Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. 

• Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?
• Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet?

 Metod

För att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag. 100 ungdomar deltog i studien, 51 pojkar och 49 flickor. Frågorna på enkäten var både öppna och slutna. Studien är kopplad till Lars-Magnus Engströms begrepp egenvärde och investeringsvärde. När undersökningen gjorts analyserade jag de data som samlats in och därefter så kunde studiens syfte uppfyllas och frågeställningen besvaras.

Resultat

De flesta av ungdomarna visade sig uppfylla de rekommendationer som finns angående fysisk aktivitet. De flesta var på ett eller annat sätt fysiskt aktiv på sin fritid. Det var också en majoritet av eleverna som deltog aktivt på skolidrotten. Skolan har ett stort och viktigt ansvar för att den fysiska aktiviteten genomsyrar hela skoldagen.

Slutsats

Genom att vara fysiskt aktiv blir vår hälsa bättre. Det vet vi sen tidigare. Det viktiga är nu att se till att fler barn och unga lockas till fysisk aktivitet och att det blir ett livslångt intresse. På så vis kan vi förbättra folkhälsan. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är en bra riktlinje för vad som är nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa. Skolan och idrottsföreningar är viktiga instanser för att bidra till ökad fysisk aktivitet, samt att nå de som ännu inte är aktiva.