Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att ta reda på om friluftsliv literacy upplevs som ett möjligt pedagogiskt synsätt för ett utökat friluftslivsutövande i skolan, samt uppfattningen om huruvida denna undervisningsform kan bidra till ett livslångt lärande inom rörelse och friluftsliv. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar lärare för att främja motivation och deltagande inom idrott och hälsa, och specifikt inom friluftslivsundervisningen? Hur påverkar olika förutsättningar undervisningen? Hur kan det skolbaserade friluftslivets kontext bidra till elevernas livslånga lärande inom och deltagande i fysiska aktiviteter?

Metod: Studien genomförs i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa deltog i studien och valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes och spelades in med det digitala mötesverktyget Zoom. Data transkriberades och analyserades med relevanta kategorier. Analysen har sammanställts skriftligen utifrån studiens frågeställningar och analyserats med utgångspunkt i physical literacy som teoretiskt ramverk.

Resultat: Viktiga kunskaper som lyfts fram är rörelsekompetens och friluftslivets prestigelöshet i förhållande till elevens egenvärde och hälsa. Att förkroppsliga kunskaperna i en autentisk lärandemiljö ses som värdefullt för elevernas motivation samt förmåga att applicera kunskaperna i nya miljöer. Friluftslivet ses av lärarna som en möjlighet för ämnesintegrering och arbete med värdegrunder. Lärarna upplever dock ett problem med ekonomiska resurser, tid och skolans geografiska placering, vilka upplevs styra förutsättningarna för ett kvalitativt friluftsliv. Att koppla undervisningsinnehållet till elevernas verklighet och att tillämpa elevinflytande ses som ett viktigt hjälpmedel för att skapa ett verklighetstroget och meningsfullt lärande. Kunskaperna och erfarenheterna inom friluftsliv är värdefulla genom hela livet enligt lärarna i studien, då det bidrar till personlig utveckling och nya perspektiv på hälsa och fysisk aktivitet. 

Slutsats: Det finns potential för en tydligare implementering av konceptet physical literacy i det skolbaserade friluftslivet, vilket kan bidra till en positiv förändring för att det skolbaserade friluftslivet ska få mer utrymme. För att lyckas med detta behöver lärarna mer stöd och ökad kunskap kring friluftsliv literacy för möjligheten att i större utsträckning frigöra sig från yttre faktorers påverkan på undervisningen i friluftsliv.

Aim: The aim of this study is to better understand whether friluftliv literacy is perceived as a pedagogical approach for an increase of friluftsliv education in school, and the perception of whether this form of teaching can contribute to lifelong learning within movement and friluftsliv. The research questions are: How do teachers work to promote motivation and participation in PE, and specifically in friluftsliv-teaching? How do different conditions affect the teaching? How can the context of school-based friluftsliv contribute to students’ lifelong learning and participation in physical activities? 

Method: The study is conducted in the form of semi-structured qualitative interviews. Six PE-teachers participated in the study and were selected through convenience sampling. The interviews were conducted and recorded with the digital meeting tool Zoom. Data were transcribed and analyzed with relevant categories. The analysis has been compiled in text based on the study's research questions and analyzed through physical literacy as a theoretical framework.

Results: Important findings are that movement competence and the unpretentiousness in friluftsliv in relation to the student's self-worth and health. The embodiment of knowledge in an authentic learning environment is seen as valuable for the students' motivation and ability to apply the knowledge in new contexts. Friluftsliv is seen by teachers as an opportunity for an interdisciplinary approach and value-based education. However, teachers experience a problem with financial resources, time and the school's geographical location, which are perceived to control the conditions for qualitative education in friluftsliv. To connect the content to the students' reality and applying student influence is seen as an important tool for creating a realistic and meaningful learning process. The knowledge and experiences in friluftsliv are valuable throughout life according to all participants, as it contributes to personal development and new perspectives on health and physical activity.

Conclusions: There is potential for an explicit implementation of the concept of physical literacy in school-based friluftsliv, which can contribute to a positive change for school-based friluftsliv by getting more attention. To make this possible and applicable, teachers need stronger support and increased knowledge about friluftsliv literacy for the possibility to be more independent from external factors that affect the education in friluftsliv.