Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syftet med den här studien är att undersöka upplevelser av ämnet Idrott och hälsa i relation till träning och kosthållning hos tidigare elever med historik av ätstörningar. Arbetet syftar till att ta reda på hur ämnet Idrott och hälsa kan påverka elever med ätstörningar, samt bidra med kunskap om hur idrottsundervisningen kan främja ett hållbart förhållningssätt till träning och kosthållning. För att uppfylla studiens syften har två frågeställningar formulerats: ”Hur beskriver tidigare elever med ätstörningar sina erfarenheter av ämnet Idrott och hälsa i träning och kosthållning?” och ”Hur beskriver tidigare elever med ätstörningar en stödjande undervisningsmiljö i relation till träning och kosthållning?”. Ett salutogent perspektiv på hälsa samt HAES (Health at Every Size) användes som teoretiskt ramverk för analysen av denna studie. En kvalitativ tematisk analys av fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare elever med en historik av ätstörningar användes som metod. Resultatet visar att respondenterna har tagit del av undervisning om kost i ämnet Idrott och hälsa genom tallriksmodellen, kostcirklar och loggböcker, vars gemensamma kännetecken är kontroll av matintag – något som respondenterna ställer sig kritiska till och menar att samtal om mat bör dämpas i frågor om uppdelning mellan ’bra’ och ’dålig’ mat, samt vikt och kroppsutseende. Ett alternativt förhållningssätt till träning och kosthållning framhävs, vars budskap betonar livsnödvändighet och fungerar som ett verktyg för att främja både psykisk och fysisk hälsa, med hänsyn till varje individs unika uppfattningar om vad som är hälsofrämjande. Inte minst visar sig kroppsacceptans vara en viktig aspekt i att utveckla en sund och trygg inställning till träning och kosthållning, genom att utveckla en förståelse för att kroppen ska värderas i fråga om dess funktion, snarare än utseende. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett positivt värde i att som idrottslärare bedriva undervisning om träning och kosthållning med särskilt fokus på dess fördelar för varje individs personliga välmående, samt betona vikten av mat- och rörelseglädje. Inte minst bör idrottslärare avdramatisera samtal om träning och kosthållning genom att undvika en uppmuntran till att kontrollera sitt matintag, samt värdera mat utifrån vad som är bra och dåligt. Det är slutligen viktigt att som idrottslärare lyfta fram konsekvenserna av olika hälsoideal och på så sätt utveckla en förståelse för faktumet att alla, oavsett kroppsstorlek, behöver äta och röra på sig för att må bra. Detta i syfte att ge eleverna utrymme att göra sina egna val gällande mat och rörelse, främja en positiv relation till sin egen kropp och förebygga utveckling av ätstörningar.

The purpose of this study is to investigate the experiences of the subject of ‘Idrott och hälsa’ in relation to exercise and diet among former students with a history of eating disorders. The study aims to find out how the subject of ‘Idrott och hälsa’ can affect students with eating disorders, as well as contribute knowledge about how physical education can promote a sustainable approach to exercise and diet. To fulfill the objectives of the study, two research questions have been formulated: “How do former students with eating disorders describe their experiences of the subject of ‘Idrott och hälsa’ in relation to exercise and diet?” and “How do former students with eating disorders describe a supportive teaching environment in relation to exercise and diet?” A salutogenic perspective on health as well as HAES (Health at Every Size) were used as the theoretical framework for the analysis in this study. A qualitative thematic analysis of four semi-structured interviews with former students with a history of eating disorders was used as the method. The results show that the respondents have participated in education about diet in the subject of ‘Idrott och hälsa’ through the plate model, food circles and logbooks, whose common feature is the control of food intake— something the respondents are critical of and argue that discussions about food should be toned down in terms of the division between 'good' and 'bad' food, as well as weight and body appearance. An alternative approach to exercise and diet is highlighted, whose message emphasizes necessity and functions as a tool to promote both mental and physical health, with regard to each individual's unique perceptions of what is health-promoting. Not least, body acceptance proves to be an important aspect in developing a healthy and secure attitude towards exercise and diet, by developing an understanding that the body should be valued in terms of its function, rather than appearance. The conclusion of this study is that there is a positive value in physical education teachers conducting lessons on exercise and diet with a particular focus on their benefits for each individual’s personal well-being, as well as emphasizing the importance of food and movement enjoyment. Not least, physical education teachers should de-dramatize discussions about exercise and diet by avoiding encouragement to control one’s food intake, and instead refrain from valuing food based on what is good and bad. Finally, it is important for physical education teachers to highlight the consequences of various health ideals and thereby develop an understanding of the fact that everyone, regardless of body appearance, needs to eat and exercise to feel good. This aims to give students the space to make their own choices regarding food and movement, promote a positive relationship with their own body, and prevent the development of eating disorders.