Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna? 

Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning.

Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven.

Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva.

Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses?

Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method.

Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner.

Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the research participants and one subjectposition for their students have been created through the health discourses. The conclusions we make are that the teachers' talk about health and their health teaching are rooted in expectations from society, students and to some extent the research participants themselves.