Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka ett antal ungdomars motiv och hinder gällande utövande av friluftsliv och utevistelse i naturen på fritid och skola. För att få en fördjupad uppfattning av ungdomarnas upplevelser så studeras motiv och hinder i förhållande till deras erfarenheter och efterfrågan av friluftsliv och utevistelse i naturen. 

Frågeställningarna till undersökningen är därmed följande.

• Vilka erfarenheter och vilken efterfrågan har ungdomar av friluftsliv och utevistelse på fritiden och i ämnet idrott och hälsa?
• Vilka är ungdomars motiv och hinder till utövande av friluftsliv och utevistelse i naturen på fritiden?  

Metod: Den metod som användes i denna undersökning var av kvalitativ karaktär och genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestående av sex ungdomar mellan 15 och 16 år som valdes utifrån ett tillgänglighetsurval, med följande snöbollsurval. Intervjudeltagarna kom från två städer utanför Stockholm där även intervjuerna genomfördes. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och analyserades i flertalet steg för att kunna söka förståelse för individuella och gemensamma upplevelser och uppfattningar i relation till syftet och frågeställningarna.

Resultat: De viktigaste resultaten från den här undersökningen visade att flertalet av de intervjuade ungdomarna vill vistas mer i naturen och efterfrågar kunskaper om helheten i naturen, samt meningsfulla aktiviteter kopplat till deras egen fritid. Ungdomarna hade olika erfarenheter av utevistelse i naturen på fritiden, men mer liknande erfarenheter från skolan. Det som tolkades av ungdomarnas upplevelser från intervjuerna var att de främsta motiven för att vistas i naturen på fritiden var möjligheten att uppleva ensamhet genom att känna ett lugn, avkoppling och återhämtning. De främsta framkommande hinder för utevistelse i naturen på fritiden är främst brist och konkurrens av tid, men även påverkan av familj och vänner.

Slutsats: Den här undersökningen har givit indikationer på att ungdomar har ett intresse och en efterfrågan för att vistas mer i naturen på fritiden. Baserat på resultatet från intervjuerna skulle därmed skolan kunna verka för att ta vara på ungdomarnas intressen genom att utforma en undervisning som ger ungdomarna verktyg för att vistas och genomföra aktiviteter i den närliggande miljön. En sådan undervisning skulle kunna bestå av aktiviteter och kunskaper som upplevs meningsfulla och hanterbara i den verklighet som ungdomarna lever i enligt deras upplevda behov och efterfrågan.

Aim: The aim with this study was to investigate a number of adolescents’ motives and barriers regarding the practice of friluftsliv and related outdoor activities in the nature during their leisure time and in school. To get a deeper understanding of the adolescents’ experiences their motives and barriers will be studied in relation to their experiences and requests of friluftsliv and outdoor activities. The research questions for the investigation are as follows.

• What are the adolescents’ experiences and demands of friluftsliv and outdoor activities during their leisure time and during PE in school?  
• What are the adolescents’ motives and barriers to pursue friluftsliv and outdoor activities in the nature during their leisure time?

Method: The method which was used in this study had a qualitative character and was conducted with semi structured interviews. The selection consisting of six young people aged 15-16 were selected on basis of a convenience selection, with a following snowball selection. The interview participants came from two cities outside Stockholm where the interviews also were conducted. The study is based on a phenomenological perspective and was analyzed in different steps in order to highlight the adolescents’ individual and shared experiences and perceptions in relation to the aim of the study and the research questions. 

Results: An important result from this study show that the majority of the interviewed adolescents´ want to spend more time in the nature and that they request more knowledge about the nature and more meaningful activities linked to their own leisure time.  They had different experiences from outdoor activities in the nature on their leisure time, but similar experiences from the school subject. What was interpreted in the interviews from the adolescents’ experiences was that the main motives for being in the nature during their leisure time were to experience solitude, relaxing and recovering. The main barriers for outdoor activities in nature on their leisure time were mainly lack of time, but even family and friends.

Conclusion: This study has given an indication that the adolescents have an interest and a request to spend more time in the nature during their leisure time. Based on the results from the interviews schools could thus teach in relation to the adolescents’ interests by designing an education to give the adolescents different tools to stay in the surrounding nature. Such teaching could consist of activities and knowledge that are perceived as meaningful and manageable in relation to the reality in which the adolescents live and according to their perceived needs.