Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med arbetet är att, utifrån ett tränarperspektiv, undersöka varför tjejer i de övre tonåren väljer att sluta med fotboll som föreningsidrott. Ytterligare ett syfte är att undersöka tränares syn på avhopp bland tjejer i de övre tonåren och hur man kan arbeta för att behålla tjejerna ännu längre inom fotbollsföreningarna.

1. Varför slutar tjejer i de övre tonåren med fotboll som föreningsidrott?

2. Hur kan tränare fortsatt motivera tjejer i de övre tonåren till vidare spelande?

Metod

Metoden som använts är kvalitativ och det har genomförts 5 intervjuer av semistrukturerad karaktär. Undersökningspersonerna har tagits fram genom kontakt med 5 olika klubbar i Stockholmsområdet. Sedan analyserades intervjuerna utifrån narrativ och induktiv analysmetod. Intervjuerna analyserades utifrån två olika teoretiska utgångspunkter, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang och Lars – Magnus Engströms (2014)teori om prestationspraktiken.

Resultat

Resultatet som presenteras i den första frågeställningen är att tjejer i de övre tonåren slutar med fotboll som föreningsidrott av flera olika skäl. Exempelvis brist på tillhörighet, glädje, motivation och prestationsångest. Samtliga undersökningspersoner var överens om att tjejer i de övre tonåren som utövar fotboll är i ständigt behov av att känna sig och bli motiverade. I den andra frågeställningen pratade undersökningspersonerna om att ständigt jobba med kortoch långsiktiga mål med sin grupp, nivåanpassa träning och match – mäta sig med jämbördiga. Slutligen pratade samtliga om att relationer är viktigt, att ha bra relationer med sina spelare leder i de flesta fall, enligt intervjupersonernas upplevelse, till att tjejer i de övre tonåren fortsätter spela.

Slutsats

Studiens slutsats är att tränare på olika sätt behöver arbeta med motivationen hos tjejer i deövre tonåren och att detta behöver göras genom relationellt arbete. För att behålla tjejer i de övre tonåren inom fotbollen ställs det krav på att tränare är medvetna om hur hög andel som hoppar av i de övre tonåren samt vilka faktorer som leder till avhopp. Vidare behöver arbetet vara främjande och pågå ständigt för att förhindra att motivationen hos tjejer i de övre tonåren sjunker.

Syfte

Denna studie syftar till att undersöka hur personer som är verksamma inom NIU positionerar sig till verksamhetens urval- och antagningsprocess i relation till elitföreningars påverkan. Vidare kommer denna studie handla om att skapa bättre förståelse kring området genom tre forskningsfrågor.I frågeställningarna använder vi oss av begreppet ’legitimera’ vilket här är synonymt med ’respondenternas berättelser’.

Frågeställningar

1. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU verksamheten?

2. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU urval- och antagningsprocessen till NIU?

3. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU elitklubbarnas involvering?

Metod

Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer var tillvägagångssättet för datainsamling. Vi valde att utgå från ett målinriktat och strategiskt urval när vi valde ut respondenter till vår undersökning. Analys av datainsamlingen genomfördes på två olika sätt, via induktivt perspektiv och narrativ analys. Som teoretiskt ramverk för analys har vi använt sig av positioneringsteorin.

Resultat

Vi valde att kategorisera resultatet baserat på tre centrala teman; den första handlade om att verksamheterna var elitförberedande. Den andra handlade om elitförberedande urval och antagningsprocess, där uttagningen fokuserade främst på de fotbollsmässiga kunskapen hos de sökande. Tredje temat handlade om elitföreningarnas påverkan på verksamheterna som ett försök att gynna sin egen verksamhet.

Slutsats

För att verksamheten, antagningen och urvalet ska betraktas som elit är elevernas fotbollskompetens den enskilt viktigaste aspekten. Vi såg ett intresse från klubbarna att påverka verksamheterna ekonomiskt, kommersiellt och sportsligt.

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet.

Undersökningens tre frågeställningar är:

• Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel?

● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel?

● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa?

Metod

Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.

Resultat

Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa.

Slutsats

Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa.

Abstarct

Syfte och frågeställningar

Syfte med denna studie är att undersöka hur integrationen av nyanlända elever genom undervisning i ämnet idrott och hälsa fungerar. Detta sker genom att ta reda på vad deras erfarenheter har för betydelse för integreringen samt genom att undersöka deras aktuella upplevelser av den svenska idrottsundervisningen.

• Hur kan nyanländas integrering i svensk idrottsundervisning beskrivas utifrån de nyanländas livsvärld?
• Vilka möjligheter och begränsningar upplever nyanlända för att kunna delta i idrottsundervisningen?

Metod

Studien har genomförts med hjälp av fyra nyanlända elever, som har intervjuats enskilt. Genom dessa kvalitativa intervjuer kunde en analys av hur eleverna uppfattar sitt deltagande i ämnet idrott och hälsa göras. I vår studie använder vi sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts enskilt, eftersom detta ger största möjliga förståelse för elevernas individuella uppfattningar och tankar. Intervjuerna har transkriberats och används i resultatdelen. För att underlätta arbetsprocessen användes en intervjuguide.

Resultat

De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) Respondenternas olika erfarenheter från sitt hemland och olika erfarenheter från skolan har påverkat hur mycket intresse de har för idrottsundervisningen. (2) Olika pedagogiska nyckar och olika inlärningsmetoder är något som eleverna uppskattar från läraren som hjälper eleverna att integreras. (3) Lärarna och klasskamraterna har en stor betydelse för hur de anpassar sig till idrottsundervisningen.   

Slutsats

Studien visar att såväl härkomst som kön kan ha betydelse för hur väl man anpassar sig till den svenska idrottsundervisningen. Idrottsundervisningen kan vara till nytta för nyanlända, eftersom undervisningen i ämnet kan bidra till gynnsam integration i det svenska samhället. 

Syfte

Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

Frågeställningar

– Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

– Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

Metod

En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

Resultat

Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

Slutsats

Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.

• Hur arbetar lärare med dans i skolan?
• Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?
• Vilka danskategorier undervisas eleverna i?

Metod

Metoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.

Resultat

Resultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i. Resultatet visar även att samtliga lärare arbetar med att eleverna inte ska känna sig obekväma genom att avdramatisera dans på olika sätt.

Slutsats

Slutsatsen som kan dras i denna studie är att de intervjuade lärarna arbetar på ungefär samma sätt, det är inte mycket som skiljer dem åt. De valda traditionella och moderna danserna liknar varandra till viss del i alla fyra skolorna då alla lärare undervisar i bugg, vals, foxtrot samt egen koreografi. Dock är det lärarnas bekvämlighet som avgör vilka andra danser eleverna undervisas i.

Syfte

Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat.

Frågeställningar

1.  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat? 
2. Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat?
3. Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?  

Teori och metod

Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs.

Resultat

Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning.

Slutsatser

Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.

Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.

Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HR^max) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HR^max). Total distans mättes, registrerades och analyserades för två godkända hopp per ben, tillstånd och hopptyp. Antal hopp-försök per ben och hopp registrerades. Ett symmetri index (LSI) beräknades för att bedöma om det förelåg en normal eller onormal sidoskillnad.

Resultat: Cross-overhoppet var signifikant kortare efter löpning jämfört med före. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Ingen skillnad fanns mellan grupperna i hopplängd eller LSI-värden, före eller efter löpning. Ingen onormal sidoskillnad syntes före eller efter löpning i något utav hoppen. ACL-skadade behövde signifikant fler hoppförsök på det opererade benet i uttröttat tillstånd jämfört med det icke-opererade och jämfört med oskadade för att uppnå två godkända hopp.

Slutsats: Cross-overhoppet försämrades av löpningen och kan därför sägas vara känsligt nog att kunna skilja uttröttat från icke-uttröttat tillstånd hos båda grupperna. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Det uttröttningsprotokoll och de hopptester som utfördes kunde inte frambringa några större förändringar eller olika sidoskillnader mellan färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå och oskadade, generellt fysisk aktiva kvinnor. Viss osäkerhet kan ha funnits kvar hos det tidigare skadade benet eftersom fler hoppförsök krävdes i uttröttat tillstånd på det opererade benet jämfört med det icke-opererade benet eller jämfört med oskadade deltagare för båda hopptyperna.

Syfte

Syftet med arbetet var att få förståelse för vad mental träning innebär och om man kan använda sig av det i skolan för att höja prestationen på kort sikt i ett koordinationstest i grundskolan. Vidare ville vi undersöka lärares uppfattning om vilka möjligheter det finns att bedriva denna sorts träning i skolan och om det finns stöd för detta i den läroplan som finns i dag.

Metod

Som metod har vi använt oss av en kombination av förstudie av litteratur, intervjuer och ett experiment. Innan experimentet kunde påbörjas läste vi litteratur om ämnet för att kunna ta till oss den information vi fick av intervjuobjekten. Lärdomen vi fick från vår förstudie och våra intervjuer lade sedan grunden till vårt experiment.

Undersökningsgruppen i vårt experiment bestod av 23 elever i åk 3 i en skola i Stockholm vilka fick genomföra ett koordinationstest före och efter olika förberedelseformer; en grupp elever förberedde sig genom att träna mentalt, en andra genom att fysiskt träna på testet och en tredje grupp som var vår kontrollgrupp förberedde sig endast genom att delta på den schemalagda idrottsundervisningen. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i grundskolan och en psykiatriker, alla verksamma i Stockholm.

Resultat och slutsats

Vårt resultat visar att brist på motivation och koncentration medför en sämre prestationsförmåga. Alla människor har en grundspänning i kroppen för att överhuvudtaget kunna fungera men en för stor spänningsnivå i kroppen medför en rad negativa effekter som bl.a. bristande koncentration. En bidragande orsak till en höjd spänningsnivå i kroppen är stress. Mental träning kan minska den negativa överspänningen i kroppen och höja individens självkänsla. Vi har i vår undersökning visat att man med hjälp av mental träning på kort sikt kan höja prestationen i ett koordinationstest i grundskolan och att det enligt den befintliga läroplanen finns utrymme för denna sorts träning i undervisningen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?

Metod

Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien.

Resultat

Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år.

Slutsats

Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

Metod

En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

Resultat

Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

Slutsats

Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga vilken typ av fysträning som bedrivs inom svensk konståkning idag.

· Vilken uppfattning har svenska tränare om styrketräning i praktiken? 

· Har åkarna samma uppfattning om styrketräning som tränarna eller skiljer det sig åt? 

· Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt tränarna? 

· Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt åkarna?

Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en digital enkätstudie skapad via webbtjänsten Google Drive, där kvantitativ och kvalitativ data samlas in om styrketräning och konståkning. Den kvantitativa datan har sammanställts och redovisats via Microsoft Excel 2018 i deskriptiv form, och den kvalitativa datan bearbetades genom en innehållsanalys.

Resultat: Både tränarnas och åkarnas uppfattning till styrketräning är mestadels positiva. Resultaten visar även att den generella uppfattningen om tung styrketräning är mer positiv hos åkarna än hos tränarna. Tränarna förespråkade plyometrisk- och powerträning i större utsträckning. När det gäller styrketräning med eller utan vikter, hade båda urvalsgrupperna samma uppfattning. De tyckte att en kombination av båda är bäst för att det ska gynna konståkare. Dock uppger åkarna att de sällan eller aldrig använder sig av vikter vid styrketräning, och de har främst gemensam fysträning. Tränarna menade på att man hade en kombinerad fysträning av gemensamma och individuella pass. Det som också skiljde sig åt mellan grupperna var att tränarna uppgav i högre grad att de genomförde träning inriktat på styrka i gymmet, jämfört med åkarna. Åkarna uppger att de främst var utomhus eller inne i ishallen. 

Slutsats: Denna studie har ett begränsade antal svar i relation till de 145 konståkningsklubbar som finns i Sverige. Resultaten visar att tränarna generellt har en positiv uppfattning om styrketräning, likt åkarna. Tränarna och åkarna har även en liknande uppfattning om vilken typ av träning som bedrivs, kopplat till litteraturen. Det tycks finnas skillnader om hur användningen av olika styrketräningsformer kan användas för att gynna konståkarnas utveckling på isen. Det skulle behöva genomföras en större undersökning inom området styrketräning för konståkare. Detta för att skapa möjligheter för SKF och konståkningsklubbar att stäva mot de eventuella åtgärder som finns. 

Using a three-wave prospective cross-lagged panel design, the study examined six-month stability of burnout, self-compassion and social support among sports coaches in terms of measurement invariance, mean-level change, rank-order stability, and structural stability. The participating coaches (N = 422; Mage = 44.48, SD = 11.03) completed an online questionnaire measuring self-compassion, social support, coach burnout and demographics at baseline and two follow-ups at three months and six months. The various forms of stability were assessed using structural equation modeling. There was no significant mean-level change in burnout, self-compassion, or social support, and all three constructs exhibited measurement invariance. Rank-order stability remained relatively high, ranging from .78 to .94 across the three time points. For all three constructs, covariances between latent factors were invariant over time, indicating high structural stability. While self-compassion and social support were positively related, both were negatively related to coach burnout. These results confirm the importance of preventing and addressing symptoms of burnout, low self-compassion and poor social support in sports settings.

Detta arbete innehåller en taktikanalys i tennis där syftet är att analysera vinnarslagen samt sammanställa hur fördelningen av placering och var ifrån de vinnande slagen slås.

Vinnarslagen låg i fokus i denna analys samt var ifrån slagen slogs och var de placerades. Med hjälp av programmet Interplay-sports Analyzer pro 2.1 kunde variablerna analyseras. Matcherna som analyserades var en dammatch och en herrmatch båda från 2009; dammatchen från Australia Open och herrmatchen från US Open.

• DinaraSafina – Serena Williams 0-6, 3-6 (final)
• Roger Federer – Novak Djokovic 7-6, 7-5, 7-5 (semifinal)

Resultaten visar att det är skillnad mellan herr och damspelare, trots att det handlar om toppspelare. Det vanligaste vinnarslaget bland herrarna (som denna analys visade) var helt klart forehand, jämfört med dammatchen där det var fifty-fifty, lika många vinnande forehand som backhand.

De manliga spelarnas position vid ett vinnande slag var vanligast vid den gröna zonen, precis som hos de kvinnliga spelarna, men en avvikelse herrarna gör är att de använder sig av hela banan och det är vanligare att de placerar sig en bit in i banan och söker sig gärna framåt mot nätet för att avgöra på volley. Det ser man nästan aldrig att en kvinnlig spelare gör, de håller sig gärna på baslinjen och "spelar ut sin motståndare" där de slår det vinnande slaget.

Serveess och serve + retur, där serveess är en serve som motståndaren inte nuddar och serve + retur är en serve som är för bra för att motståndaren ska kunna få in den på banan. Serve är ett moment i tennis som herrarna behärskar till fullo, och är ett så starkt vapen att det ibland är avgörande om spelaren vinner eller förlorar. Resultaten i denna analys visar på att damspelarna har lite att hämta från herrarna, när det gäller vinst på serve samt placering och hårdhet.

Using a three-wave prospective cross-lagged panel design, the study examined six-month stability of burnout, self-compassion and social support among sports coaches in terms of measurement invariance, mean-level change, rank-order stability, and structural stability. The participating coaches (N = 422; Mage = 44.48, SD = 11.03) completed an online questionnaire measuring self-compassion, social support, coach burnout and demographics at baseline and two follow-ups at three months and six months. The various forms of stability were assessed using structural equation modeling. There was no significant mean-level change in burnout, self-compassion, or social support, and all three constructs exhibited measurement invariance. Rank-order stability remained relatively high, ranging from 0.78 to 0.94 across the three time points. For all three constructs, covariances between latent factors were invariant over time, indicating high structural stability. While self-compassion and social support were positively related, both were negatively related to coach burnout. These results confirm the importance of preventing and addressing symptoms of burnout, low self-compassion and poor social support in sports settings.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

Metod

Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

Resultat

Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

Slutsats

Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

 Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

Weak electromagnetic fields (WEF) alter Ca²⁺ handling in skeletal muscle myotubes. Owing to the involvement of Ca²⁺ in muscle development, we investigated whether WEF affects fusion of myoblasts in culture. Rat primary myoblast cultures were exposed to WEF (1.75 µT, 16 Hz) for up to six days. Under control conditions, cell fusion and creatine kinase (CK) activity increased in parallel and peaked at 4-6 days. WEF enhanced the extent of fusion after one and two days (by ~40%) vs. control, but not thereafter. Exposure to WEF also enhanced CK activity after two days (almost four-fold), but not afterwards. Incorporation of ³H-thymidine into DNA was enhanced by one-day exposure to WEF (~40%), indicating increased cell replication. Using the potentiometric fluorescent dye di-8-ANEPPS, we found that exposure of cells to 150 mM KCl resulted in depolarization of the cell membrane. However, prior exposure of cells to WEF for one day followed by addition of KCl resulted in hyperpolarization of the cell membrane. Acute exposure of cells to WEF also resulted in hyperpolarization of the cell membrane. Twenty-four hour incubation of myoblasts with gambogic acid, an inhibitor of the inward rectifying K⁺ channel 2.1 (K_ir2.1), did not affect cell fusion, WEF-mediated acceleration of fusion or hyperpolarization. These data demonstrate that WEF accelerates fusion of myoblasts, resulting in myotube formation. The WEF effect is associated with hyperpolarization but WEF does not appear to mediate its effects on fusion by activating K_ir2.1 channels.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?

Metod

Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter. Teoretiskt perspektiv som användes för att analysera och diskutera resultatet var ett salutogent och patogent perspektiv på hälsa, olika hälsodiskurser och även läroplansteorin.

Resultat

Det perspektiv som dominerar lärarnas syn på hälsa är det salutogena perspektivet, vilket innbär att de fokuserar på vad som främjar hälsa. Fysiologidiskursen är ett tydligt inslag i undervisningen och styr lärarnas hälsoundervisning, då de uppmuntrar till fysisk träning och goda levnadsvanor. Lärarnas tolkning av kursplanen stämmer överens med kommentarmaterialet (ett komplement till kursplanen) till viss del, men ramfaktorer, lärarnas intention och erfarenheter påverkar även undervisningen. Lärarna anser att hälsa och livsstils-delen bör realiseras genom förmedlingspedagogik där man blandar praktik och teori, men de är av åsikten att hälsa och livsstils-delen får tillräckligt utrymme i deras undervisning. Dessutom är de öppna för samarbete med ämnen som hemkunskap och biologi vad det gäller hälsa.

Slutsats

Resultatet visar att lärarnas syn på hälsa stämmer överens med tidigare forskning och att det finns ett glapp mellan hur kursplanen beskriver ämnet och hur den i slutänden tolkas av lärarna. Ämnets tradition av ett görande lever kvar, men ämnet håller på att omvandlas till ett kunskapsämne där man ska reflektera och diskutera.

Sammanfattning

Lever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex. utvecklingssamtal och friluftsdagar. De ansåg att de levde hälsosamt, åt hälsosamt och regelbundet. Deras syn på hälsa grundade sig i det salutogena perspektivet då de ansåg att hälsa är en balans mellan det fysiska, psykiska och det sociala. Det var bara två lärare som blivit skadade under sin yrkestid, men de andra menade att de finns många risker för skador och att de känner av smärta i vissa moment. Vad det gäller relationer så var två ensamma idrottslärare på sin skola och saknade alltså daglig kontakt med kollegor. De andra lärarna hade daglig kontakt med sina kollegor men vissa påvisade att de behövde mer tid till ämnesmöten och liknande. I vissa fall så fanns det nästan ingen kontakt med arbetsledningen och besök nere i idrottssalen skedde aldrig. I diskussionen visar författaren att sociala faktorer påverkar hälsan och för att en arbetsplats ska anses hälsosam så ska det vara rätt balans mellan krav och resurs. Slutsatsen i detta arbete är att idrottslärarna verkar vara stressade i perioder, tränar och lever hälsosamt enligt dem själva och har dessutom en tydlig bild huruvida de ska vara ett föredöme inför sina elever. Författaren ger förslag på hur man minskar stress hos lärarna och berättar om sin egen syn på hälsa i idrottsämnet. Författaren skrev att förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur idrottslärare integrerar hälsa i idrottsämnet.

Retirement is a major life transition that involves changes to everyday routines, roles, and habits. Previous studies suggest that retirement may influence drinking habits. Many natural inhibitors of alcohol consumption disappear with the removal of work constraints. The potential impact depends on both individual and contextual factors. Women in the cohorts undergoing retirement now have been more active on the labor market, including the occupation of higher status jobs, which indicates more financial resources as well as a larger role loss after retirement. Also, the current cohorts who retire have had more liberal drinking habits throughout their lives compared to previous cohorts. We therefore examined changes in alcohol consumption surrounding retirement in different education groups among women and men undergoing retirement using annual data from the Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) study, a longitudinal national study of 60- to 66-year-olds (n = 5,913), from 2015 to 2018. Latent growth curve models were used to estimate trajectories of alcohol consumption. Results showed that those who retired during the follow-up increased their usual weekly alcohol consumption while those who worked or were retired throughout the period had stable drinking habits. Those who were retired reported the highest alcohol consumption. The increase surrounding retirement was driven by people with higher education. Women with tertiary education and men with intermediate or tertiary education increased their weekly alcohol intake after retirement, while those with low education had unchanged drinking habits. Mechanisms and motivations that may fuel increased alcohol intake among people with higher education should be further investigated.

Although it is advocated that end-users are engaged in developing evidence-based injury prevention training to enhance the implementation, this rarely happens. The ‘Implementing injury Prevention training ROutines in TEams and Clubs in youth Team handball (I-PROTECT)’ uses an ecological participatory design incorporating the perspectives of multiple stakeholders throughout the project. Within the I-PROTECT project, the current study aimed to describe the development of holistic injury prevention training specifically for youth handball players through using knowledge from both end-users (coaches and players) and researchers/handball experts. Employing action evaluation within participatory action research, the cyclical development process included three phases: research team preparation, handball expert-based preparation and end-user evaluation to develop injury prevention training incorporating both physical and psychological perspectives. To grow the knowledge of the interdisciplinary research team, rethinking was conducted within and between phases based on participants’ contributions. Researchers and end-users cocreated examples of handball-specific exercises, including injury prevention physical principles (movement technique for upper and lower extremities, respectively, and muscle strength) combined with psychological aspects (increase end-user motivation, task focus and body awareness) to integrate into warm-up and skills training within handball practice. A cyclical development process that engaged researchers/handball experts and end-users to cocreate evidence-based, theory-informed and context-specific injury prevention training specifically for youth handball players generated a first pilot version of exercises including physical principles combined with psychological aspects to be integrated within handball practice.

This special issue aims to examine rights-related issues in the everyday context of organized youth sport.

It has long been stated that children have the rights to protection from, e.g., abuse and to the provision of age-appropriate leisure, play, and recreational activities along with participation in all matters that concerns them. Yet, the full range of children's rights to and in sport has not yet been explored in detail. To do so, it is relevant to turn to the Scandinavian countries, which are praised for promoting children's rights and well-being, with organized sport forming part of the daily lives of many children and youths. In this paper, we examine the organizational policies in Scandinavian sport in order to develop foundational knowledge about how the range of children's rights to and in sport may be supported. Comparing key policy documents of the major sports confederations in Denmark, Norway, and Sweden, these analyses identify great variety in the following: 1. when and how children's rights to and in sport have been made explicit in the three countries; 2. whether the emphasis is on protection and/or provision of sport to children and youths or their participation in shaping sporting activities; 3. the degree to and ways in which such rights are regulated. In sum, our findings reflect a disparity between organizational policies in the three countries, with a more liberal and individualistic approach to public policy in the Danish context, providing some explanation of the only recent development in and scattered enaction of regulations to support children's rights to and in sports. Furthermore, we identify that political attention has mainly been drawn to the protection and provision of sports to children and youths, while their participation in shaping sport is a shared challenge for sport confederations in the Scandinavian countries and beyond.

Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

Since March 2020, most physical education (PE) teachers in Scandinavia have faced the challenges of remote teaching. Homeschooling has perhaps been particularly challenging for PE teachers compared to other teachers, given the essential role of bodily contact, interaction, social negotiations, game playing and shared expressions in PE (Varea and González-Calvo, 2020).

Having worked with covid conditions for a year now, we trust that teachers have worked out various solutions that, we hope, are relevant and meaningful for the students. At the same time, both from our personal experiences and early research findings (Mercier et al. 2021), it appears that PE teachers have largely provided students with physical activity and fitness training during the pandemic.

In this short text, we want to share an idea for a concrete alternative to fitness exercises, which, although important, is only one part of the PE curriculum. It springs from a pedagogical model we outlined in a double article from 2018, which focuses on practising. Practising, which in German is üben and in the Scandinavian languages øve/öva, is, briefly put, a form of activity in which you seek to improve some part of yourself through repeated efforts.

Recently, one of our colleagues, Dillon Landi, made us aware that this practising model is particularly relevant for teaching during the pandemic. While we did not have remote teaching in mind when we outlined the model, we realise now that it could be a relevant way of coping with the current situation. It can, we believe, guide how teachers can facilitate movement activities for students at home that are both meaningful and educationally relevant.

In the following, we will describe what remote teaching with a focus on practising might look like. We hope it can inspire teaching methods that add to the list of pedagogical options available for teachers during the pandemic.

Sammanfattning

Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

Frågorna som vi utgick ifrån var:

• Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

• Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

• Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

Metod

För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

Resultat

Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

Slutsats

Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?

Metod

Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar.

Resultat och handlingsplan

Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare.

Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.

1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?

2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?

3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet?

Metod

Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län.

Resultat

Samtliga deltagare angav att de kan simma.

89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest.

Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans.

Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga.

Slutsats

Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.

Syfte och frågeställning:

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

• Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?
• Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?
• Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?

Metod:

För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.

Resultat:

Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell).

Slutsats:

Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga? 

Metod 

Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.

Resultat 

Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.  

Slutsats 

Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a). 

Syfte och frågeställning

Studiens syfte:

Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.

Studiens frågeställning:

Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?

Metod

Under vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D. som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen med utgångspunkt från databasen Pubmed (se litteratursökning). De fastställda diagnoskriterierna användes för att utforma ett frågeformulär (se bilaga 1) till enkätundersökningen i denna studie. Enkätundersökningen utfördes personligen av författarna på totalt 240 män på SATS Odenplan i Stockholm och Lidköpings samtliga tre gym. Efter undersökningen sammanställdes resultatet i Excel och för att ta reda på generaliserbarheten gjordes ett Chi2-test.

Olika former av kurslitteratur, informationskällor och andra liknande studier som gjorts på området har legat till grund för planering av denna studie (se käll- och litteraturförteckning och bilaga 4).

Resultat/Slutsats

Studiens resultat visar på att förekomsten av M.D. bland styrketränande män i åldrarna 16-50 år är mer än fyra gånger större i en medelstor stad än i en storstad. Lidköping har en prevalens av M.D. på 6,36% medan Stockholms siffra är 1,53%. Studiens resultat begränsas av att Chi2-testets kriterier ej helt uppfyllts.

Orsaken till resultatet kan bero på ett flertal saker, där en av orsakerna kan vara tidsfaktorn. I en mindre stad läggs mer tid på styrketräningen, vilket kan leda till en viss livsstil och inriktning av träning. Individer med samma intressen för träningen samlas och driver varandra framåt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl lärare i grundskolan upplever att den utbildning de fått skapat förutsättningar för att möta NPF-elever i grundskolan. Studien syftar även till att undersöka vilket arbete de genomför samt vilken fortbildning de tagitdel av kopplat till NPF. I den här studien så har författarna använt sig av tre huvudfrågeställningar

- Vad har lärare i idrott och hälsa för erfarenheter och utmaningar kring att arbeta med NPF-anpassningar?

- Hur är lärarnas upplevelse kring den utbildning de har fått inom området?

- Hur upplever lärarna sin möjlighet till stöd och fortbildning?

Metod: Metoden som författarna har valt att använd sig av är en kvalitativ metod där de har intervjuat fem lärare som är utbildade och undervisar i ämnet idrott och hälsa. Alla lärare hade olika arbetslivserfarenheter men gemensamt för dem alla var att alla har tagit ut en examen från Gymnastik- och idrottshögskolan. Allt insamlat material har därefter bearbetats med genomen entematisk innehållsanalys.

Resultat: Lärarens arbete med NPF-anpassningar påverkas av faktorer som utmanande miljö och tidsbegränsningar. Svårigheter med lokaler, schema och underhåll påverkar engagemanget hos eleverna. Trots begränsad tid beskriver lärarna vikten av att avsätta tid för anpassningar och önskar mer tid för planering. När det gäller lärarutbildningen framkommer en enhällig uppfattning om bristande kunskap kring NPF-diagnoser från Gymnastik- och idrottshögskolan där fokuset ligger på fysiska funktionsvariationer. Fortbildning och övrig utbildning varierar, beroende på skolledningens intresse och stöd. Nätverk och kunskapsutbyte med andra skolor och kollegor upplevs som värdefullt för att hantera utmaningarna. Sammanfattningsvis visar respondenternas erfarenheter på behovet av resurser, tid och utbildning för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö för elever med NPF-diagnoser.

Slutsats: Lärarna stöter på brister i utbildningen om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och möter utmaningar i tillgången till relevant fortbildning. Tidsbegränsningar och ekonomiska hinder påverkar deras kunskapsinhämtning. Bristen på stöd, särskilt gällande tid och anpassade miljöer, påverkar förmågan att stödja elever med NPF. Förbättring av relationsutbildning, ökad fortbildningstillgänglighet och aktivt stöd från skolor kan främja en inkluderandeundervisningsmiljö för elever med NPF- diagnoser

Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka manliga tränares kunskap om menstruationens påverkan på träning. Vidare var syftet att undersöka samtalsklimatet. Författarna har använt sig av tre huvudfrågeställningar

• Vilken kunskap har manliga tränare kring menstruationens påverkan på träning?

• Hur upplever tränare samtalsklimatet kring ämnet menstruation med sina aktiva?

• Vilken kunskap anser tränarna att de skulle behöva inom området?

Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ metod där de har intervjuat sex olika manliga tränare varav tre tränare från truppgymnastik och tre tränare från längdskidåkning. Allt material har sedan bearbetats genom en tematisk innehållsanalys.

Resultat: Syftet och frågeställningarna besvarades och resultatet uppdelades i tre teman som sedan har brutits ner till underkategorier. Under den första frågan, vilken kunskap har tränarna, så sammanfattas det med att tränarna själva kände att de hade en viss kunskap men också att det fanns en önskan till fortbildning inom ämnet menstruation. Många av tränarna beskrev sin kunskap om menstruation kopplat till energibalans och träningsbelastning.Tränarna beskrev också på vilket sätt de har använt sig av den kunskapen som de besitter. Föratt sammanfatta frågan hur samtalsklimatet såg ut bland sina aktiva, var att det verkar finnas en viss tabu. Tränarna reflekterar över att den viktigaste faktorn för att bryta tabun verkar ligga i förtroendet för tränare och idrottare emellan samt att tränarna vill respektera idrottarens integritet. Sammanfattningen för den sista huvudfrågan som var, vilken kunskaptränarna behöver mer av i vidare arbete med menstruationens påverkan på träning, beskrev des jälva att de behöver mer praktiskt applicerbar forskning, ett öppnare samtalsklimat och tid till fortbildning.

Slutsats: Slutsatsen var att det behövs mer kunskap om menstruationens påverkan på träning och mer av den allmänna kunskapen av menstruationens påverkan på träning. Det krävs mer utbildningar och att tränarna aktivt måste jobba med ämnet. Kring samtalsklimatet så behöver tränarna få tid till att lära känna sina idrottare och bygga ett förtroende som sedan måste underhållas och vårdas från både idrottarens och tränarens håll. Tränarna behöver också fortbildning för att öka sin kunskap för att känna sig tryggare och för att kunna besvara på de frågor som kan uppkomma om menstruationens påverkan på träning.

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11?

Metod

Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar.

Resultat

Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär.

Slutsats

Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda vilka förutsättningar lärare i idrott och hälsa (F-6) skapar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. Undersökningen belyser hur väl ämnets syfte, mål och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lärarna går tillväga då de bedömer elevernas prestationer och hur lärarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lärandet.

Frågeställningar:

• Förmedlar lärarna mål och kriterier till eleverna?

• Vilka strategier använder lärarna för bedömning och betygsättning?

• Vilka möjligheter ger lärarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen är fem lärare som jobbar med ämnet idrott och hälsa på låg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att få djupa, ingående och innehållsrika svar på mina frågeställningar.

Resultat

Resultatet av studien visar att lärarnas arbete med att förmedla mål och kriterier till eleverna sker i olika stor utsträckning, samt att lärarna använder sig av olika metoder för att nå fram. En av de största bristerna som studien visar är lärarnas dokumentation, som på några håll är näst intill obefintlig. Lärarna är positiva till formativ bedömning men visar inte på stor kunskap inom området. Endast en lärare använder sig av formativ bedömning aktivt i undervisningen, medan de andra får med enstaka delar. Lärarna bedömer eleverna flera gånger och på flera olika sätt i varje moment för att se elevernas utveckling och ge möjlighet att visa lärandet på flera olika sätt. Den större delen av lärarna anser att diskussion är viktig och tar sig tid för det i undervisningen, det är ett sätt för att skapa belägg för elevernas kunskaper.

Slutsats

Slutsatsen av studien är att lärarna skapar några av de förutsättningar som krävs för en rättvis och likvärdig bedömning i jämförelse med tidigare forskning som visar på större brister i lärarnas tillvägagångssätt. Dock finns utvecklingsområden, framförallt inom formativ bedömning och dokumentation av elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Syfte och frågeställningar

Studien undersöker samband mellan kroppsliga attribut och fysisk aktivitet, med kognition. Detta för att se ifall en persons grad av fysisk aktivitet och välmående har någon verkan på vår mentala förmåga, samt vilka typer av aktiviteter/attribut som har störst effekt.

• Visar personer med hög självrapporterad grad av fysisk aktivitet en tendens till bättre resultat på kognitionstest?
• Påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, ålder och kön en persons resultat på kognitionstest i förhållande till deras fysiska aktivitet?

Metod

Studiens population valdes primärt genom ett bekvämlighetsurval för att underlätta insamlingen av data från så många individer som möjligt på kort tid. Kraven på deltagarna var att de skulle vara helt friska och mellan 25–70 år samt ha ett arbete. I studien användes en enkät baserad på Hälsoenkäten från Gymnastik- och Idrottshögskolan för att se hur fysiskt aktiva deltagarna var. Deltagarna fick även göra ett TMT-test (A+B del) där deras förmåga att se och uppfatta samt deras förmåga att hålla koll på saker i nuet och fokusera på flera saker samtidigt testades, vilket kopplades till deras kognitiva förmåga.

Resultat

Resultatet från TMT A visade en medeltid (sekunder) på 24,43±6,85 och från TMT B med en medeltid (sekunder) på 56,84±23,38. De som hade svarat högre på hur ofta de är fysiskt aktiva i minst 30 minuter och/eller styrketränade längre tider per vecka klarade av TMT-A och TMT-B på kortare tid.

Slutsats

Vardagsmotion och MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) ses ha positiv effekt på resultaten från TMT. En ökning i den totala träningsmängden ses vara kopplad till förbättrade resultat. Övriga faktorer som ålder, socioekonomi och utbildning har inte någon effekt på den population som har undersökts.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?

Metod

Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen.

Resultat

Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå.

Slutsats

Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.

Syftet och frågeställning. Syftet var att undersöka sambandet mellan användning av sociala medier, psykiskt välbefinnande, kroppsideal, kroppsuppfattning och fysisk aktivitet hos unga vuxna. Följande frågor ställdes: 1) Finns det ett samband mellan användning av sociala medier och det subjektiva psykiska måendet hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 2) Finns det ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och det subjektiva psykiska måendet hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 3) Finns det ett samband mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattningen hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män?

Metod. Kvantitativ ansats och tvärsnittsstudie med enkäter som metod. Enkäten inkluderade totalt 99 deltagare, 42 män och 57 kvinnor i åldrarna 18-30 år i Stockholm. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor (ålder, kön och sysselsättning), GHQ-12 som mäter subjektivt psykiskt mående, PAUM som mäter passiv och aktiv användning av sociala medier, SMEQ som mäter tid på sociala medier samt två frågor om kroppsuppfattning och kroppsideal kopplat till sociala medier. Dataanalys gjordes i statistikprogrammet SPSS med hjälp av t-tester och korrelationsanalyser.

Resultat. Frågeställning 1: inget signifikant samband finns mellan subjektivt psykiskt mående och användning av sociala medier mätt med SMEQ (totalt; r=0,06, p= 0,55, kvinnor; r=0,13, p=0,35, män; r=-0,13, p=0,94) och PAUM (totalt; r=0,09, p=0,40, kvinnor; r=0,04, p=0,74, män; r=0,09, p=0,55). Frågeställning 2: Signifikant negativt samband finns mellan grad av fysisk aktivitet och subjektivt psykiskt mående för alla deltagare totalt (r=-034, p=0,001) samt för kvinnor (r=0,41, p=0,002). Inget signifikant samband finns för män (r= -0,15, p= 0,34). Frågeställning 3:  Signifikant positivt samband finns mellan kroppsuppfattning och användning av sociala medier för kvinnor mätt med SMEQ (r=0,316, p=0,017). Inget signifikant samband finns för hela gruppen totalt (r=0,06, p=0,557, män; r=-0,163, p=0,302) mätt med SMEQ. Inget signifikant samband finns för någon av grupperna mätt med PAUM (totalt; r=0,163, p=0,106, kvinnor; r= 0,093, p=0,494, män; r=0,04, p=0,801.

Slutsats. Det finns samband mellan användning av sociala medier och dess påverkan på kroppsuppfattning samt mellan fysisk aktivitet och subjektivt psykiskt mående.

Syfte

Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.

Metod

Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.

Resultat/Slutsats

Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen?

Metod

Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen.

Resultat

Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får.

Slutsats

Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.

The purpose of this study was to investigate the resistance to breathing in metabolic systems used for the distribution and measurement of pulmonary gas exchange. A mechanical lung simulator was used to standardize selected air flow rates (V·, L/s). The delta pressure (?p, Pa) between the ambient air and the air inside the equipment was measured in the breathing valve?s mouthpiece adapter for four metabolic systems and four types of breathing valves. Resistance for the inspiratory and expiratory sides was calculated as RES?=?(?p/V·)?Pa/L/s. The results for resistance showed significant (p?<?0.05) between-group variance among the tested metabolic systems, breathing valves, and between most of the completed V·. The lowest resistance among the metabolic systems was found for a Douglas Bag system which had approximately half of the resistance compared to the automated metabolic systems. The automated systems were found to have higher resistance even at low V· in comparison with previous findings and recommendations. For the hardware components, the highest resistance was found for the breathing valves, while the lowest resistance was found for the hoses. The results showed that resistance in metabolic systems can be minimized through conscious choices of system design and hardware components.

The aim of this study was to investigate the effects on pulmonary ventilation and oxygen uptake ( (V) over dot athletes with a very high maximal oxygen uptake (V) over dotO(2)max) and corresponding high ventilation capacity when using a modern metabolic system with relatively high resistance to breathing (HIGH(RES)), compared to a traditional system with low resistance to breathing (LOWRES). Four rowers and three cross-country skiers (without asthma), competing at a high international level, performed in experimental conditions with LOWRE (S)and HIGH(RES) using a rowing ergometer and roller skis on a treadmill. The results showed that (V) over dotO(2), blood lactate, heart rate and respiratory exchange ratio were not different between the LOWRES and HIGH(RES) test conditions during both submaximal and maximal exercise. Also, the athlete's time to exhaustion (treadmill) and mean power (rowing ergometer) from maximal tests were no different between the two conditions. However, ventilation and expiratory O-2 and CO2 concentrations were different for both submaximal and maximal exercise. Thus, the authors have concluded that the differences in resistance to breathing of metabolic systems influence elite endurance athletes (V) over dot(E)at low to very high workloads, thus affecting the expired gas fractions, but not the submaximal (V) over dotO(2), (V) over dotO(2)maxand performance in a laboratory setting at sea level.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande:

• Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa?
• Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor?
• Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande?

Metod

En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning.

Resultat

Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter.

Slutsats

Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.

Syfte och frågeställningar

Syftet i denna studie är att utforska om fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa har direkt positiv effekt på gymnasieelevernas korttidsminne samt arbetsminne.

Forskningsfrågorna är följande:

1. Har akut fysisk aktivitet på medelintensiv ansträngning en direkt positiv påverkan på korttidsminne samt arbetsminne hos gymnasieelever?
2. Finns det könsskillnader på prestation i kognitiva testerna?

Metod

Urvalet var 84 deltagare (gymnasieelever) i åldrarna 15–20, varav 23 kvinnor och 61 män. Sju olika gymnasieklasser behövdes för att nå denna mängd av deltagare. Deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 genomförde kognitiva tester (TMT-A, TMT-B och fri återgivning) utan fysisk aktivitet först. En vecka efter tillfälle ett genomförde grupp 1 kognitiva tester efter fysisk aktivitet. Grupp 2 gjorde upplägget omvänt ordning. Dessa grupper bestämdes slumpmässigt.

Resultat

Vid TMT-A och fri återgivningstest framkom inga signifikanta skillnader om fysisk aktivitet genomförts innan eller inte. Den grupp som genomförde fysisk aktivitet vid tillfälle två presterade bättre på TMT-B test efter fysisk aktivitet medan den andra gruppen presterade bättre efter vila. I grupp 1 fanns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Män och kvinnor presterade bättre efter fysisk aktivitet jämfört med vila men hos kvinnor förbättringen var större.

Slutsats

Fysisk aktivitet hade ingen signifikant effekt på prestation i kognitiva tester av arbetsminne och korttidsminne. Fysisk aktivitet kan dock hjälpa gymnasieleverna att klara av kognitivt krävande uppgifter. Detta behöver undersökas mer i skolmiljö innan giltiga slutsatser dras.

Syfte

Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

Metod

Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

Resultat

Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

Slutsats

Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.