Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Smarta barn eller lydiga barn: Du bestämmer!2018 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ur förordet: Smarta barn är ett spännande uttryck. Finns "smartness" hos barn naturligt och är det något som vi föräldrar och vuxna kan stimulera och förstärka genom hur vi agerar i vardagens alla sysslor? Mitt svar är JA absolut. [...]

    Boken avser att kortfattat ta upp några grundläggande förutsättningar för mänskligt beteende med fokus på människans goda sidor. Exempel på hur man tränar barn och unga att tänka logiskt och agera konstruktivt.

  • 2.
    Andersson, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsopedagogprogrammet2014Inngår i: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan: en betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia / [ed] Suzanne Lundvall, Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2014, s. 108-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tid för samtal: Vad talar vi om egentligen?2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken handlar om vad som sker vid samtal, vad vill vi säga, vad vill vi höra, vad vill vi åstadkomma och hur kan vi agera? Kort sagt: vad vi samtalar om, egentligen. Den belyser samtalet utifrån olika MI-inspirerande perspektiv och beskriver strategier med tydlig teoretisk förankring som läsaren kan utforska, prova och förädla i olika samtalsexempel. Exemplen kommer från skilda situationer och miljöer: samtal mellan vuxna och vuxna och barn, samtal som berör både professionella och privata relationer, från skolan, vården och familjelivet. Samtalsexemplen ger nya tankar och ny förståelse för hur vi samtalar och hur vi kan samtala.

    Boken riktar sig både till studerande på kurser i kommunikation på högskola och vid universitet och till yrkesgrupper där samtalet har en betydande inverkan på arbetsuppgifterna.

    Staffan Hultgren är pedagog inom folkhälsa med inriktning mot fysisk aktivitet. Som lärare i fristående kurser som Motiverande samtal och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv .

  • 4. Danielsson, Evelina
    et al.
    Oddsson, Kristjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nilsson, Johnny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ovendal, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wahlgren, Lina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoprojekt med ledarledd fysisk aktivitet för äldre2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. Syftet med hälsoprojektet under 8-12 veckor för äldre är att ge ledarledd fysisk aktivitet 2 gånger/vecka samt att utvärdera upplevd hälsa, förändring av livsstilssvanor samt fysisk kapacitet. Hälsoprojektet är ett fortlöpande samarbete mellan Solna stad och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och utförs under vårterminerna sedan ett flertal år.

    Metod. Individerna anmäler sitt deltagande själva. Det kostnadsfria hälsoprojektet utförs inom undervisningen i Folkhälsa i regi av GIH-studenter under handledning av verksamhetschefen i Solna stad och lärare/läkare på GIH. Den ledarledda fysiska aktiviteten utgörs primärt av stavgång, motionsgymnastik, vattengymnastik samt styrketräning. Initialt och i slutet av perioden besvarar deltagarna en hälsoenkät angående upplevd hälsa och livsstilsvanor om fysisk aktivitet, kost, sömn, rökning och alkohol samt utför några olika fysiologiska tester i samband med ett hälsosamtal.

    Resultat. Exempel på sammanställda resultat ges här för de 117 äldre som fullföljde hela projektet under en vårtermin (för kvinnorna var antalet samt medelvärden för ålder och BMI 99, 74år och 26 respektive för männen 18, 73år och 25). Efter avslutat projekt sågs för gruppen som helhet generellt en signifikant förbättrad upplevd fysisk och mental hälsa, kondition och styrka i buk-, ben- och armmuskulatur. För kvinnorna observerades även en ökad balansförmåga och uthållighet i ryggmusklerna. Enkätfrågorna angående fysiska aktivitetsvanor och stillasittande visade på, efter avslutat projekt, en förändring till en mer aktiv livsstil.

    Slutsats/Diskussion. Således kan utvärderade 8-12 veckors hälsoprojekt med ledarledd fysisk aktivitet för äldre bidra till förbättrad upplevd hälsa, ökade fysiska aktivitetsvanor, minskat stillasittande och bättre fysiska kapaciteter såsom kondition, styrka och balans som är positivt korrelerade till ökad livslängd och minskad förekomst av en mängd olika folksjukdomar och skador. Fler projekt och studier behövs framöver med ytterligare uppföljningar, jämförelser och för att vidareutveckla olika fysiologiska tester och andra hälsoparametrar som kan ha positiva samband med ökad hälsa.

  • 5. Taube, Jill
    et al.
    Kjellman, Bengt
    Jonsson, Bo
    Wahlgren, Lina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Oddsson, Kristjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Improved perceived health and scored depression with a physical activity project.2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Physical activity programs have shown a positive effect on health but also on depression that increases worldwide.

    Purpose: The purpose was to study perceived health and rated depression score with a physical activity project for persons with diagnosed depression or anxiety.

    Methods: Eighty-four persons (56 women, 28 men) with depression or anxiety disorders, recruited from psychiatric out-patient clinic participated. Mean age and BMI were 46 (21-80) yrs and 26 (17-41) kg/m2, respectively. Guided physical activity was given, in groups of 10-15, 1 hour twice a week for 8-12 weeks.

    Results: A significant improvement (p<0.05*) was seen regarding perceived physical health, several aspects of mental health and waking up thoroughly rested. Depression score significantly improved, both self-rated (PHQ-9, n=55) and by experts (MADRS, n=13), expect PHQ-9 for those with overweight.

    Conclusions: The project showed that patients with depression and anxiety can improve, in addition to increased physical activity level, both their perceived physical and several aspects of mental health and also depression score by joining a physical activity program.

     

     

  • 6.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet - folkhälsa - beteendeförändringar: en beteendevetenskaplig betraktelse : hur får man barn och ungdomar intresserade av fysisk aktivitet?2008Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig till utbildningar inom högskola och universitet med inriktning på idrott, hälsa, folkhälsovetenskap och fysisk aktivitet. Innhållet baseras på beteendevetenskapliga grundprinciper som är av intresse när man arbetar med barn och ungdomar. Hur kan man få barn och ungdomar intresserade av fysisk aktivitet, hur kan man skapa motivation och framförallt undvika att barn och ungdomar väljer bort fysisk aktivitet.

  • 7.
    Andersson, Eva A.
    et al.
    Department of Neuroscience, Karolinska Institutet.
    Defaire, Gi
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Nilsson, Johnny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Oddsson, Kristjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Olin, Hedvig
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Strand, Leif
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Wahlgren, Lina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Wedman, Ingemar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Physical activity for persons with obesity—a health project reported2008Inngår i: Forum on Public Policy Online, ISSN 1938-9809, Vol. 4, nr SpringArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In public health contexts, increased physical activity habits and fitness (aerobic and strength capacities) are positively related for promoting health and preventing  and treating common diseases/problems, including obesity and overweight. A strongly graded inverse association between physical activity and obesity has been shown both for adults and children. However, a lower mortality risk has been shown for those with greater weight but good aerobic capacity than for those of recommended weight but less fit. On the basis of a health project with physical activity for persons with or without obesity, the paper discusses evidence-based methods for promoting physical activity. General guidelines for the amount of physical activity for persons are described, as are the numerous physiological and medical advantages of physical activity. The economic benefits are also illustrated. The paper exemplifies methods of measuring physical activity habits and physical fitness. These two factors must be observed when showing improvements in public-health contexts, including groups with obesity.

     

  • 8.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Rörelseidentitet: Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Ett beteendevetenskapligt perspektiv på samband mellan psykosociala faktorer och fysisk aktivitet. FoU-rapport 2006.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten avser att sammanställa beteendevetenskaplig dokumentation med inriktning på samband mellan psykosociala faktorer och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt beskriva teoretiska förklaringsmodeller. Urvalet av vetenskapliga artiklar har baserats på sökord med psykosocial anknytning som har en beteendevetenskaplig koppling.

    De teoretiska förklaringsmodeller som omnämns i översikten har ett gemensamt ursprung från inlärningspsykologin, Respondent and Operant Learning, (Pavlov1927), som beskrivs enligt Theories of health behavior (Kaplan et al, 1993), Social Cognitive Theory, (Bandura, 1977, 1986), samt den transteoretiska modellen, The Transtheoretical Model, (Proshcaska and DiClemente, 1984). Vid sökning av artiklar inför denna översikt fanns en avsaknad av artiklar med inriktning på kombination av fysisk aktivitet, Empowerment och motiverande samtal, Motivational Interviewing.

    Redovisade artiklar lyfter fram sambandsfaktorer som kan ha betydelse för att stimulera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Självtillit, bemötande, socialt stöd, ambivalens, egna val är faktorer som omnämns i ett flertal artiklar som möjliga sambandsfaktorer. Självtillit anses ha ett starkt samband med utövandet av fysisk aktivitet. Bemötande och socialt stöd i kombination med nackdelar och fördelar är även troliga sambandsfaktorer som kan bidra till att skapa långsiktiga och vidmakthållande vanor. Möjligheter till egna val med egen kontroll anses även vara en viktig faktor. Avsaknad av longitudinella studier inom fysisk aktivitet hos ungdomar har medfört svårigheter att identifiera faktorer som ger långsiktiga effekter. Sambandsstudier kan ge förutsättningar för att utveckla hypoteser om faktorer som har en möjlig inverkan på fysisk aktivitet hos barn och ungdomar.

    Många rapporter påtalar vikten av att det behövs fortsatta studier som fokuserar på beteendemål med inriktning på fysisk aktivitet utifrån kombinationer av påverkande faktorer. Interventionsmodeller behöver även utvecklas och utvärderas med hänsyn till både beteendemål och fysiologiska effektmål. Dessutom kan det vara värdefullt att fastställa vilka faktorer som enskilt eller i kombination skapar goda förutsättningar framgångsrika interventionsprogram.

  • 9.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Folkhälsokunskap2002Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna bok är att skapa ett hälsofrämjande klimat t.ex. i skolan eller på arbetsplatsen. Här presenteras samhällets syn på hälsa och vetenskapliga perspektiv på hälsa. Rikligt med uppgifter gör ämnet konkret och realistiskt. Boken tar bl.a. upp folkhälsoarbete i ett historiskt perspektiv, yrken inom friskvård och hälsoutvecklingen i Sverige.

1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf