Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Purpose

The aim of this study is to explore how youth football coaches for older age groups (14–19 years) in Sweden experience and manage their work-life balance. According to Kalliath and Brough (2008), work-life balance refers to a sustainable and personal balance between various life roles, where individuals manage demands from both work and private life across six dimensions: handling multiple roles, equality between roles, individual satisfaction, the importance of roles, balance between conflict and support, and perceived control.

The research questions are:

-       What factors do youth football coaches perceive as influencing their work-life balance?

-       What strategies do they use to manage the balance between their coaching responsibilities and other commitments (such as work, family, and leisure)?

Method

The study is based on five semi-structured interviews with youth football coaches. The material was analyzed using thematic analysis, with Kalliath and Brough’s (2008) six-dimensional model of work-life balance serving as the theoretical framework.

Results

Several factors were found to influence the coaches’ experience of work-life balance. While individual experiences varied, all participants shared the perception that the coaching role permeates everyday life both practically and mentally, despite having other main occupations such as employment or studies. The coaches employed various strategies, such as time planning, setting boundaries, and creating space for recovery. Many expressed that football provided them with energy and a sense of meaning. Four out of five participants lacked organizational support, which meant the responsibility for maintaining work-life balance largely fell on the individual. To promote sustainable engagement in youth football, the coaches expressed a need for greater organizational support.

Conclusion

Volunteer youth coaches actively strive to create balance between their coaching responsibilities and other life commitments. However, their ability to maintain long-term sustainability is affected by both personal resources and organizational conditions.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomstränare för äldre åldersgrupper (14–19 år) inom svensk fotboll upplever och hanterar sin work-life balance (arbetslivsbalans). Work-life balance innebär, enligt Kalliath och Broughs (2008) en hållbar och personlig balans mellan olika livsroller, där individen hanterar krav från både arbets- och privatliv utifrån sex dimensioner: hantering av flera roller, jämlikhet mellan roller, individuell tillfredsställelse, rollernas betydelse, balans mellan konflikt och stöd samt upplevd kontroll.  

Studiens frågeställningar är:

-       Vilka faktorer upplever man som ungdomstränare påverkar ens work-life balance?

-       Vilka strategier använder man sig av för att hantera balansen mellan tränarrollen och övriga åtaganden (arbete, familj, fritid)?

Metod

Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ungdomstränare i fotboll. Materialet analyserades genom tematisk analys där Kalliath och Broughs (2008) sexdimensionella modell för work-life balance användes som teoretiskt ramverk.

Resultat

Flera faktorer påverkade upplevelsen av work-life balance. Resultatet visade bland annat att det varierar från individ till individ, men att studiens deltagare delar en gemensam upplevelse att tränarrollen genomsyrar vardagslivet både praktiskt och mentalt trots att samtliga deltagare även har andra arbeten eller studier som huvudsakliga syssla. Respondenterna använder sig av flera strategier, exempelvis planerandet av sin tid, gränssättning och skapandet för utrymme i återhämtning. Flera respondenter uttryckte att fotbollen gav dem energi och mening. 4 av 5 respondenter saknade organisatoriskt stöd vilket gjorde att ansvaret för en god work-life balance hamnade på individnivå. För att främja work-life balance och ett långsiktigt engagemang inom ungdomsfotbollen uppger respondenterna att de efterfrågar större organisatoriskt stöd.

Slutsats 

Ideellt engagerade ungdomstränare arbetar aktivt för att skapa balans mellan tränarrollen och övriga åtaganden, men att deras möjligheter till långsiktig hållbarhet påverkas av både personliga resurser och organisatoriska förutsättningar.