Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever med problematisk skolfrånvaro, i årskurs 7-9, upplevde fysisk aktivitet under skoltid och hur man kan främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för dessa elever. För att uppnå syftet och svara på våra frågeställningar genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Frågeställningar: 1) Hur upplever elever med problematisk skolfrånvaro fysisk aktivitet under skoltid (skolidrott och en fysisk aktivitets intervention)? 2) Vad finns det för upplevda framgångsfaktorer till att elever med problematisk skolfrånvaro deltar på skolidrotten och interventionen och vad finns det för upplevda hinder till att de väljer att inte delta? 3) Hur kan man främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för elever med problematisk skolfrånvaro?

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ induktiv metod med fokus på semistrukturerade intervjuer. Före intervjuerna genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Deltagarna var 13 högstadieelever med problematisk skolfrånvaro från en skola i ett socioekonomiskt utsatt område i Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk var Self-Determination Theory (SDT).

Resultat

Analysen mynnade ut i följande fyra huvudteman: Upplevda framgångsfaktorer och upplevda hinder till fysisk aktivitet under skoltid, upplevelse av interventionen samt främja fysisk aktivitet under skoltid framöver. Huvudresultaten visar att vänner är en viktig framgångs-faktor till att delta i fysisk aktivitet under skoltid och det finns indikationer på att inter-ventionen ledde till att respondenterna upplevde en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, bättre sammanhållning och ökad studiemotivation. Närvaron under interventionen var hög och majoriteten av respondenterna var mer motiverade att komma till skolan de dagar interventionen pågick.

Slutsats

Studiens resultat är inte generaliserbart, däremot har resultatet lett till en ökad kunskap och större förståelse för hur 13 elever med problematisk skolfrånvaro upplever fysisk aktivitet under skoltid. Forskning kring problematisk skolfrånvaro i kombination med fysisk aktivitet är i nuläget bristfällig och denna utforskande studie kan därför vara en bra grund för kommande kvantitativa studier på området.