Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.

Metod

Undersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa. Därefter genomfördes olika korrelationsobservationer för att finna eventuella samband mellan de olika faktorerna. Deltagarna till studien har valts utifrån ett icke slumpmässigt, till viss del typiskt, bekvämlighetsmässigt urval.

Resultat

Signifikanta positiva samband noterades mellan graden av socialt stöd (kvalitet) och upplevd psykisk respektive fysisk hälsa. Starkast korrelation fanns mellan psykisk hälsa och socialt stöd (r = 0,46). Svaga positiva korrelationer fanns mellan antalet (kvantitet) vänner (r = 0,19) respektive familjemedlemmar och släktingar (r = 0,19) gentemot psykisk hälsa, och i förhållande till familj och släkt även den fysiska (r = 0,14). Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan könen.

Slutsats

Studiens hypotes om en positiv samvariation mellan upplevd hälsa och socialt stöd och nätverk stämde i de flesta fall och kvalitet visade sig vara överordnad kvantitet. 

Aim

The purpose of this study was to examine relations between social support and networks, against the perceived physical and mental health of high school students in grade three. The question formulations were whether there was any correlation between social support and networks against perceived physical and mental health, which form of social support and network that were most relevant and what role its size has, and if there were any gender differences in relation to social support and networks.

Method

The study is an exploratory and quantitative survey in which a total of 326 individuals were included from various schools in Eskilstuna, Stockholm and Filipstad. The age of the participants ranged between 17 and 21 years, and mean age was 18 (±0.7) years, 198 were girls and 123 boys, five people did not answer the question or did not perceived themselves as either one of the options. The participants answered questions with response sets about the quality of their social support and the size of their social network and perceived physical and mental health. After that, observations were completed to find eventual correlations between the different factors. Participants for this study were selected on a non-random, somewhat typical, conveniences based method.

Results

Significant positive correlations were observed between the degree of social support (quality) and perceived mental and physical health Strongest correlation was found between mental health and social support (r = 0,46). Low positive correlation was found between the number (quantity) of friends (r = 0,19) and family/relatives (r = 0,19) in relation to mental health, and in relation to family and relatives also the physical health (r = 0,14). No significant differences were seen between the sexes.

Conclusion

The study’s hypothesis of a positive correlation between perceived health and social support and network sued in most cases, and the quality was shown to be superior to the quantity.