Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.

Frågeställningar

• Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet att ”kunna simma”?
• Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?
• Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?
• Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?

Metod

Jag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun. Efter varje genomförd intervju transkriberades materialet, där jag återgav ordagrant vad som angavs under intervjun.

Resultat

Det framkommer i studien att förutsättningarna för simundervisningen i årskurs 6 skiljer sig mellan skolorna när det gäller simningens omfattning i ämnet idrott och hälsa. Brist på tid och utrymme i simhallen är en orsak till att simundervisningen skiljer sig mellan skolorna, vilket även leder till sämre progression i övningsurvalet. Studien visar även att de elever som har föräldrar födda utomlands eller själva har invandrat har svårare att uppnå målen i momentet simning.

Slutsats

Momentet simning betonas allt starkare i dagens läroplan, samtidigt som simningens omfattning fortfarande utgör en mycket liten del av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa. Detta beror bland annat på faktorer i form av tid och lokal, som skapar hinder för skolor och lärare i deras undervisning i simning.