Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

The right of children to have their voices heard is emphasized in Article 12 of the Convention on the Rights of the Child (CRC) (United Nations, 1989). There are different ways to listen to children, based on among other things the underlying research approach (Andrén & Zetterqvist Nelson, 2024). Researchers use various methods to implement CRC, but there is a continued tendency to value adult perspectives on child issues. There is a need for studies using participatory approaches to involve children in expressing their opinions and experiences (Lorgen et al., 2025). However, research with children is not automatically more ethical than research on children (Bodén, 2021; Clark, 2017; Hammarsten, 2024; James, 2007). Regardless of approach, in-depth methodological and ethical reflections are essential for advancing awareness in the field (Bodén, 2021; Corsaro, 2024; Fitzgerald et al., 2020).  Drawing on a study inspired by the Mosaic approach (Clark, 2017) to explore children's (10-12 years) experiences of movement opportunities at school, this article aims to identify ethical dilemmas when researchers’ preconceptions clash with the realities of children. By using the concept of empathic listening, we will discuss the possibilities of bridging the gap between researchers’ preconceptions and children’s perspectives. 

Tidigare studier av barns fysiska aktivitet har främst inriktats mot att mäta hur mycket och hur ofta barn rör sig i förhållande till Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Studierna säger dock lite om barns syn på rörelse och vad som behövs för att barn ska vilja och kunna röra sig. Skolan framställs som en plattform för att ge alla barn möjligheter till rörelse, men idag ges inte alla barn de förutsättningar de behöver. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka barns rörelsemöjligheter i skolan med fokus på deras upplevda delaktighet. De metoder som använts är intervjuer och gåturer med barn i åldern 10–12 år. För att synliggöra och problematisera hur barn upplever möjligheter till rörelse presenteras resultaten i form av sammansatta berättelser. Studien visar att köns-, idrotts- och hälsonormer kan (sam)verka och begränsa barns delaktighet och rörelsemöjligheter samt på vilka sätt.

Previous studies of children´s physical activity focus on the importance of movement based on health reasons (Chaput et al., 2020; Rosell et al., 2021; Santana et al., 2017). However, the studies say little about children´s view of movement and what is needed for them to be able to move. The school provides a platform to give children opportunities to move, but today not all children are given the conditions they require (Nyberg et al., 2021). This study therefore aims to investigate how children (10-12 years) experience their opportunities for movement at school, and how their rights to have a voice are included. The goal is also to find answers to the question: how do children experience participation in terms of movement in school? The methods are inspired by the Mosaic Approach (Clark, 2017), where children are seen as competent, which relates to the foundation of this study (Corsaro, 2000, 2018; Mayall, 2015; Quennerstedt et al., 2020). Child-led tours and interviews have been carried out with 22 children. To make visible and problematize how children experience opportunities for movement and participation, the results are presented in the form of composite narratives. The results from this study contribute with knowledge about how children´s rights are embedded when school promote movement. 

"Det handlar om att man som lärare ska försöka förstå hur elever känner, genom att lyssna nyfiket och empatiskt. Lärarna som deltog i projektet lyfte fram empatisk nyfikenhet som en central utgångspunkt i arbetet med att främja en inkluderande undervisning."

Introduktion

Studien som presenteras genomförs som en del av ett avhandlingsarbete inom ramen för forskarskolan Sustainable movement education (SMOVE). Bakgrunden till studien handlar om att barn och unga rör sig för lite i förhållande till WHO:s rekommendationer om 60 minuters daglig fysisk aktivitet (World Health Organization, 2020). Det finns många studier om barn och fysisk aktivitet som fokuserar på vikten av rörelse utifrån hälsokonsekvenser, så kallade funktions- och nyttoorienterade perspektiv. Forskarna utgår från ett medicinskt och fysiologiskt synsätt där kroppen ses som ett objekt och barns rörelse ofta beskrivs i termer av mätbar fysisk aktivitet (Chaput m. fl., 2020; Nyberg m. fl., 2020; Rosell m. fl., 2021; Santana m. fl., 2017). Studierna säger dock lite om barns individuella syn på rörelse och det sociala och kulturella sammanhang som påverkar möjligheten att röra sig. Det finns ett behov av ansatser som sätter barns upplevelser av rörelse i fokus (Högman, 2021; Larsson, 2009, 2012). Skolan är en plattform som kan ge alla elever möjlighet till rörelse, men vi behöver mer kunskap om elevernas upplevelser och lärares arbete inom området. 

Syfte och teoretisk ram

Syftet med studien är att undersöka elevers (10-13 år) möjligheter till rörelse under skoldagen genom att sätta fokus på elevers upplevelser av och lärares arbete med rörelse i skolan. Olika aspekter av delaktighet kommer utforskas i relation till daglig rörelse. Studien hämtar inspiration från den nya barndomssociologin där barn ses som subjekt med agens att påverka (Mayall, 2015). Enligt Mayall (2015) innebär agens att människor har ett handlingsutrymme att styra och påverka sitt liv. En grundläggande tanke är att barndomen inte främst ska ses som en förberedelse för vuxenlivet utan har ett värde i sig. Barn är inte objekt som ska fostras för att ge avkastning på sikt, de är individer som har rätt till delaktighet. 

Metod

Avhandlingen består av två delstudier som undersöker olika perspektiv (elev och lärare) på rörelse i skolan. Metoden för den första delstudien hämtar inspiration från The Mosaic Approach, vilken kommer att benämnas Mosaikmetoden. Teorin bakom metoden är socialkonstruktivistisk där barnen ses som medskapare av kunskap genom mellanmänskliga interaktioner och samspel. Kunskap förankras i ett socialt och kulturellt sammanhang och barn tar med sig kunskap och förståelse in i olika sammanhang (Clark, 2011). Metoden utgår från ett perspektiv som innebär att barn ses som kompetenta och experter i sina egna liv.  ”Experts in their own lives” (Clark, 2011, s. 116) är en fras som summerar den teoretiska utgångspunkten för Mosaikmetoden, vilket kan relateras till den syn på barn som representeras i den nya barndomssociologin och som ligger till grund för avhandlingen. Mosaikmetoden kan användas för att möjliggöra en tolkning av elevers uttryck i t ex ord, bilder och handlingar (Clark, 2011). De datainsamlingsmetoder som kommer att användas i första delstudien är observation, samtalspromenad och fokusgruppsintervju. I delstudie två kommer intervju utgöra metod för att bidra till att nå en ökad förståelse för lärares syn på rörelse i skolan, och vilka möjligheter till fysisk aktivitet de upplever i olika sammanhang. Datainsamling påbörjas under hösten 2023.

Chaput, J.-P., Willumsen, J., Bull, F., Chou, R., Ekelund, U., Firth, J., Jago, R., Ortega, F. B., & Katzmarzyk, P. T. (2020). 2020 WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour for children and adolescents aged 5–17 years: summary of the evidence. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 17(1), 141. https://doi.org/10.1186/s12966-020-01037-z 

Clark, A. (2011). Breaking methodological boundaries? Exploring visual, participatory methods with adults and young children. European Early Childhood Education Research Journal, 19(3), 321-330. https://doi.org/10.1080/1350293X.2011.597964 

Högman, J. (2021). Barn i rörelse : om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85588 

Larsson, H. (2009). Barn, kropp och rörelse. Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar(3-4), 38-59. 

Larsson, H. (2012). Att förstå barns rörelse, ett sociokulturellt perspektiv. I "Huvud, axlar, knä och tå": om barn, kultur och kropp (ss. 11-27). Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. 

Mayall, B. (2015). The sociology of childhood and children’s rights. I W. Vandenhole, E. Desmet, D. Reynaert, & S. Lembrechts (Red.), Routledge International Handbook Children´s Rights Studies (ss. 77-93). Routledge. 

Nyberg, G., Kjellenberg, K., Fröberg, A., & Lindroos, A. K. (2020). A national survey showed low levels of physical activity in a representative sample of Swedish adolescents. Acta Paediatrica, 109(11), 2342-2353. https://doi.org/10.1111/apa.15251 

Rosell, M., Carlander, A., Cassel, S., Henriksson, P., J-son Höök, M., & Löf, M. (2021). Generation Pep Study: A population-based survey on diet and physical activity in 12,000 Swedish children and adolescents. Acta Paediatrica, 110(9), 2597-2606. https://doi.org/10.1111/apa.15850 

Santana, C. C. A., Azevedo, L. B., Cattuzzo, M. T., Hill, J. O., Andrade, L. P., & Prado, W. L. (2017). Physical fitness and academic performance in youth: A systematic review. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 27(6), 579-603. https://doi.org/10.1111/sms.12773 

World Health Organization. (2020). WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour [Elektronisk resurs].