Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Background: This qualitative study aims to explore how youth football impacts the mentalwell-being of young female players, with a particular focus on stress, performance anxiety,motivation, and identity. Method: The study is based on five semi-structured interviews with players aged 16–23,active in organized football at various competitive levels. The empirical material wasanalyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke, with a primarily deductiveapproach. Results: Four main themes were identified: (1) fluctuations in motivation and the significanceof football, (2) performance pressure, stress, and coping strategies, (3) the importance ofrelationships and the psychosocial climate, and (4) identity, transitions, and reasons fordropout. Players experience high demands from themselves and their environment, leading torecurring stress and performance anxiety, especially related to matches, injuries, andcompetition for playing time. At the same time, football serves as an important source of joy,community, and structure. The psychosocial climate, particularly relationships with coachesand teammates, influences well-being and the ability to handle pressure. The identity as afootball player is central to self-esteem but can be weakened during setbacks, especiallyduring transitions and extended injuries. Conclusions: Sustainable sports environments should promote both performance and mentalhealth through safe, supportive, and reflective settings. Particularly important areinterventions during transitional periods, the role of coaches, and social belonging to reducethe risk of mental health issues and dropout among young female athletes.

Bakgrund: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ungdomsfotboll påverkar unga kvinnliga spelares psykiska välbefinnande, med särskilt fokus på stress, prestationsångest, motivation och identitet. Metod: Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med spelare i åldrarna 16–23 år, verksamma i organiserad fotboll på olika tävlingsnivåer. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke, med en huvudsakligen deduktiv ansats. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) motivationens växlingar och fotbollens betydelse, (2) prestationspress, stress och strategier för hantering, (3) relationer och det psykosociala klimatets betydelse samt (4) identitet, övergångar och orsaker till avhopp. Spelarna upplever höga krav från både sig själva och sin omgivning, vilket leder till återkommande stress och prestationsångest, särskilt i samband med matchspel, skador och konkurrens om speltid. Fotbollen framstår samtidigt som en viktig källa till glädje, gemenskap och struktur. Det psykosociala klimatet, särskilt relationerna till tränare och lagkamrater, påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera press. Identiteten som fotbollsspelare är central för självkänslan men kan försvagas vid motgångar, särskilt vid övergångar och längre skador. Slutsatser: Hållbara idrottsmiljöer bör främja både prestation och psykisk hälsa genom trygga, stödjande och reflekterande miljöer. Särskilt viktiga är insatser under övergångsperioder, tränarens roll och social tillhörighet för att minska risken för psykisk ohälsa och avhopp bland unga kvinnliga idrottare.