Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.

• Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?
• Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?
• Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?
• På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?

Metod

Metoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.

Resultat

Resultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk – på utsidan. Den psykiska hälsan innefattar hjärnans tankar och hur kroppen mår – på insidan. Trots skillnader i de socioekonomiska faktorerna är synen på hälsa likstämmig på båda skolorna. Resultatet visar att hög socioekonomisk status och aktiva föräldrar ledde till aktiva elever. Lärarnas arbete med hälsa ser likvärdigt ut skolorna emellan. En del elever var osäkra på hur och om hälsoundervisning bedrevs, men det övergripande resultatet visade på samstämmighet med vad lärarna förmedlade.

Slutsats

Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Oavsett om eleverna gick på Kungsljusskolan som låg i ett område med hög socioekonomisk status eller i Etternässlaskolan som låg i ett område med lägre socioekonomisk status var uppfattningen om hälsa likvärdig.