with pedagogical implications, including a consideration of how crises might be managed in educational contexts.

Skill development was traditionally seen through a positivist lens. Research was based on mind-body, individual-environment, and performer-skill dualisms, and researchers assumed that universal principles would ensure optimal development. Metaphorically, these assumptions represented a target hitting understanding of skill development. The goal was for the performer to hit the target of optimal performance as reliably as possible. Such an understanding commits researchers and practitioners to practical and methodological approaches. The aim of this paper is to reconsider skill development and think beyond a target hitting metaphor. To achieve this aim, we outline a kinesio-cultural exploration approach to skill development. This approach is based on a metaphoric understanding of skill development as familiarizing oneself with a landscape. Attaining familiarity in movement landscapes, or "kinescapes", requires spending time in these fields, attending to critical aspects, and remaining flexible. From this perspective, skilled performers are qualitatively different to "target hitting" performers.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever? 

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel.

Resultat

Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p <.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler.

Slutsats

Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande

Syfte

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie har som syfte att undersöka eventuella samband mellanelevers födelsetidpunkt och upplevd Känsla av Sammanhang (KASAM) till kursen idrott ochhälsa 1 i den svenska gymnasieskolan. Tidigare forskning visar att det finns samband mellanfödelsetidpunkt och framgångar inom idrott och skola, i forskningen benämns detta somrelativ ålderseffekt och innebär att tidigt födda elever mer sannolikt når framgång. Bevisen förden relativa ålderns påverkan på elevers betyg och motivation i skolan grundade dennastudies hypotesformulering om att det även finns bevis för ett samband mellan eleversfödelsetidpunkt och känsla av sammanhang inom idrott och hälsa. Ett sådant samband harvarken påvisats eller studerats tidigare.

Metod

Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät med totalt 15 frågor varav 12 frågorbehandlar området KASAM. Urvalet bestod av elever från fyra olika gymnasieskolor iStockholms län och totalt samlades 394 enkätsvar in, varav 285 genomgick statistisk analys.Enkätsvaren har utgjort den data som prövats via statistisk analys för att undersöka eventuellasamband och skillnader mellan födelsetidpunkt och upplevd KASAM.

Resultat

Den statistiska analysen har inte kunnat påvisa något linjärt samband mellan de tvåvariablerna, skillnaden av uppmätt KASAM i dem olika kvartalen har heller inte kunnatpåvisas med statistisk signifikans. Explorativa uppföljningsanalyser visade på en tydligkönsskillnad i KASAM, där pojkarna rapporterade högre KASAM än flickorna, och även entendens till interaktion mellan kön och födelsekvartal, där födelsekvartal verkade ha en störrebetydelse för KASAM hos flickor jämfört med pojkar.

Slutsats

Fastställda slutsatser är således att ett samband mellan födelsetidpunkt och KASAM inteexisterar och att det inte råder något linjärt samband mellan uppmätt KASAM i de olikakvartalen. Däremot är det endast kvartal ett som avviker från sambandet, från kvartal två tillfyra finns det ett samband som visar på att KASAM minskar under årets gång. Vidareforskning om elevers känsla av sammanhang till ämnet idrott och hälsa krävs för att fastställaen rättvis uppfattning av detta outforskade område samt generalisera rådande lägesbild mot enstörre population.

Report from the conference D’Autre Corps, D’Autre Jeux (in English Other Bodies, Other Games), Paris, 12-14 June 2024.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 tolkar och bedömer kunskapskravet ”eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss/relativt god/god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler” (Skolverket, 2011, s.51) samt vad lärarna upplever påverkar sina möjligheter att behandla kunskapskravet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar lärarna kunskapskravet? Hur arbetar lärarna med att bedöma kunskapskravet? Vilka faktorer upplever lärarna påverkar deras möjligheter att arbeta med kunskapskravet?

Metod

Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Bekvämlighetsurval följt av kedjeurval gav ett underlag på åtta legitimerade lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes genom videosamtal i Zoom eller e-post. Data transkriberades och kodades sedan utifrån teman kopplat till studiens frågeställningar. I studien används läroplansteori och ramfaktorteori som teoretiskt ramverk.

Resultat

Lärarna i studien visar liknande tolkning av kunskapskravet och då att eleverna ska planera och utföra aktiviteter i naturmiljö med anpassning till olika väder/årstider, platser och allemansrätten. Tolkningen av vad eleverna ska kunna utifrån de olika betygsnivåerna skiljer sig. Lärarna uppger skilda arbetssätt i att bedöma kunskapskravet. De intervjuade lärarna upplever att det är främst yttre faktorer som påverkar deras möjligheter att behandla kunskapskravet i sin undervisning.

Slutsats: 

Slutsatser från studien är att lärarna är viktiga aktörer i transformerings- och realiseringsarenan och då i hur det aktuella kunskapskravet tolkas och bedöms. Hur lärarna tolkar och hur de bedömer kunskapskravet påverkas i stor utsträckning av ramfaktorer som både kan möjliggöra och begränsa deras handlingsutrymme.

Syfte och frågeställningar: 

Studien syftar till att undersöka elevers upplevelse av tillgängligheten utav idrottsmiljöfaktorer som främjar talangutveckling på Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Stockholms län. De frågeställningar som studien besvarar är: 

Vilka idrottsmiljöfaktorer, som främjar talangutveckling, skattar NIU-eleverna högst och lägst? Finns det en skillnad i upplevelsen av idrottsmiljöfaktorer mellan lag- och individuella idrottare på NIU-gymnasium? 

Metod: 

Studien använder en kvantitativ ansats och datainsamlingsmetoden skedde med hjälp av en enkät. Enkäten genomfördes på tre skolor i Stockholms län, söder- och norrort. Dataanalysen genomfördes i Excel och statistikprogrammet Jamovi. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Henriksens (2010) åtta miljömässiga framgångsfaktorer. 

Resultat: 

Samtliga NIU-elever (n=96) skattade idrottsmiljöfaktorerna “Träningsgrupper med stödjande relationer”, medelvärde 5,52 (±0,20), och “Träningen tillåter sampling”, medelvärde 5,52 (±0,09), högst och “Samordnade insatser” lägst medelvärde 2,96 (±0,85). De idrottsmiljöfaktorer som studien kunde visa en signifikant skillnad mellan lag- och individuella idrottare var i “Träningsgrupper med stödjande relationer”, “Stöd för utvecklingen av psykosociala färdigheter” och “Stark och enhetlig organisationskultur”. Signifikanta skillnader hittades under följande frågor: ”jag känner mig trygg i min träningsmiljö för det mesta” (p=0,002), ”någon att prata med om idrottsrelaterade problem” (p=0,002), ”någon att lita på i min träningsmiljö” (p=0,026), ”samarbetar med relevanta personer” (p=0,023) och ”möjligheten att använda NIUs anläggningar utanför skoltid” (p=0,007). 

Slutsats: 

Samtliga NIU-elever skattar “Träningsgrupper med stödjande relationer” och ”Träningen tillåter sampling” som högst och “Samordnande insatser” som lägst. Det finns en skillnad i upplevelsen av idrottsmiljöfaktorerna: “Träningsgrupper med stödjande relationer”, “Stöd för utvecklingen psykosociala färdigheter” och “Stark och enhetlig organisationskultur”. Lagidrotterna på NIU-gymnasium i Stockholms län upplever att de har dessa idrottsmiljöfaktorer i lägre grad jämfört med de individuella idrottarna. 

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera inkluderingsarbete från ett idrottslärarperspektiv, för att ge en bild av hur arbetet med inkludering ser ut och vilka utmaningar lärarna ställs inför. Detta för att bidra med kunskap om hur en god lärmiljö skapas så att fler elever kan ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Följande frågor har formulerats för att kunna svara på studiens syfte: Vilka faktorer anser lärarna vara avgörande för att nå en inkluderande lärmiljö? Vilka metoder använder lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö? Hur upplever lärarna arbetet med att skapa en inkluderande lärmiljö?

Metod: Den metod som använts är av kvalitativ art varpå datainsamling har genomförts genom en rad intervjuer av semistrukturerat slag. Sex lärare inom idrott och hälsa valdes ut genom ett målstyrt urval som senare även yttrade sig genom ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes både fysiskt på plats på skolorna där lärarna arbetar och via digitala mötesplattformen Zoom. Intervjuerna transkriberades för hand för att analyseras med hjälp av tematisk analys. Som teoretiskt ramverk användes ramfaktorteori och Scheff`s teori om sociala band.

Resultat: Lärarna anser att de viktigaste faktorerna för att uppnå en inkluderande lärmiljö är: ledarskap, relationsskapande och anpassningar. Det är viktigt att läraren utstrålar ett tryggt ledarskap där ett engagemang och intresse för eleverna står i centrum. För att nå eleverna behöver läraren kunna skapa tillitsfulla relationer med eleverna. Detta gör lärarna på ett eller annat sätt under hela skoldagen genom att vara lyhörda och intresserade. Vidare försöker lärarna organisera undervisningen så att eleverna tillåts arbeta efter egen förmåga utefter sin individuella nivå. Lärarna i studien upplever att de har goda möjligheter att skapa en inkluderande lärmiljö och detta trots stora klasser.

Slutsats: Genom flexibilitet, engagemang, intresse och ett visst mått av uppfinningsrikedom hittar lärarna ett sätt att skapa en inkluderande lärmiljö. Lärarna gör detta genom tydligt ledarskap, relationsskapande och diverse didaktiska val.  Detta trots stora klasser och ett ibland tveksamt stöd från ledningshåll.

Skolbarn i Sverige rör sig allt mindre samtidigt som de sitter stilla i allt högre grad. Folkhälsomyndigheten uppger att endast nio till 23 % av skolbarnen i åldrarna elva till 15 år når upp till rekommendationerna om 60 min fysisk aktivitet per dag. Ett stillasittande beteende har visat sig öka risken för övervikt och fetma hos barn. 21 % av sexåringarna i Sverige anses vara överviktiga och andelen verkar öka med stigande ålder. Ämnet Idrott och Hälsa är en viktig pusselbit för barn som ligger i riskzon för att sitta stilla mycket och /eller ha för lite fysisk aktivitet om dagarna. För att fånga upp denna grupp av barn krävs riktade interventioner vilka i sin tur bygger på kartläggning av olika parametrar och sambandsfaktorer kopplat till hälsa och levnadsvanor. Syftet med denna studie var att undersöka om deltagande på lektioner i Idrott och Hälsa samvarierar med de hälsorelaterade levnadsvanorna: Dricka sötad dryck, skärmtid, fysisk aktivitet samt frukostvanor. Data är insamlad genom enkätsvar från stiftelsen En Frisk Generations familjeprogram, och respondenterna är barn i åldrarna sju till tio år. Resultatet visar att det verkar finns ett samband mellan att dricka sötad dryck flera dagar i veckan och att ej delta på idrottslektioner (p <0,05). Övriga parametrar visar ej signifikanta samband. Vid tolkning av resultatet bör det beaktas att bortfallet var relativt stort. Vidare forskning behövs för att uttala sig om sambandets riktning och för att öka generaliserbarheten.

Background

Although the theory/practice dualism seems difficult to deal with in physical education (PE) practice, this paper posits that there are ways in which teachers can enable students to develop holistic competencies that encapsulate elements of both theoretical and practical knowledge. We therefore seek to rethink the relationship between theory and practice in PE practice and present ways in which PE teachers can connect these forms of knowledge with their students. We do so by looking at one of the historically most favoured means of bridging theory and practice: reflection.

Purpose

The purpose of this paper is to contribute with knowledge about student reflection in PE practice. First, we discuss the concept of reflection to clarify how student reflection might be understood in the embodied and situated context of PE practice. Then, we reconceptualise reflection in a way that might enable teachers to bridge the gap between theory and practice in new and hopefully fruitful ways with their students.

Theory and methods

We draw on various theoretical traditions on reflection to present a reconceptualisation of reflection that encapsulates the practical, situated and embodied nature of PE.

Theoretical discussion

We present the following four key ideas pertaining to reflection that together create a framework for conceptualising student reflection in the PE context: 1) Why reflection is important: a matter of intelligent practice; 2) Students must learn to reflect – in relation to what?; 3) What should students reflect on?; and 4) The how questions: creating conditions for reflections through indeterminate situations. Drawing on these four key ideas, we present an example of how our theoretical discussions can form the following three intertwined principles for a pedagogy of student reflection in PE practice for PE teachers moving beyond a theory-and-practice divide in PE: 1) a pedagogy of becoming through reflection; 2) a pedagogy of reflecting on the plurality of embodied and situated meaning; and 3) a reflective pedagogy of enquiry and discovery.

Conclusion

Throughout this paper, we argue that students need to learn to reflect, we suggested how reflection could be facilitated and we proposed that the why(s), what(s) and how(s) should be the objects of student reflection in PE. It is necessary to highlight that our suggestions for a pedagogy of student reflection are not complete nor definite but could serve as points of departure for future discussions of student reflection in PE.

Syfte och frågeställning 

Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande? 

Metod 

Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor. 

Resultat

Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade. 

Slutsats 

Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av hälsaundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, samt undersöka hur gymnasieelevers kunskaper inom hälsa kan överföras till deras livsstil och användas utanför skolkontext. Kunskapen om elevernas upplevelse kan ge en ökad förståelse för hur hälsaundervisningen i skolan fungerar och eventuellt behöver justeras. Studien utgår från följande frågor:

Hur sker arbetet med hälsa på skolnivå, i och kring undervisningen, enligt elever?Vilket lärande bidrar hälsoundervisningen till?Vilka aspekter av hälsoundervisningen påverkar elevers liv nu och på vilket sätt?Metod

Studien använder sig av en kvalitativ metod, inom vilken sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 16–19 år har genomförts. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval utifrån uppvisat intresse. Studien har använt sig av health literacy som teoretiskt ramverk, vilket är till hjälp för att förstå hur lärandet sker och påverkar elever även efter skolan.

Resultat

Resultatet visar att hälsoundervisningen sker både teoretiskt och praktiskt, men kopplingen mellan teori och praktik framstår inte alltid som tydlig då olika aspekter av hälsa ofta behandlas på olika sätt. Teorin upplevs som upprepande och tråkig i jämförelse med praktiken som upplevs givande. Bäst utfall ger en tydlig koppling mellan teori och praktik, i samband med lärande kopplat till situationer elever kan relatera till. Vilket leder till att eleverna lär sig att applicera undervisningen även i andra kontexter. Undervisningen i en trygg salutogen präglad miljö bidrar till att elevers självkännedom ökar samt att deras förhållningssätt till hälsa blir bättre. 

Slutsats

Undervisningen behandlar både salutogena och patogena perspektiv, vilket gör att elever upplever att hälsobegreppet tas upp i sin helhet. Men elever saknar den fulla förståelsen för komplexiteten i begreppet och kan därmed inte heller konkretisera de bortprioriterade delarna. Upplevelsen av undervisningen påverkas av normtillhörighet och synliggörandet av normer kräver att normer problematiseras för att undvika exkludering. Att undervisa inom hälsa på ett hälsosamt sätt kräver stor kompetens, vilken kan behöva förbättras.