Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Denna studie undersöker undervisning i hälsa inom ämnet idrott och hälsa på högstadienivå, vilket angår flera perspektiv på undervisning i hälsa. Detta inkluderar (1) undervisning i hälsa utifrån Lgr 22 och aspekterna fysisk- psykisk- och social hälsa, varav även (2) idrottslärares kunskaper för att realisera undervisning i hälsa berörs.  Därtill innefattas även (3) möjligheter och svårigheter för undervisning i hälsa. För att utforska dessa perspektiv har en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa genomförts. Sammanlagt intervjuades fyra legitimerade idrottslärare i årskurs 7-9 som har varit verksamma i fyra år eller mer. I avsikt att guida dig som läsare kommer först en bakgrund med syfte att ge ett sammanfattande intryck av begreppet hälsa, dess plats i skolan, samt dess utrymme inom läroplanen för ämnet idrott och hälsa. Därefter presenteras existerande forskning som ger en mer detaljerad överblick på undervisning i hälsa. Kapitlet redogör för svårigheter kring undervisning i hälsa från ett historiskt perspektiv där bland annat olika läroplaner beaktas. Även problem och förutsättningar i relation till läraren och dennes uppdrag såväl som kompetens redovisas. Arbetet avslutas med resultat och diskussion där det framgår att innehållet av undervisning i hälsa är starkt korrelerat till den enskilde idrottslärarens personliga bakgrund och kunnande, varav den fysiska hälsan beskrivs dominera undervisningen. Den enskilde idrottsläraren upplevs som självsäker i sin tolkning av styrdokumenten, men ändock verkar det finnas ett glapp mellan den reella undervisningen och det som styrdokumenten föreskriver. Detta glapp kan delvis uppfattas som en bieffekt av icke tillräckliga kunskaper i hälsa hos den enskilde idrottsläraren, varav idrottslärares högskoleutbildning diskuteras. Slutligen, i idrottslärares uppfattning, är kollegiet en av de främsta förutsättningarna för undervisning i hälsa, medan faktorer såsom lokaler och budgetar istället utgör svårigheter.