Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet arbetarmed betygsättning inom kunskapsområdet friluftsliv samt hur lärarna upplever betygsättningsprocessen inom kunskapsområdet friluftsliv. Vidare vill vi undersöka vilkaresurser i form av tid, material, ekonomi och möjligheter samt utmaningar som lärare i idrottoch hälsa har och möter i undervisning samt betygsättning av friluftsliv. Studiens frågeställningar är: 1. Vilken kompetens har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisningsamt betygsätta eleverna i friluftsliv? 2. Vilka kunskaper hos eleverna betygsätter lärare iidrott och hälsa i friluftsliv? samt 3. Hur upplever lärare i idrott och hälsa att betygsätta elever i friluftsliv?

Teori och metod

Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Fem lärare iskolämnet idrott och hälsa på högstadiet (årskurs 7 - 9) deltog genom ett bekvämlighetsurval i undersökningen. Intervjuerna gjordes via möte på plats och via zoom, samtliga intervjuer spelades in med telefon. Data transkriberades, kodades och tematiserades inför analysen. Föratt analysera resultatet använde vi oss av Biestas teori om subjektifiering, kvalifikation och socialisation.

Resultat

Studiens resultat visade att idrottslärare har bristfälliga resurser att bedriva friluftsundervisning i form av tid, ekonomi och material. Detta leder till att lärarna harotillräckliga underlag för betygsättning, men upplever att de ändå kan sätta betyg på ett bra sätt. Kunskaper som betygsätts är planering, genomförande och utvärdering av friluftsaktiviteter, orientering och allemansrätten primärt. Lärarna upplever att betygsättning i allmänhet är svårt och inte unikt för just friluftsliv som kunskapsmoment.

Slutsatser

Studiens slutsats är att det är svårt för idrottslärare att bedriva friluftsundervisning som sedanska fungera som underlag för betygsättning. Desto mer självständig elev, desto högre betyg. Idrottslärarna betygsätter en del kunskaper som saknar stöd i betygskriterierna som exempelvis engagemang, delaktighet och ledarskap.

Aim and research questions

The aim of the study is to investigate how physical education teachers at the secondary schoollevel grade students in the area of outdoor education and how they perceive the grading process within this knowledge area. Furthermore, the study aims to explore the resources interms of time, materials, finances, and opportunities, as well as the challenges that physical education teachers have and encounter in teaching and grading outdoor education. The research questions are: 1. What qualifications do physical education teachers have to teach and grade students in outdoor life? 2. What knowledge of students do physical education teachers grade in outdoor education? and 3. How do physical education teachers experience the process of grading students in outdoor education?”.

Theory and method

The study was conducted using qualitative semi-structured interviews. Five secondary schoolphysical education teachers (grades 7–9) participated in the study through a conveniencesampling method. The interviews were conducted both in person and via Zoom, and all interviews were recorded using a smartphone. The data were transcribed, coded, andthematized in preparation for analysis. To analyze the results, we used Biesta's theory of subjectification, qualification, and socialization.

Results

The study's results showed that physical education teachers lack sufficient resources forteaching in terms of time, finances, and materials. This leads to insufficient documentation forgrading, yet the teachers feel that they can still grade effectively. The knowledge areas gradedprimarily include the planning, execution, and evaluation of outdoor activities, orienteering,and the public right. The teachers perceive grading as generally challenging, but not uniquely so for outdoor education as a knowledge area.

Conclusions

The study concludes that it is challenging for physical education teachers to conduct outdooreducation that can serve as a basis for grading. The more independent the pupils, the higher the grade. The teachers grade certain competencies that lack support in the grading criteria such as engagement, participation, and leadership.