Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Samhällsuppdraget att genom kroppslig träning bidra till medborgares hälsa har ständigt skapat debatt kring vilket innehåll som ska ingå och hur detta ska utformas för att ge bästa möjliga bidrag. Etableringen av utbildning inom kroppsövningsfältet (träning och övning  har genom åren studerats med utgångspunkt från bl.a. Per Henrik Lings gymnastiksystem, linggymnastiken, och Gymnastiska Centralinstitutet (GCI), nuvarande GIH, som institution. Kroppsövning defieras här som en medveten iscensättning av en övning eller träning av kroppen, ett utövande med uttalade eller outtalade överenskommelser om hur detta ska gå till och med vilket innehåll. Få forskare har belyst när och hur kvinnor fick tillträde till detta fält och vilka kvinnliga pionjärer som kom att lämna avtryck nationellt och internationellt. 

Föreliggande studie har till syfte att beskriva och öka kunskapen om företrädare för det som kom att bli den kvinnliga utbildningsgrenen inom kroppsövningsfältet, och vad som karakteriserade deras strävan kring värden och innehåll.

Studien är en pilotstudie, där två kvinnliga företrädare har valts ut; Martina Bergman Österberg och Elin Falk. Det empiriska materialet har utgått från avhandlingen The Making and breaking of a female PE-culture (Carli, 2004), kompletterat med annan forskning, årsböcker, tidningsartiklar, läromedel och webbsidor. Innehållsanalysen av det empiriska materialet har fokuserat på vad som givits legitimitet och hur dessa värden går att förstå i sitt historiska och kulturella sammanhang.

Studien ger en beskrivning av de spänningar och konflikter som omgärdade de två pionjärerna och de vägval som Bergman Österberg och Falk kom att ta. Dessa vägval var starkt påverkade av rådande genusordning, men också av den kvinnokamp som samtidigt pågick för att förändra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Synen på behovet av att skilja på mäns och kvinnors behov kroppslig träning fanns också påtagligt närvarande i Bergman Österbergs och Falks sätt att förhålla sig till fältet, även om Falk såg barnets kropp som könsneutral.

Studiens slutsatser diskuterar såväl de dåtida som nutida relationella och strukturella maktmekanismer som än idag omgärdar utbildning inom kroppsövningsfältet. Därtill konstateras att värden som särskilt företräddes av den kvinnliga grenen inom utbildningsfältet kom att med tiden tappa i legitimitet, till förmån för ett traditionellt och regelstyrt idrottsutövande.