Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.

Frågeställningar:

Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?

Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?

Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?

Metod

Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.

Resultat

Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika.

Diskussion

Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.