Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Purpose: The purpose of this study was to investigate the relationship between social media use and well-being among Swedish adolescent basketball players aged 15–19 years.

Method: An online survey on Sunet survey was conducted for this study, and a total of 52 participants (20 boys & 32 girls) completed the questionnaire. The questionnaire consisted of 50 items and was based on three pre-existing instruments: the ESM Social Media Use Questionnaire (E-SMUQ), the Social Media Addiction Scale – Student Form (SMAS-SF), and the Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS). Before the main study, a pilot study was conducted. A total of 10 respondents participated in the pilot study. The aim was to identify technical issues, unclear wordings, and problems with response options. The statistical analysis was performed using the software tools Jamovi and Excel, which were used to generate descriptive statistics and to examine the relationship between social media use and well-being.

Results: Participants reported a median of 415 minutes per day (IQR = 262.0) spent on social media, with passive use being more common than active use. Significant correlations were identified between the total time spent on social media per day and higher scores on the SMAS-SF (indicating social media addiction), particularly on platforms such as TikTok and Instagram. A negative correlation was found between SMAS-SF scores and WEMWBS scores, indicating that greater social media addiction was associated with lower psychological well-being. Despite this, participants reported relatively high levels of psychological well-being.

Conclusion: The results support the hypothesis that there is a significant relationship between social media use and well-being among Swedish adolescent basketball players.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan användning av sociala medier och välmående hos unga basketspelare i Sverige i åldrarna 15–19 år.

Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes online på Sunet survey, där totalt 52 svenska basketspelare (20 killar & 32 tjejer) slutförde den 50 frågor långa enkäten. Enkäten baserades på tre etablerade mätinstrument: ESM Social Media Use Questionnaire (E-SMUQ), Social Media Addiction Scale – Student Form (SMAS-SF) och Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS). Innan huvudstudien genomfördes en pilotstudie med 10 deltagare där syfte var att identifiera tekniska problem, otydliga formuleringar samt problem med svarsalternativ. Den statistiska analysen genomfördes med hjälp av programen Jamovi och Excel som användes för att ta fram deskriptiv statistik samt analysera sambandet mellan användning av sociala medier och välmående.

Resultat: Deltagarna i studien använde i genomsnitt sociala medier i 415 minuter per dag  (IQR = 262.0), där passiv användning (exempelvis scrollande) var vanligare än aktiv användning. Resultaten visar signifikanta samband mellan mer tid spenderad på sociala medier per dag och högre poäng på SMAS-SF, särskilt på appar som TikTok och Instagram. Ett negativt samband identifierades mellan högre poäng på SMAS-SF (socialt medieberoende) och lägre poäng på WEMWBS (psykiskt välbefinnande), vilket innebär att ett större beroende av sociala medier är kopplat till lägre välmående. Trots detta samband rapporterade deltagarna överlag en hög nivå av psykiskt välbefinnande.

Slutsats: Resultaten stödjer hypotesen att det finns ett signifikant samband mellan användning av sociala medier och välmående bland unga basketspelare i Sverige.