Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa prioriterar och utformar hälsoundervisningen utifrån ämnesinnehåll och ämnesdidaktiska val, med fokus på biomedicinska respektive humanistiska samt patogena respektive salutogena perspektiv. Vidare analyserades om dessa prioriteringar varierar i relation till lärarnas kön. Studien utgick från följande frågeställningar:

• Vilka ämnesinnehåll gällande hälsa prioriteras i undervisningen av lärare?

• Vilka ämnesdidaktiska val prioriteras i undervisningen av lärare?

• Finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare i prioriteringen av hälsoperspektiv i undervisningen?

Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsansats baserad på en webbaserad enkät riktad till verksamma lärare i idrott och hälsa (N = 73). Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, skalfrågor samt två öppna frågor. Data analyserades med deskriptiv statistik, t-test, korrelationsanalyser, chi-två-test och multipel regressionsanalys. De öppna svaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Inga statistiskt signifikanta könsskillnader identifierades inom något av de fyra hälsoperspektiven. Däremot framkom samband mellan perspektiven, särskilt mellan salutogent och humanistiskt fokus. Majoriteten av lärarna prioriterade ett resursorienterat och hälsobefrämjande perspektiv. Regressionsanalysen visade att kön och bakgrundsvariabler inte predicerade graden av salutogent fokus. De kvalitativa resultaten beskrev hälsa som ett holistiskt och livslångt fenomen.

Slutsats: Hälsoundervisningen i idrott och hälsa präglas av professionell samsyn snarare än könsspecifika skillnader. Hälsoperspektiven framstår som integrerade snarare än åtskilda, vilket understryker behovet av holistisk och normmedveten hälsoundervisning.

Aim and research questions: The aim of this study was to examine how teachers in physical education and health prioritize and design health education in terms of subject content and subject-didactic choices, based on biomedical versus humanistic perspectives and pathogenic versus salutogenic approaches. The study also analysed whether these priorities vary in relation to teachers’ gender. The study addressed the following research questions: 

• Which health-related subject content is prioritized in teaching? 

• Which subject-didactic choices are prioritized in teaching? 

• Are there statistically significant differences between female and male teachers in the prioritization of health perspectives? 

Method: A quantitative research design was used. Data were collected through a web-based questionnaire distributed to practicing teachers of physical education and health (N = 73). The questionnaire included background questions, scale items, and two open-ended questions. Data were analysed using descriptive statistics, t-tests, correlation analyses, chi-square tests, and multiple regression analysis. Open-ended responses were analysed using qualitative content analysis. 

Results: No statistically significant gender differences were found across the four health perspectives. However, associations were identified between the perspectives, particularly between salutogenic and humanistic orientations. Most teachers prioritized a resourceoriented and health-promoting approach. Gender and background variables did not predict salutogenic focus. Qualitative findings emphasized health as a holistic and lifelong concept. 

Conclusion: Health education in physical education and health appears to be characterized by professional consensus rather than gender-specific differences. Health perspectives are integrated rather than clearly separated, highlighting the need for holistic and norm-aware health education.