Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar:

Syftet var att undersöka via enkäter, 43 kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Exempel på frågeställningar var: -Hur stor andel av de tillfrågade kontorsanställda nyttjade respektive inte nyttjade friskvårdsbidraget? -Vad var nivåerna på skattad fysisk hälsa, fysiska aktivitetsnivåer samt psykisk hälsa gällande symtom på depression och ångest hos den grupp som uppnådde FYSS-rekommendationerna för fysisk aktivitet i hög intensitet, 75–150 minuter/vecka, jämfört med den grupp som inte uppnådde dessa rekommendationer?

Metod:

Totalt 43 kontorsarbetare svarade på en digital enkät med frågor om skattad fysisk och psykisk hälsa, fysiska aktivitetsvanor, friskvård, samt om symtom på ångest och depression via enkäterna GAD-7, HAD & PHQ-9. Resultaten analyserades i SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att se om det var någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan de två uppdelade grupperna som rörde sig mindre än respektive mer än 75min/vecka högintensiv fysisk aktivitet (<75 min VPA/v resp. >75 min VPA/v, VPA = Vigorous Physical Activity = högintensiv fysisk aktivitet).

Resultat:

Exempel på huvudresultat var att gruppen >75 min VPA/v, gentemot de <75 min VPA/v, visade signifikant högre värden för självskattad fysisk hälsa; tid per vecka i minst måttlig samt i högintensiv fysisk aktivitet; styrketräningstid; antal veckodagar med fysisk aktivitet i minst 60 minuter; och slutligen uppnått rörelsebehov. Ytterligare en signifikant skillnad sågs för examensnivån mellan de två grupperna, med högre examensnivå i snitt för gruppen >75min VPA/v. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad på frågorna om skattad psykisk hälsa eller i GAD-7, HAD och PHQ-9 mellan de två grupperna. Inte heller någon signifikant skillnad på antalet som nyttjade friskvårdsbidraget eller vilket maximalt belopp de hade i sitt friskvårdsbidrag, sågs mellan de två grupperna. Dock noterades en viss trend med högre friskvårdsbelopp för gruppen >75 min VPA/v.

Slutsats:

Gruppen >75 min VPA/v skattade bättre på frågorna gällande fysiska aktivitetsvanor och skattad fysisk hälsa samt uppgav en högre utbildningsnivå. Vi såg en viss tendens till att den gruppen i snitt får en högre utbetald summa friskvård jämfört med grupp <75 min VPA/v. Det kan spekuleras om att detta kan vara en bidragande faktor till att dessa individer rör sig mer och i sin tur skattar en högre fysisk hälsa. Dock, då inga signifikanta skillnader sågs gällande friskvårds­bidraget, kan inga slutsatser dras om att det är friskvårdsbidraget som påverkar studiens utfall.