Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syftet med studien var att undersöka gymnastiktränares upplevelser av psykologisk trygghet och otrygghet i sin tränarroll och i sin relation till ledarteamet, gymnaster och styrelsen. Studien undersöker även om gymnastiktränarutbildningar givit kunskaper om psykologisk trygghet. Datan samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra kvinnliga gymnastiktränare och två manliga gymnastiktränare samt analyserades med en tematisk innehållsanalys. 

Resultaten från upplevelser av psykologisk trygghet visar att goda relationer till tränarkollegor, gymnaster och styrelsen är en viktig grund för att tränarna ska känna sig psykologiskt trygga. Goda relationer innefattar stöd, gemensamma mål och värderingar, öppenhet, tillit och förtroende. Alla tränare i studien nämnde att utbildning, kunskap och erfarenhet även var en viktig grund för deras psykologiska trygghet. Otrygghet skapades när det fanns brist i utbildning, kunskap eller erfarenhet samt brist i styrelsearbete, tydlighet och respekt. En följd av detta var att man inte vågade tala fritt till exempelvis styrelsen eller i ledarteamet. Resultaten från upplevelser av utbildningsinnehållet visade att en stor del av utbildningarna främst fokuserar på gymnastiska övningar, medan delar inom ledarskap och psykologi var begränsat. De praktiska förslagen på hur utbildningsinnehållet kan förbättras enligt tränarna var (1) inkludera en större del om ledarskap, teamwork och trygga idrottsmiljöer, (2) förtydliga innehåll och begrepp, (3) införa stöd och uppföljning efter avslutad kurs, (4) införa mer diskussion och reflektion och (5) införa mentorskap för yngre och nya tränare. Temat ”trygga tränare, trygga gymnaster” genomsyrade hela studien, vilket även tidigare forskning inom området bekräftar. 

Tränarna visade en grundläggande förståelse för psykologisk trygghet trots att det är relativt nytt inom gymnastiken. Även om konceptet inte löser de problem som finns med ohälsosamma idrottsmiljöer, kan en ökad förståelse för hur man främja psykologisk trygghet ge positiva effekter långsiktigt. Forskning stödjer att om vi vill skapa trygga idrottsmiljöer för idrottare behöver vi arbeta för att skapa en miljö där även tränare känner sig psykologiskt trygga.

The aim of this study was to investigate gymnastics coaches’ experiences of psychological safety and unsafety in their coaching role, as well as in their relationships with the coaching team, gymnasts and the board. The study also investigates whether the gymnastics coach education programs have provided knowledge about psychological safety. The data were collected through semi-structured interviews with four female and two male gymnastics coaches. The data was analyzed with thematic content analysis.

The results from experiences of psychological safety show that positive relationships with other coaches, gymnasts and the board form an important foundation for coaches to feel psychologically safe. These positive relationships include support, shared goals and values, openness, trust and mutual respect. All coaches in the study also highlighted that education, knowledge and experience were important elements for their psychological safey. Unsafety was created when there was a lack of education, knowledge or experience, as well as a lack of board work, clarity, and respect. A consequence of this was that some coaches felt unable to speak freely, for example with the board or within the coaching team. The findings from experiences of the coach education content showed that a large part of the education focuses on gymnastic exercises, while parts related to leadership and psychology were limited. The practical suggestions for how the coach education content could be improved according to the coaches were to (1) include a larger part of leadership, teamwork and safe sport environments, (2) clarify content and concepts, (3) introduce support and follow-up after the course has been completed, (4) introduce more discussion and reflection and (5) introduce mentorship for younger and new coaches. The theme ”safe coaches, safe gymnasts” was present throughout the study, which is also confirmed by previous research in the area.

The coaches demonstrated a basic understanding of psychological safety, even though the concept is relatively new within gymnastics. While the concept does not solve the problems that exist with unhealthy sport environments, an increased understanding of how to promote psychological safety can have positive effects in the long term. Research supports that if we want to create safe sports environments for athletes, we need to work to create an environment where coaches also feel psychologically safe.