Psykologiska faktorer för en skadefri idrottskarriär - en kvalitativ studie
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
2019.
Keywords [sv]
friskfaktorer, skadeprevention, idrottsskada, välmående
National Category
Sport and Fitness Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-5874OAI: oai:DiVA.org:gih-5874DiVA, id: diva2:1362647
Conference
Idrottsmedicinska vårmötet, Den idrottsmedicinska frontlinjen, 25-26 april, Göteborg
Note
Titel
Psykologiska friskfaktorer för en skadefri idrottskarriär
Bakgrund
Många idrottare skadar sig under sin idrottskarriär och får avbryta sitt idrottande under rehabilitering och kan tvingas avsluta sitt idrottande. Trots skaderisken vid elitidrottande så klarar sig en hel del idrottare utan skador, det är därför av intresse att ta lärdom av hur de har klarat sig skadefria för att kunna överföra kunskapen i framtida skadepreventivt arbete.
Syfte
Syften med denna studie var att undersöka möjliga psykologiska friskfaktorer hos skadefria idrottare.
Metod
Sex skadefria och fortfarande aktiva elitidrottare intervjuades i denna kvalitativa studie. Inklusionskriterier var att idrottaren skulle vara äldre än 20 år vid intervjutillfället samt varit skadefri majoriteten av sin idrottskarriär och inte ha mer än fyra veckors frånvaro totalt under idrottskarriären på grund av skada. Svensk elitnivå definierades som minst division 3 för lagidrottare och deltagande på svenskt mästerskap för individuella idrottare.
Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide och analyserades efter transkribering genom induktiv tematisk innehållsanalys. Texterna kondenserades, kategoriserades och sammanfattades i teman.
Resultat
Sex teman framkom som kunde ha koppling till att idrottarna klarat sig utan större skador eller längre skadeuppehåll. Ett tema var Allsidig träning som bland annat baserades på sen specialisering, nästa tema var Kunskapssökande, det tredje temat var Copingstrategier med underkategorier som acceptans av situationer, lösningsorienterade idrottare och strategier för att hantera stress. Ytterligare teman var Vardagsstruktur som innebar att skapa rutiner och planera sin tid, Återhämtningsstrategier innebar att ta hänsyn till kost, sömn och kroppens behov av återhämtning, sjätte temat var Socialt stöd som innefattade tränare, träningskamrater och föräldrar som stöttade och var närvarande utan att fokusera på resultat eller prestationer.
Konklusion
Resultatet visade att de intervjuade idrottarna kunde identifiera flera olika psykologiska faktorer som kan ha underlättat för dem att vara skadefria under elitidrottandet. Huvudfynd i studien var att samtliga av idrottarna använde sig av individuella copingstrategier samt att de upplevde att de hade socialt stöd. Att undersöka psykologiska friskfaktorer och idrottares strategier för att vara skadefria är ett relativt nytt forskningsområde och som har potential att utvecklas.
2019-10-212019-10-212025-09-16Bibliographically approved