Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim:

The aim of this study is to examine similarities and differences in eating habits in students ages 16-19 in high school.

Questions:

• How do eating habits differ between adolescent athletes and non-athletes?
• What significance does living conditions and religious background have on the eating habits of adolescents?

Method: This study is of a quantitative approach using survey questions.

The method used was questionnaires. Three schools participated in the study. The school provided programs with and without athletic orientation. My purpose was to give out 200 surveys but in the end the total of handed out surveys landed on 141. I compiled a total of 140 surveys. The respondents were high school year one to four (Age 16-19).

Results:

There was a tendency of a difference between students who participate in sporting activities and students who don't. The difference was mostly observed in their regularity of eating breakfast, fruits and vegetables. Other factors where a tendency of difference could be seen were gender, living with parents or on their own and participation in religious activities at least once a month.

Conclusions:

The different eating habits between categories of students can be explained using the social cognitive theory, that students mimic the behavior of those around them. But it could also be explained by the ethnological theory, that people come from different cultures and thereby have different eating habits, or that there are environmental factors that have great impact on a person’s eating habits.

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader och likheter i kostvanor hos elever som går på gymnasiet.

Frågeställningar:

• Hur skiljer sig kostvanorna mellan idrottande och icke idrottande ungdomar?
• Vilken betydelse har boendeform och religiös bakgrund på ungdomars kostvanor?

Metod:

Metoden som användes var enkäter. Det var tre skolor som deltog i undersökningen. På de tre skolorna fanns både program med och utan idrottsinriktning. Jag räknade med att kunna dela ut 200 enkäter men delade i slutändan ut 141 enkäter och sammanställde därefter totalt 140 enkäter. Respondenterna var gymnasielever från årskurs ett till årskurs fyra.

Resultat:

Det fanns en tendens till skillnad mellan idrottande elever och icke idrottande elever vad gäller kostvanor under en skolvecka. Skillnaden ligger främst i hur regelbundet de äter frukost, frukt och grönsaker. Det fanns även vissa tendenser till skillnader i kostvanor mellan könen, om eleven bor hemma hos föräldrarna eller har flyttat hemifrån och ifall eleven minst en gång i månaden deltar i någon form av religiöst sammanhang eller ej.

Slutsats:

Att elever har olika kostvanor kan förklaras med den socialkognitiva teorin vilket mycket kortfattat innebär att elever kopierar andras beteenden. Men den kan även förklaras med den etnologiska teorin, det vill säga att människor kommer från olika kulturer och på grund av det kan ha olika kostvanor, eller att det finns olika faktorer i miljön och omgivningen som har stor betydelse för hur ens kostvanor ser ut.