Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka karriärvägar som leder till att bli elittränare på internationell nivå samt vilka faktorer och vändpunkter som påverkar vägen. Studien ämnade också att fånga elittränarnas råd till unga tränare och förbättringsområden inom det svenska idrottssystemet.  

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och baserades på semistrukturerade intervjuer med 21 svenska elittränare från 13 olympiska idrotter. Deltagarna representerade både lag- och individuella sporter, vinter- och sommaridrotter, och var både män och kvinnor. Analysen gjordes genom en manifest, tematisk analys.  

Resultat: Två huvudsakliga karriärvägar identifierades: snabbspår och traditionellt spår. Snabbspårstränarna tog sig in i yrket genom sin egen elitidrottskarriär och de nätverk de byggt upp under denna tid, medan tränare på det traditionella spåret utvecklade sin kompetens genom formell utbildning och lång erfarenhet i tränarrollen. Flera viktiga vändpunkter identifierades. Tränarna nämnde olika situationer, beslut, möten eller utmaningar som inneburit en avgörande förändring i deras karriärväg. Vidare lyfte de starkt inre driv, engagemang, social kompetens och relationsbyggande som avgörande faktorer för att nå elittränarrollen. Elittränarnas huvudsakliga råd till yngre tränare var att skaffa mentorer och hitta sin tränaridentitet. Deras förbättringsförslag till det svenska idrottssystemet handlade om att ta tillvara kunskapen från erfarna tränare i högre grad och se över de ekonomiska förutsättningarna för tränare. 

Slutsats: Studien visar att vägarna till ett elittränarskap på internationell nivå varierar, men ofta formas av avgörande vändpunkter, tillgång till nätverk, starkt personligt engagemang och social kompetens. Karriärutvecklingen präglas av både strukturella möjligheter och individuella val, där mentorskap och tillfälligheter ofta spelar en nyckelroll. En viktig slutsats av denna studie är behovet av att systematiskt ta tillvara på erfarna elittränares kunskap genom formaliserade mentorskap- och nätverksprogram och att börja implementera delat ledarskap i tränarrollen för att minska arbetsbelastningen och skapa fler jobbmöjligheter. Resultaten i denna studie visar på behov av vidare forskning inom följande områden: jämförelse mellan de två karriärspåren och deras framgångsfaktorer, forskning kring mentorskapets betydelse samt forskning på hur karriärvägarna ser ut i andra länder.  

Aim: The aim of this study was to explore the career pathways leading to becoming an elite coach at the international level, as well as the key factors and turning points influencing this development. The study also had the purpose to capture elite coaches' advice to young coaches and their views on improvements needed within the Swedish sports system.

Method: The study used a qualitative design, based on semi-structured interviews with 21 Swedish elite coaches from Olympic sports. Participants represented both team and individual sports, winter and summer sports, and included both male and female coaches. The data was analyzed through a manifest thematic analysis.

Results: Two main career pathways were identified: the fast-track and the traditional pathway. Fast-track coaches built their careers on personal elite sporting achievements and strong networks, while traditionally trained coaches developed their competence through formal education and gradual experience-building. Several critical turning points were highlighted, involving events, decisions, encounters or challenges that significantly altered career trajectories. Key success factors identified were a strong internal drive, engagement, and social competence. Elitecoaches advised younger coaches to find mentors and to develop their personal leadership style. They also called for retaining experienced coaches' knowledge and improving the financial conditions for coaches in Sweden.

Conclusion: The study shows that the paths to becoming an elite coach at the international level vary, but are often shaped by key turning points, access to networks, strong personal commitment, and social competence. Career development is influenced by both structural opportunities and individual choices, where mentorship and chance events frequently play a crucial role. An important conclusion of this study is the need to systematically pass on the knowledge from experienced elite coaches through formalized mentorship and networking programs, as well as to begin implementing shared leadership in coaching roles to reduce workload and create more job opportunities. The findings also highlight the need for further research in the following areas: comparisons between the two career pathways and their success factors, the significance of mentorship, and how coaching careers develop in other countries.