Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Introduktion

Andelen unga som idrottare inom idrottsklubbar tillhörande Riksidrottsförbundets verksamhet har succesivt minskat sedan 2008. Även i internationella studier visar att fysisk aktivitet minskar i tonåren och att färre deltar i organiserad idrott. Att delta i föreningsidrott förefaller således vara relaterat till villkor och förutsättningar på en övergripande nivå. Däremot vet vi mindre om idrottsdeltagande på lokal nivå.  

Syfte

Syftet med studien är att belysa idrottsdeltagande bland tonåringar från fyra olika geografiska områden i Sverige samt att diskutera deltagande över tid och i relation till ungas levnadsvillkor. Med hjälp av delar av Bourdieus begreppsapparat diskuteras förhållandet mellan tonåringars idrottsdeltagande och indikatorer på utbildnings- och ekonomiskt kapital.

Metod

Empirin bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio (15–16 år), 2018 från fyra olika geografiska platser i Sverige (Landsbygd, Norr, City, Förort). Deskriptiv statistik och regressionsanalys användes. I studien beskrivs data från 2018 och diskuteras i relation till enkätsvar från tidigare datainsamlingar 1996, 2002 och 2007 i samma områden och åldersgrupp.

Resultat 

Regressionsanalysen av 2018 data visade att samtliga faktorer utom kön var signifikant relaterade till deltagande i föreningsidrott. Högst förklaringsvärde hade ekonomiskt kapital och därefter geografisk ort och utbildningskapital. Ekonomiska förutsättningar var till större del avgörande för idrottsdeltagande än utbildningsmässiga, vilket är en förändring som skett över tid.

Diskussion och konklusion

För att förstå ungdomars förhållande till fenomenet idrott är det av stor vikt att inta ett kontextuellt perspektiv. Att kunna idrotta hänger när samman den kontext ungdomar rör sig i. Att vara delaktig i föreningsidrott i Norr betyder något helt annat än att ha motsvarande preferenser i City. Organiserad idrott förefaller inte vara anpassad efter vad som krävs av unga med olika förutsättningar, varken på lokal eller på övergripande nivå.

Referenser

Andersen PL and Bakken A (2019) Social class differences in youths’ participation in organized sports: What are the mechanisms? International Review for the Sociology of Sport, 54(8): 921–937.

Bourdieu P (1978) Sport and social class. Social Science Information 17: 819-840.

Engström L-M (2008) Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age – a 38-year follow-up study. Physical Education & Sport Pedagogy 13: 319-343. 

Seippel Ø and Dalen HB (2024) Social status and sport: A study of young Norwegians. International Review for the Sociology of Sport 1–18 DOI: 10.1177/10126902231202924

The Swedish Sports Confederation (2019) Idrotten vill. Idrottsrörelsens verksamhetsidé och riktlinjer. Stockholm: Riksidrottsförbundet www.rf.se accessed 20240527.

Swedish Research Council for Sport Science (SRCSS), (2023). Statens stöd till idrotten- uppföljning 2022. [Government support for sports. Follow-up 2022.] Elanders Sverige AB. 

Thedin Jakobsson, B, Lundvall S, Brun Sundblad G and Redelius K (2018) Participation patterns in Swedish youth sport. A longitudinal study of participants aged 10-19 years. Swedish Journal of Sports Research, 7(18), 25-52.  

Vandermeerschen H, Vos S and Scheerder J (2016) Towards level playing fields? A time trend analysis of young people’s participation in club-organised sports. International Review for the Sociology of Sport 51(4): 468–484.

Wagnsson S (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens betydelse för barn och ungdomars psykosociala utveckling. Diss. Karlstad univeristet. Karlstad: Karlstad University Studies 2009:53.