Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

This chapter provides an overview of research as well as pedagogical perspectives on communication when teaching physical education (PE) and sport. Aspects that positively influence young people’s engagement are ways of communication, like predictability, structure, and interaction. Well-used communication can stimulate meaningful learning processes in PE and sport. Furthermore, we explore teachers’ and coaches’ possibilities to identify, design, and provide favorable conditions for an accessible learning environment by building on the three pillars: trustful relationships, structure and support, and developmental climate. The chapter ends with some teaching examples and questions of reflections.

INTRODUCTION: School contexts are addressed as important for encouraging adolescents' physically active lives, where whole-school approaches have emerged as globally recognized strategies. Recent research emphasizes the need to further understand the contexts relating to physical activity (PA) and strategies to enhance students' and staff's agency in relation to PA opportunities. In the current study, we explore early adolescent students' daily PA from an ecological perspective, examining the negotiated opportunities and barriers to PA within differing school contexts and how individual agency is expressed in relation to PA.

METHODS: This ethnographic collective case study was conducted in four Swedish middle schools that varied in size, resource denseness, and whether they were independent or public providers. The main empirical material was collected through ∼720 h of fieldwork during a school year, along with 86 interviews involving 50 students and 52 staff members. A comparative reflexive thematic analytical approach was used.

RESULTS AND DISCUSSION: The transition between educational stages brought changes that influenced students and staff's agency related to PA. Against this backdrop, the analytical findings were organized into four themes. Students' PA was negotiated against the logic associated with being a "good" middle school student and teacher. Realizing daily PA also stood in relation to an anything-is-possible spirit, which was pitted against the lack of an organizational structure and high hopes for PA outcomes-creating a tension between vision and practicality, where student voices were overlooked. While all four schools claimed a commitment to providing PA opportunities for all, students negotiated their agency based on gender, age, social status, and previous experiences with traditional sports, which dominated recess activities. Students' PA during and after school was closely interconnected, especially expressed in physical education and health classes. This connection often benefited already active students in resource-rich environments while marginalizing those who were less active, further creating an uneven playing field regarding PA opportunities. Various schools shared challenges connected to students' daily PA, but challenges differed between and within schools. Future school policies, practices, and research should aim at addressing cultural, structural, and material dimensions focusing on sustainability, equity, and pedagogical issues, enabling young people to develop autonomy and ability to shape their PA experiences in ways that are meaningful to them.

Introduktion

Andelen unga som idrottare inom idrottsklubbar tillhörande Riksidrottsförbundets verksamhet har succesivt minskat sedan 2008. Även i internationella studier visar att fysisk aktivitet minskar i tonåren och att färre deltar i organiserad idrott. Att delta i föreningsidrott förefaller således vara relaterat till villkor och förutsättningar på en övergripande nivå. Däremot vet vi mindre om idrottsdeltagande på lokal nivå.  

Syfte

Syftet med studien är att belysa idrottsdeltagande bland tonåringar från fyra olika geografiska områden i Sverige samt att diskutera deltagande över tid och i relation till ungas levnadsvillkor. Med hjälp av delar av Bourdieus begreppsapparat diskuteras förhållandet mellan tonåringars idrottsdeltagande och indikatorer på utbildnings- och ekonomiskt kapital.

Metod

Empirin bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio (15–16 år), 2018 från fyra olika geografiska platser i Sverige (Landsbygd, Norr, City, Förort). Deskriptiv statistik och regressionsanalys användes. I studien beskrivs data från 2018 och diskuteras i relation till enkätsvar från tidigare datainsamlingar 1996, 2002 och 2007 i samma områden och åldersgrupp.

Resultat 

Regressionsanalysen av 2018 data visade att samtliga faktorer utom kön var signifikant relaterade till deltagande i föreningsidrott. Högst förklaringsvärde hade ekonomiskt kapital och därefter geografisk ort och utbildningskapital. Ekonomiska förutsättningar var till större del avgörande för idrottsdeltagande än utbildningsmässiga, vilket är en förändring som skett över tid.

Diskussion och konklusion

För att förstå ungdomars förhållande till fenomenet idrott är det av stor vikt att inta ett kontextuellt perspektiv. Att kunna idrotta hänger när samman den kontext ungdomar rör sig i. Att vara delaktig i föreningsidrott i Norr betyder något helt annat än att ha motsvarande preferenser i City. Organiserad idrott förefaller inte vara anpassad efter vad som krävs av unga med olika förutsättningar, varken på lokal eller på övergripande nivå.

Referenser

Andersen PL and Bakken A (2019) Social class differences in youths’ participation in organized sports: What are the mechanisms? International Review for the Sociology of Sport, 54(8): 921–937.

Bourdieu P (1978) Sport and social class. Social Science Information 17: 819-840.

Engström L-M (2008) Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age – a 38-year follow-up study. Physical Education & Sport Pedagogy 13: 319-343. 

Seippel Ø and Dalen HB (2024) Social status and sport: A study of young Norwegians. International Review for the Sociology of Sport 1–18 DOI: 10.1177/10126902231202924

The Swedish Sports Confederation (2019) Idrotten vill. Idrottsrörelsens verksamhetsidé och riktlinjer. Stockholm: Riksidrottsförbundet www.rf.se accessed 20240527.

Swedish Research Council for Sport Science (SRCSS), (2023). Statens stöd till idrotten- uppföljning 2022. [Government support for sports. Follow-up 2022.] Elanders Sverige AB. 

Thedin Jakobsson, B, Lundvall S, Brun Sundblad G and Redelius K (2018) Participation patterns in Swedish youth sport. A longitudinal study of participants aged 10-19 years. Swedish Journal of Sports Research, 7(18), 25-52.  

Vandermeerschen H, Vos S and Scheerder J (2016) Towards level playing fields? A time trend analysis of young people’s participation in club-organised sports. International Review for the Sociology of Sport 51(4): 468–484.

Wagnsson S (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie av idrottens betydelse för barn och ungdomars psykosociala utveckling. Diss. Karlstad univeristet. Karlstad: Karlstad University Studies 2009:53.

In this paper, we want to contribute to and expand the ongoing discussion about coaches’ constructions of youth and the impact it has on young athletes’ chances to have a voice in sport. The focus is on sports coaches in Swedish equestrian sport, more specifically termed riding instructors, and their views of why youth should have a voice (or not).

Drawing on ethnographic fieldwork, the aim is to explore how the instructors’ construction of youth affects young equestrians’ (aged 15–17) chances of having a voice. The analysis is based on over 200 hours of fieldwork including observations and ten interviews with riding instructors in two riding schools. Four constructions of youth emerged from the analysis: Youth as incompetent, Youth as uninterested, Youth as interested, and Youth as competent. These different constructions influenced instructors’ ways of giving youth a voice (or not).

The Convention on the Rights of the Child states that all children and young people have the right to have a voice in matters concerning them, in accordance with age and maturity. In the endeavour to make youth sport a safe place free from abuse and harassment, it is crucial to ensure that young athletes can exercise their participation rights. Drawing from an online study involving over 550 Swedish young equestrians aged 15–17, the aim was to investigate whether and in what ways young equestrians can make their voices heard. The results show that the possibility to have a voice is conditioned by sociocultural factors such as what type of stable the youths are active in. The results are analysed from ‘The ladder of participation’. In sum, social interaction and access to horses are important conditions for how young equestrians experience the possibility to have a voice.

School-based physical activity (PA) interventions stand out as a highly valued knowledge technology in relation to attempts to promote daily physical activity (DPA) among school youth. The purpose of the paper is to explore technologies of knowledge that guide school-based PA interventions in lower secondary schools and discuss their power-related implications. Foucault’s notion of discourse as the ensemble of regulated, deliberate, and finalised ways of doing things underpins the analysis of six school-based PA intervention studies that were identified in the literature between the years 2003 and 2021. The analysis concerned the scientific domain of the studies, their justification of school-based PA interventions, the purpose and results of the interventions, and problems with implementing the interventions. The analysis indicated a distinct narrative where researchers within medical science and psychology proposed that (a) young people's level of PA is too low and therefore they are increasingly exposed to the risk of lifestyle diseases; (b) schools appear as the obvious context for attempts to increase the PA of young people, for example through interventions; (c) contextual factors are often pointed out as significant for the success of the interventions, yet these factors are not systematically placed under the research magnifying glass; (d) few studies demonstrate any tangible change in student behaviour because of the interventions; (e) non-occurring behaviour changes are explained by contextual factors, or that school staff simply do not adhere enough to the intervention efforts. These results are discussed through Foucault’s concept of governmentality, that is, the integration of technologies of knowledge, power, and the self. It is concluded that the examined research gain function within a neoliberal governmentality where scientific knowledge aims to change the individual self, rather than to change the social structures in which individuals live their lives.

Introduktion

Skolmiljöer presenteras ofta som en stor del av ’lösningen’ på att få unga att engagera sig i rörelse, eftersom i princip alla unga befinner sig i skolan under en tredjedel av dagen. Även om hälsofördelarna med fysisk aktivitet är väl dokumenterade, är anledningarna till att vara fysiskt aktiv eller inte relaterade till både individuella och kontextuella strukturer hos skolan som institution och de som befinner sig där under en skoldag. I den svenska läroplanen för grundskolan står det framskrivet i den allmänna delen att ”skolan ska också sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022). Trots detta verkar många skolor ha utmaningar med att ta sig an denna uppgift, och strävan efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet i skolmiljöer är mycket mer komplex än vid en första anblick.  Denna studie avser att studera hinder och möjligheter för ungas fysiskt aktiva liv under skoldagen, genom att undersöka skolans vardagsliv i relation till rörelse under ett läsår i fyra högstadieskolor.

Syfte och teoretisk ram

Syftet med denna etnografiska studie är att utforska de olika skolornas uppfattningar och praktiker kopplat till fysisk aktivitet under skoldagen, och hur elever och skolpersonal förhåller sig till möjligheter och hinder för att engagera sig i fysisk aktivitet i skolan.  I den här studien använder vi ett ekologiskt perspektiv, inspirerad av arbetet av Priestley, Biesta och Robinson (2015). Teorin betonar vikten av både individuella kapaciteter och kontextuella dimensioner, men framförallt mötet däremellan, där handlingsutrymme som ett fenomen uppnås i detta samspel.  Handlandet förankras i tidigare erfarenheter och aspirerar mot framtida mål, värderingar och strävanden. På detta sätt rymmer teorin aspekter som är både relationella och temporala.

Metod

Det här en etnografisk komparativ flerfallsstudie som har utförts av ett team på fyra forskare under tre två-veckorsperioder över ett års tid i fyra svenska högstadieskolor i Storstockholms området. Fältarbetet har involverat deltagande observationer, informella samtal och semistrukturerade intervjuer med skolledning, lärare, elevhälsoteam och annan personal, samt högstadieelever (13-14 år). Främst består materialet av fältanteckningar från omkring 700 timmar av fältarbete och 86 intervjuer med 102 respondenter (50 elever och 52 personal) över de fyra skolorna. Analys av det empiriska materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys.

Resultat och diskussion

Preliminära resultat visar att skolans struktur, logiker och miljöer tydligt påverkar möjligheterna för fysisk aktivitet under en skoldag. Ungdomsåldern under högstadiet är en period i livet där självständigheten ofta ökar. Elevers eget inflytande och delaktighet i hur de kan vara aktiva eller inte tilltar med deras utveckling i autonomi, och där fungerar fysiska aktivitetsbeteenden också som en social markör som informeras av könsrelaterade och sociokulturella strukturer. Skolans organisation förändras under högstadiet mot högre krav, större ämnesfokus och bedömning av elever, där utbildningsuppdraget och dess logiker starkt påverkar vad som värderas och prioriteras under en skoldag. Där blir rörelse, lek och (till viss del) svett ofta nedprioriterat och något oseriöst. Detta gör även att ansvarsfrågan kring ungas fysiskt aktiva liv hamnar ’mellan stolarna’ – i skolan som institution, mellan hemmet och skolan, och hos individen själv.  Framtida forskning bör vidare undersöka detta gränsland, där rörelse, hälsopromotion och skolans logiker möts, där (skol)strukturella och pedagogiska perspektiv inom folkhälsoforskning kan lyftas. Det skulle bidra till ett mer hållbart angreppssätt av rörelsefrågan i skolans miljöer.

Purpose: This embedded qualitative study explored the acceptability, feasibility, and fidelity of two multi-level RCT interventions among office workers, aiming at improving movement behaviour to enhance mental health and cognition. The interventions addressed the organizational, environmental, and individual level.

Methods: Semi-structured interviews and focus group discussions were conducted with 38 stakeholders after completion of the interventions. Data were analysed using reflexive thematic analysis.

Results: The interventions were well appreciated, and office workers attributed improvements in movement behaviour and wellbeing to the interventions. Especially the cognitive behavioural therapy (CBT) based counselling and free gym access were appreciated, feasible and delivered as planned. Participants described existing workplace norms as barriers to more activity, particularly for reducing sitting. Support from managers and team support were considered crucial components. However, delivering these components was difficult.

Conclusions: The findings support the design of the multi-level interventions for changing movement behaviour. Results highlight the potential of CBT for this target group and the importance of manager and team support. Desired effects of similar multi-level interventions, including CBT, might be achieved in future studies that carefully address the issues with feasibility and acceptability and the resulting low fidelity of some intervention components that were identified in this study.