Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Purpose: This study aimed to investigate the inter-test reliability of mean velocity (MV) at various loads, ranging from submaximal to maximal, and one-repetition maximum (1RM) for weight (KG) in the free-weight back squat among an elite population of weightlifters and powerlifters

Method: Six male and five female elite athletes specializing in Olympic weightlifting and powerlifting participated in the study. Data collection consisted of two sessions separated by a minimum of 72 hours. During the 1RM sessions, participants completed a load-velocity profile (LVP), during which mean velocity (MV) was measured at different loads (30-100% of 1RM). Inter-test reliability was evaluated using Bland-Altman analysis, coefficients of variation (CV), and Pearson's r. MV was measured using a linear encoder (Model 220, Madrid, Spain) attached to the barbell.

Results: The Bland-Altman analysis revealed no systematic differences in mean velocity (MV) at submaximal loads 40% up to 90% of 1RM (0.05 ± 0.02 m/s, CV: 4.82%). However, variations in 30% of 1RM (CV: 6.83%) and MV at 1RM loads (V1RM) were observed (CV: 16.47%). Pearson´s correlation coefficient showed a practically perfect relationship between the 1RM tests (r² = 0.9953) exhibiting excellent reliability (CV: 1.22%) measuring differences in absolute weight. The strength assessment showed a higher subject relative strength ratio (RSR) (2.28 ± 0.16 kg·bm⁻¹ and 2.12 ± 0.30 kg·bm⁻¹, respectively) compared to test subjects used in previous studies.

Conclusion: Our findings indicate that, for elite powerlifters and weightlifters, mean velocity (MV) between 40% and 90% of 1RM displays high levels of reliability between sessions, while test retest-reliability for 1RM (KG) values was high. The less precise MV measurements observed at loads outside this range suggest potential limitations for velocity-based training at very low or maximal intensities. This observation has important implications for velocity-based training approaches, emphasizing the use of individualized velocity-load profiles to ensure appropriate training stimuli across the loading spectrum.

Syfte: Denna studie syftade till att undersöka inter-test reliabiliteten för medelhastighet (MV) vid olika belastningar, från submaximala till maximala, samt maxstyrka vid 1 repetition max (1RM) i frivikts knäböj med skivstång hos en elitpopulation av tyngdlyftare och styrkelyftare.

Metod: Sex manliga och fem kvinnliga elitidrottare inom olympisk tyngdlyftning och styrkelyft deltog i studien. Datainsamlingen skedde via två sessioner åtskilda av minst 72 timmar. Under testningen följde deltagarna ett stegrande viktschema under vilken medelhastighet (MV) mättes vid olika belastningar (30-100% av 1RM). Utifrån detta skapades en vikt-hastighetsprofil (LVP). Inter-test reliabiliteten utvärderades med hjälp av Bland-Altman analys, koefficienter av variation (CV) och Pearsons r. MV mättes med hjälp av en linjär enkoder (Model 220, Madrid, Spanien) fäst vid skivstången.

Resultat: Bland-Altman analysen visade inga systematiska skillnader i medelhastighet (MV) vid submaximala belastningar från 40% upp till 90% av 1RM (0.05 ± 0.02 m/s, CV: 4.82%). Dock observerades variationer i 30% av 1RM (CV: 6.83%) och MV vid 1RM belastningar (V1RM) (CV: 16.47%). Pearsons korrelation visade en nästan perfekt relation för resultaten mellan 1RM-testerna (r² = 0.9953) med god reliabilitet (CV: 1.22%) vid mätning av absolut vikt. Styrkeutvärderingen visade en högre relativ styrke-ratio (RSR) (2.28 ± 0.16 kg·bm⁻¹ och 2.12 ± 0.30 kg·bm⁻¹, respektive) jämfört med testpersoner som använts i tidigare studier.

Slutsats: Våra resultat indikerar att, för elitstyrkelyftare och tyngdlyftare, medelhastigheten (MV) mellan 40% och 90% av 1RM uppvisar hög reliabilitet mellan sessioner, medan test-retest reliabilitet för 1RM (KG) var hög. De mindre precisa mätningarna av medelhastigheten som observerades vid belastningar utanför detta intervall tyder på potentiella begränsningar för hastighetsbaserad träning vid mycket låga eller maximala intensiteter. Denna observation har viktiga implikationer för hastighetsbaserade träningsmetoder, vilket betonar användningen av individualiserade vikt/hastighets-profiler för att säkerställa önskat träningsstimuli över hela viktspektrumet.