Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 181) Show all publications
Schantz, P. (2020). Can nature really affect our health?: A short review of studies.
Open this publication in new window or tab >>Can nature really affect our health?: A short review of studies
2020 (English)In: Article in journal (Refereed) Submitted
Abstract [en]

This is a review which illuminates the chronological order of scientific studies of whether there may be any relationship between nature and morbidity or premature mortality. 

Keywords
nature, morbidity, mortality, stress reduction
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5976 (URN)
Projects
Projekt Gröna miljöer
Available from: 2020-01-07 Created: 2020-01-07 Last updated: 2020-01-07Bibliographically approved
Schantz, P. (2020). Hur stadens utformning lockar till cykling. In: Transportforums abstraktsamling: . Paper presented at Transportforum 2020, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Linköping, 8-9 januari.
Open this publication in new window or tab >>Hur stadens utformning lockar till cykling
2020 (Swedish)In: Transportforums abstraktsamling, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Bakgrund

Jag har valt att fokusera på fyra övergripande faktorer som jag bedömer som avgörande viktiga för att stimulera till ökad cykling. Dessa är, utan att jag anger dem i prioritets-ordning: (1) kombinationsresor, (2) avståndsrelationer, (3) målpunkter, och (4) färdvägsmiljöer.

Metod

Litteraturstudier.

Resultat och slutsats

Kombinationsresor. Rapporten ”Ökad cykelpendling, men hur? – en undersökning om stockholmares attityder till cykling” är utgiven av Utrednings- och statistikkontoret vid Stockholms stad. Av den framgår att stockholmarna skulle vilja kunna ta med cykeln på buss, tunnelbana eller pendeltåg, vilket naturligtvis ska ses mot bakgrund av att det handlar om en storstad med långa avstånd till många målpunkter.

Vid vissa tider och vissa stationer kan man idag ta med sig cykeln på en del av pendeltågen i Stor-Stockholm. Men när det gäller tunnelbanan är det tvärstopp, till skillnad från i storstäder som Köpenhamn och Oslo.

Avståndsrelationer. Efter andra världskriget genomförde L.M. Ericsson en resvaneundersökning bland alla anställda, och konstaterade att 60 % cyklade till arbetet. Med dagens regionförstoring blir man nyfiken på hur det kan te sig idag, och i vilken utsträckning avståndsrelationerna mellan bostad och arbete medger cykling till arbetet. Om det vet man ganska mycket när det gäller de som tar bilen till arbetet i Stor-Stockholm. Johansson och medarbetare (2017) kunde nämligen geokoda adresserna för bostad- och arbetsplatserna för c:a 350 000 bilister och därefter beräkna färdvägsavstånden och hur många som hade högst 30 minuters cykelfärd till arbetet. Det visade sig att c:a 111 000 bilister, dvs. ungefär 30 %, hade så korta avstånd. Med andra ord; potentialen till ökad cykling är mycket stor.

Målpunkter. Det torde inte råda någon tvekan om att en blandstad är idealisk för cykling. Med det menar jag att t.ex. bostäder, arbetsplatser och affärer inte ligger i olika delar av staden, utan blandas. Detta skapar förutsättningar för både kortare avstånd mellan olika målpunkter, och en mer levande stad.

Färdvägsmiljöer. Jag är uppvuxen mitt i Stockholms innerstad, och minns hur jag vid 12 års ålder fick cykla själv till vårt landställe som låg 16 km bort i Nacka. Idag skulle det vara en omöjlighet på grund av så mycket mer trafik. Ja det är till och med så att många av våra studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan inte vågar cykla i Stor-Stockholm. Oftast visar det sig att de då kommer från landet eller mindre orter och städer.

För att förstå vilka miljöfaktorer det är som är kritiska för att både skapa en trafikmässig otrygghet – trygghet respektive motverka – stimulera cykling har vi vid Forskningsgruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH (www.gih.se/rhm) utvecklat färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale”. Vid min presentation kommer jag ge exempel på viktiga miljövariabler, men kan redan nu nämna att både grönska och skönhet har den verkan att de stimulerar till cykling.

Summering. Det är viktigt att på olika sätt stimulera till ökad cykling. Stadsplaneringen behöver söka stöd i den framväxande kunskapen om cykling, hälsa och miljö när städer och olika kommunikationsmedel planeras, eller planeras om.

National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology; Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5906 (URN)
Conference
Transportforum 2020, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Linköping, 8-9 januari
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522
Available from: 2019-11-07 Created: 2019-11-07 Last updated: 2020-01-13Bibliographically approved
Alfvén, T., Bellander, T., Björklid, P., Elfström, E., Elm, K., Forward, S., . . . Törngren, E. (2020). Nollvision för trafikdöd kräver 20-gräns i tätorter. Dagens Nyheter (16 februari), pp. 5
Open this publication in new window or tab >>Nollvision för trafikdöd kräver 20-gräns i tätorter
Show others...
2020 (Swedish)In: Dagens Nyheter, no 16 februari, p. 5-Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2020
Keywords
skador, dödsfall, nollvision, gående, cyklister, bilar, hastigheter, lagar
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-6029 (URN)
Projects
FAAP
Available from: 2020-02-17 Created: 2020-02-17 Last updated: 2020-02-17Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2020). Perspectives on exercise physiology and behaviours of commuter cycling in relation to health outcomes.
Open this publication in new window or tab >>Perspectives on exercise physiology and behaviours of commuter cycling in relation to health outcomes
2020 (English)In: Article in journal (Refereed) Submitted
Abstract [en]

Background. Knowledge about physiology of cycle commuting combined with trip frequency and durations is necessary for understanding its character and potential influencing capacity. It needs to be investigated with validated methods. This is the first purpose of the study. On basis of the outcomes, the second purpose is to illuminate conceivable effects on health related outcomes.

 

Methods. Ten male and ten female habitual commuter cyclists in their middle ages were studied at rest and with maximal exercise tests on a cycle ergometer and a treadmill in the laboratory. During their normal commute in the Stockholm County, Sweden, their oxygen uptake, heart rate, energy expenditure, ventilation, blood lactate, rated perceived exertion, number of stops, durations, route distances and cycling velocities were monitored with validated methods. The frequency of trips was self-reported.

 

Results. The relative exercise intensity was 65 % of maximal oxygen uptake, and the energy consumption was 0.46 kcal per km and kg body weight for both sexes. Sex differences in MET-values (males, 8.7; females 7.4) mirrored higher levels of cycling speed (20 %), body weight (29 %), oxygen uptake (54 %) and ventilation (51 %) in males compared to females. The number of METhours per week during peak cycling season averaged 40 for the males and 28 for the females. It corresponded to a total energy expenditure of about 3500 and 1880 kcal for males and females, respectively. The  number of trips per year was about 370, and the annual distance cycled was on the average 3500 km for males and 2300 for females.

 

Conclusion. Cycle commuting is characterized by equal relative aerobic intensity levels and energy requirements for a given distance cycled for males and females. Based on an overall evaluation, it represents a lower range within the vigorous intensity category. The combined levels of oxygen uptake, durations and trip frequencies leads to high levels of METhours and energy expenditure in both males and females during both peak cycling season as well as over the year. Overall the study presents a novel basis for interpreting cycle commuting in relation to various health outcomes.

Keywords
commuter cycling, exercise intensities, maximal oxygen uptake, heart rate, ventilation, energy consumption, metabolic equivalent of task, blood lactate
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5977 (URN)
Projects
FAAP
Available from: 2020-01-07 Created: 2020-01-07 Last updated: 2020-01-07Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2020). The physical work during cycling needs to be measured more accurately in studies of health effects: An explorative methodological study. In: Konferensrapporten Transportforum 2020: . Paper presented at Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet,(VTI), Linköping.
Open this publication in new window or tab >>The physical work during cycling needs to be measured more accurately in studies of health effects: An explorative methodological study
2020 (English)In: Konferensrapporten Transportforum 2020, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Keywords
cycling, health, cots-benefit analyses, energy turnover, body weight, sex, route distance
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5871 (URN)
Conference
Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet,(VTI), Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Stockholm County Council, L0401-0158
Available from: 2019-10-17 Created: 2019-10-17 Last updated: 2020-01-13Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Alfred Nobel och hans okände medarbetare: Alfred Nobel and his unknown coworker. Norrbottens-Kuriren (18 december), pp. 20-21
Open this publication in new window or tab >>Alfred Nobel och hans okände medarbetare: Alfred Nobel and his unknown coworker
2019 (Swedish)In: Norrbottens-Kuriren, no 18 december, p. 20-21Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Artikelns frågeställning är: vilka skulle Alfred Nobel innefatta i en tackskål vid slutet av hans liv? Sökandet efter det leder till ett fokus på ingenjören Alarik Liedbeck (1834-1915) som var Nobels främste medarbetare under 30 år. Han var dotterson till Per Henrik Ling och är begravd vid dennes friluftsgrav vid Brunnsviken norr om Stockholm. Det visar sig att Nobel och Liedbeck dessutom är släkt via universalgeniet Olof Rudbeck den äldre. 

Abstract [en]

Alfred Nobel is the Swedish inventor of dynamite and the testamentator behind the Nobel Foundation and the Nobel Prizes. The article “Alfred Nobel and his unknown co-worker” is  a translation of the originally in Swedish published article in the daily Swedish newspaper Norrbottens-Kuriren, in December 18, 2019. It elaborates on the issue of which potential persons that Alfred Nobel himself would have toasted in thankfulness for his life and achievements.  Based on Nobel´s testament, and unknown or very sparsely known sources, the great importance of his coworker, the engineer Alarik Liedbeck, protrudes in a new light. Further news in this article is the fact that Liedbeck was a grandchild of the gymnasiarch Per Henrik Ling, who founded the Swedish Ling Gymnastics, including Medical Gymnastics, or what today is known as physiotherapy. Both of them were related to Alfred Nobel through their relative in common; Olof Rudbeck, the older, who discovered the lymph system. Also the grave of Alarik Liedbeck, side by side with Per Henrik Ling, at the shore of Brunnsviken in the Royal National Urban Park in Stockholm, Sweden, sheds light over this unique outdoor burial place which was created by Ling.

Keywords
Alfred Nobel, Alarik Liedbeck, Nobel Prize, Nobel Foundation, dynamite, Ragnar Sohlman, Emil Nobel, Immanuel Nobel, Per Henrik Ling, Olof Ridbeck the older, San Remo, Heleneborg, Södermalm, Vinterviken, Brunnsviken, Haga, National Urban Park, Alfred Nobel, Immanuel Nobel, Emil Nobel, Robert Nobel, Alarik Liedbeck, Per Henrik Ling, Olof Rudbeck den äldre, Heleneborg, Vinterviken, Annelund, Brunnsviken, Haga, Kungl. Nationalstadsparken, friluftsgrav
National Category
Engineering and Technology Humanities and the Arts
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5972 (URN)
Projects
Projekt Gröna miljöer
Note

The article is translated into English, see pdf.

Available from: 2019-12-22 Created: 2019-12-22 Last updated: 2020-01-13Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?. In: : . Paper presented at The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

The enclosure is a summary of my perspectives as Discussant at the symposium: “Cycling and health in Europe and beyond – explaining and updating the evidence base” at the 10th HEPA Europe Health Enhancing Physical Activity Europe Conference at Southern University of Denmark in Odense, Denmark, August 28-30, 2019. Contributors to the symposium were Drs Adrian Bauman, Sylvia Titze, Niamph Murphy and Pekka Oja.

Keywords
cycling, health, methodology, frequency, duration, intensity, self-reports, objective measures, accelerometry
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5837 (URN)
Conference
The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2019-09-17 Created: 2019-09-17 Last updated: 2019-09-25Bibliographically approved
Blomstrand, E. & Schantz, P. (2019). Berit Sjöberg: 1939-2018. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Berit Sjöberg: 1939-2018
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Stockholm: , 2019. p. 1
Keywords
muskelfysiologi, muskelbiokemi, muskelfibrer, träning, Fysiologiska institutionen, Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Bengt Saltin, Stig Strand, Ingemar Stenmark
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5681 (URN)
Available from: 2019-03-27 Created: 2019-03-27 Last updated: 2020-01-13Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Avstånd, tid och hastighet vid cykling är viktiga ingångsvärden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering för cykling. Det är därför viktigt att kunna ange så korrekta värden på dem som möjligt. För det krävs studier av samband mellan dessa variabler, och vilka faktorer i övrigt det är som bestämmer hastigheten vid cykling.

Metodik

För detta ändamål har en explorativ studiemodell nyttjats. Empiri från 1661 manliga och kvinnliga cykelpendlare i Stor-Stockholm har använts. Deltagarna svarade på enkäter och ritade in sina färdvägar på kartor. Färdvägsavstånden mättes sedan med en kriteriemetod. Var färdvägarna gick har bestämts i förhållande till Stor-Stockholms innerstad och förorter. Självrapporterade data på hur lång tid cykelturen till arbetet tog, ålder, kön, vikt och längd har nyttjats. Multipel regression har använts.

Resultat

Stora variationer i cykelhastigheter vid färd till arbetet noterades. Men genom de multipla regressionsanalyserna kunde visas att 56 % av dessa variationer kan förklaras av variationer i ett relativt litet antal variabler. Intressant nog ökade cykelhastigheten ju längre färdvägsavståndet var. Vidare hade män en högre cykelhastighet än kvinnor, men den sjönk med stigande ålder för både män och kvinnor. De som hade en högre kroppsvikter hade högre cykelhastigheter, förutsatt att den högre kroppsvikten inte berodde på högre BMI, och därmed sannolikt mer av fetma. Då sjönk istället cykelhastigheten. Vidare var den högre bland dem som cyklade i ytterstadens förorter än bland dem som cyklade i innerstaden. Studien visade även att de allra flesta som anger sin färdtid i hela minuter och med multiplar av siffran 5 (alltså 5, 10, 15, 20 min, osv.) systematiskt överskattar den tid som det tar för dem att komma till arbetet. Därmed sjunker också deras beräknade cykelhastigheter. Dessa olika faktorers absoluta och relativa betydelse för cykelhastigheten kommer att presenteras vid föredraget.

Konklusion

För första gången någonsin redovisas hur ett antal centrala variabler, både enskilt och sammantaget, påverkar cykelhastigheterna för män respektive kvinnor. Därmed finns nu en klart bättre grund för att cyklingens hastigheter ska kunna beskrivas med mer realistiska värden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering.

Keywords
avstånd, tid, hastighet, kön, ålder, cykling, arbetspendling, miljö
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5514 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2012-1296Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2019). Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Regelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men uppfattar olika hinder för det. Aktiv arbetspendling är en intressant möjlighet i detta sammanhang, då den är tidseffektiv, och avstånden mellan bostad och arbete ofta är lämpliga. Därför är det mycket angeläget att färdvägsmiljöer underlättar cykling, och studier av dem är viktiga för att förstå hur olika miljöfaktorer verkar. Upplevelser av otrygghet i trafikmiljön hindrar cykling. Syftet med denna studie var därför att mäta sambandet mellan upplevelser av trafikmiljön som otrygg eller trygg för cykelpendling, och upplevelser av olika miljöfaktorer i samma färdvägsmiljöer.

Metod

797 arbetspendlande cyklister (47 ± 11 år, 40 % män) rekryterades via annonser, och data från deras upplevelser av sina självvalda färdvägsmiljöer i Stor-Stockholms innerstad har nyttjats. För att mäta det användes The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES), som har utvecklats vid GIH. ACRES innehåller utfallsvariabeln ”otrygga eller trygga trafikmiljöer” och ett antal miljöprediktorer, såsom avgaser, hastigheter hos motorfordon, trängsel bland cyklister, grönska och antal rödljus. ACRES har visat god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. För att analysera sambanden mellan utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö och olika miljöprediktorer samt bakgrundsfaktorerna kön, ålder, utbildnings- och inkomstnivå, användes regressionsanalyser. I utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) står skattningen 1 för mycket otrygg och 15 för mycket trygg. Miljövariablerna (x) skattades på motsvarande sätt med 15-gradiga skalor, utom variabeln ”andel cykelbana/cykelfält/cykelväg”, som har en 11-gradig skala.

Resultat

Resultaten visar att cirka 40 procent av skillnaden hos utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) förklaras av de olika prediktorerna (x). Regressionsekvationen var: y = 12,05 - (0,25 x trängsel i blandtrafik) - (0,18 x färdvägens dragning) + (0,14 x grönska) - (0,14 x hastigheter hos motorfordon) - (0,13 x konflikter) + (0,11 x andel cykelbana/cykelfält/cykelväg) + (0,10 x fulhet eller skönhet) + (0,07 x backighet)(alla p-värden ≤ 0,017).

Slutsatser

Oberoende av varandra verkar således gröna och vackra färdvägsmiljöer med en hög andel cykelbanor/cykelfält/cykelvägar vara faktorer som påverkar tryggheten i trafiken positivt för cykelpendlare i innerstadsmiljöer. Även backighet verkar ha en positiv verkan på trygghetsupplevelsen, vilket är något förvånande och behöver studeras vidare. Å andra sidan verkar trängsel i blandtrafik, högre hastigheter hos motorfordon, konflikter mellan trafikanter och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara faktorer som ökar känslan av otrygghet. Studier som denna utgör ett underlag för arbetet med att skapa goda färdvägsmiljöer för cyklister.

Keywords
färdvägsmiljöer, cykling, miljöfaktorer, trygghet, män, kvinnor, Stor-Stockholm
National Category
Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5515 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3547-425X

Search in DiVA

Show all publications