Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Appelgren, Mathilda
    et al.
    Hampl, Gisela
    En kvart på en stubbe: En komparativ studie av hur hälsa förmedlas i friluftsutbildningen på svensk och norsk högskola2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Studiens övergripande syfte var att studera och analysera hur friluftslärarna på en högskola i Sverige jämfört med friluftslärare på en högskola i Norge förmedlar hälsa till sina studenter i friluftsundervisningen. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet:

    Hur bedrivs och utformas friluftsundervisningen på Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, Sverige och på Högskolan i Telemark, Norge? Hur ser friluftslärarna på begreppet hälsa kopplat till friluftsliv? Vad vill friluftslärarna förmedla i sin friluftsutbildning?

    Metod

    Studien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie där bland annat sammanbandet mellan friluftsliv, natur och hälsa studerats. Därutöver genomfördes fyra intervjuer, två i Sverige och två i Norge.

    Resultat

    Hälsa förmedlas i friluftsundervisningen i både Sverige och i Norge. I Sverige syns detta tydligast då de svenska friluftslärarna har hälsa nedskrivet i kursplaner och i andra dokument. Hälsa är också ett begrepp som nämns mer specifikt och konsekvent. I Norge finns inte hälsa nedskrivet i någon kursplan eller i andra dokument, därför kan det upplevas att hälsa inte är en del av friluftsundervisningen. Men ser vi till det innehåll som friluftslärarna vill förmedla så kan vi tolka detta som att hälsa är en del av friluftsundervisningen.

    Slutsats

    I Sverige finns ett behov av att legitimera friluftslivet. I och med detta får friluftslivet många ambitioner. I Norge är friluftslivet själva livet. Här finns det inget behov av att legitimera friluftslivet, friluftslivet ifrågasätts inte. Denna samhällssyn på friluftslivet i respektive land avspeglar sig även på ländernas högskolor. Friluftslärarna på GIH ger en bild av att hälsa förmedlas mer tydligt i friluftsundervisningen än på HiT. Detta beror till stor del på att på GIH är hälsa ett ord som används nedskrivet. I Sverige och på GIH måste friluftslivet legitimeras och därmed sättas på pränt. Medan i Norge är friluftsliv en del av livet och behöver inte kopplas ihop med annat.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bertilsson, Charlotte
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Golf som friskfaktor för äldre kvinnor: bidrar golf till bättre hälsa?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.

    Metod

    I studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.

    Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.

    Resultat

    Det framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa. Vid undersök-ning av specifika fysiska kapaciteter och mentala förmågor upplevde golfarna sig starkare i fysiska kapaciteter som ben- och arnstyrka samt kondition. De upplevde också oftare hopp/optimism och känsla av kontroll. Golfarna åt grönsaker, frukt och bär oftare än icke golfare och ägnade sig oftare åt fysisk aktivitet på låg intensitet. Genomsnittliga BMI-värdet var lika för båda grupperna och mätning av blodtryck och handstyrka visade inte heller på någon skillnad.

    Slutsats

    Det går inte med denna studie påvisa att golf leder till bättre hälsa hos äldre även om vissa paramet-rar antyder detta. Lågintensiv träning, intag av frukt, bär och grönsaker är bra för att förebygga och behandla välfärdssjukdomar. Dessa parametrar var signifikant vanligare bland golfare och därför förefaller det som om golf är en aktivitet som leder till bättre hälsa. För att fastställa att det var just golfen som gjorde att golfarna ägnade sig mer åt lågintensiv träning och åt mer frukt, bär och grön-saker krävs dock noggrannare forskning inom området.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Danielsson, David
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Missnöjet med föreningsidrotten: En studie om avhoppade ungdomars förhållande till föreningsidrotten2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Summary

    Aim and questions

    The purpose of these studies has been to investigate what relationship young people in the Stockholm area who have left organizational sports have for these and for physical activity on the whole. When I try to find the solution of that, I have started out from the following questions: Why have they stopped sporting? Are they still physically active? How do they feel about possibly coming back?

    Method

    I have made a quantitative study, where 610 young people aged 14-19 take part. They are taking from three senior high schools and three comprehensive schools in the Stockholm area, where pupils who have left organizational sports have answered an inquiry concerning their relationship to organizational sports and to physical activity on the whole.

    Result

    The result of my study showed that interest changes together with scarcity of time are the most common causes why young people choose to leave organizational sports.The economic aspect is however very small. The part that has quit because of dissatisfaction with their sports leaders seems to be greater in the Stockholm area compared to the rest of the country. The study shows furthermore that four out of five young people who have quit organizational sports carry on physical activities at least once a week. In other words, leaving organizational sports does not necessarily mean that you have quit being physically active. More than half of the pupils feel positive about possibly coming back to organizational sports.The greatest chance that they will come back is if they would be offered an activity that would fit their own level of ambition, or if a friend would inspire them. One out of five would consider coming back if it was not so expensive.

    Conclusions

    The fact that young people finish organizational sports because of other interests is something that is very difficult to stop. Lack of time may be a consequence of a concentration on elite too early.That fact is also correlated to the side of the case that many of the young pupils could consider coming back to organizational sports if there was an activity that would equal their own level of ambition. The fact that more than half of the group in the study consider coming back to organizational sports if it would look a bit different from today, means that there is a lot of work to do for the sports clubs.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Johansson, Christine
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Svensson, Maria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Hälsoprojekt: idé till rehabiliteringsmodell för långtidssjukskrivna2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Johansson, Helen
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Skolidrott för alla?: Orsaker till varför elever inte vill vara med på skolidrotten2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.

    Metod

    Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten.

    Resultat och slutsats

    Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Larsson, Gunnar
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Ledarstil och toppning: En enkätstudie bland barn och ungdomscoacher i tre kommuner2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Denna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar

    • Vilken ledarstil används av coachen?

    • I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?

    Metod

    Studien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män. Totalt fyllde 20 coacher i enkäten, alla tillfrågade genomförde studien och svarade på alla frågor. Genom personlig kontakt träffade jag coacherna. Information om undersökningen redovisades och att svaren kommer att behandlas helt konfidentiellt. Därefter delades enkäten med 32 frågor ut och de fylldes i samband med coachens träning.

    Resultat

    Det visar sig i studien att coacherna använder olika ledarstilar. Studien visar att en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan och att få använder sig av ett abdikerat ledarskap. Flera av coacherna väljer att i vissa situationer använda sig av ett auktoritärt ledarskap medan de i andra använder ett demokratiskt ledarskap. Här är det situationsanpassade ledarskapet som används. Studien visar att toppning är att det används. Tydligt är att toppning används oftare inom urvalsgrupp 15-18 år. Inom urvalsgrupp 8-12 år är toppning även vanligt förekommande.

    Slutsats

    Studien visar att det coacherna använder olika ledarstilar där en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan. Situation avgör vilken ledarstil de använder. Det coachen vill uppnå med detta ledarskap är ett konstruktivt möte mellan sig och de aktiva. Resultatet i studien visar att tydliga toppningssituationer förekommer.

    Coachen ser till att de bästa utövarna deltar i match eller tävling. Vanligt förekommande är också att coachen ger mer tid åt en eller flera utövare att delta mer eller längre om det är jämt eller en viktig tävling eller match förekommer. Sådan tävlingsfostran strävar efter en selektion och bidrar till rangordning bland barnen. Denna fostran kan bidra till utslagning och strider mot idrottens idé om hur barn och ungdomsidrott skall bedrivas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Lennartsson, Tore
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Söderström, Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Studier och idrott: En jämförande studie mellan riksidrottsgymnasium och lokalt idrottsgymnasium i idrotterna fotboll och golf2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.

    Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.

    Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen . Ekonomin är av mindre betydelse vid valet av gymnasium oavsett idrott.

    Oavsett idrott och skola så upplever eleverna att satsningen på specialidrotten påverkats positivt genom att de gått i en idrottsklass. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll är mindre nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll. Eleverna på lokalt idrottsgymnasium golf är mer nöjda med studieresultaten än eleverna på riksidrottsgymnasium golf. Generellt är golfeleverna i stort sett nöjda, fotbollseleverna mindre nöjda med den personliga utvecklingen inom idrotten, eleverna på riksidrottsgymnasium fotboll något mer nöjda än eleverna på lokalt idrottsgymnasium fotboll.

    Framtida målsättningen med idrotten är hög hos i stort sett samtliga elever, något högre hos de elever som går på riksidrottsgymnasierna än hos de elever som går på lokala gymnasiet. De flesta siktar på att nå nationell eller internationell nivå, samtliga elever på riksidrottsgymnasiet golf siktar på att nå internationell nivå. Målsättningen med studier är också hög, 33 av de 48 elever som svarade på enkäten hade för avsikt att studera på universitet eller högskola. Av dessa hade 22 elever som målsättning att kombinera en satsning på idrotten med studier.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Svennberg, Lena
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Anslaget till Handslaget-vad fick vi för pengarna?: en utvärdering av samarbetet med skolorna i Gästrikland andra året2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Aim

    The Swedish government has allocated a milliard Swedish Crowns on the project ”Ett handslag med idrotten”, (A handshake with sports), to make it possible for more children to participate in sports. The project goes on for four years and my work is an evaluation of the projects that have received fundings from Gästriklans Idrottsförbund for the second year. One aim is to see how many pupils that have been involved with the projects and especially the numbers of pupils earlier not active in a sport club and the number of girls. It is interesting to see what’s in common in the sport clubs that have had a large number from those two groups. Another purpose is to see what consequences the project has had for the sport clubs that have been involved.

    Methods

    A questionnaire that was sent to 21 sport clubs that had received fundings the first year was used as a prestudy. All the sport clubs answered and and the answers was used to improve the questions for year two. The new questionnaire was sent to the 40 sport clubs that had received funding the second year and 39 sport clubs have answered.

    Results and discussion

    3695 pupils have participated in the activities organized by the clubs that have recived fundings. 1221 of them were girls and 863 were not earlier active in a sport club. The sport clubs that have engaged most pupils are those who are able to have large groups like team sports and gymnastics. They also seem to be most effective from an economic point of wiew. They have however not engaged a majority of girls or a majority of children not earlier active in sport clubs. The sport clubs that has succeeded best with this are clubs for individual sports and those who have let the pupils try different activities, often the sport club of the school. A number of them have had activities intended only for girls or earlier not active pupils. The results must be carefully interpreted since the basis in small and 6 sport clubs have not answered the question about how many earlier not active in a sport club that have participated in their activities. Among them who have answered this question the mean cost for each child earlier not active in a sport club is 794 Swedish crowns. The main purpose that the money has been used for is material and cost for leaders. The big costs for the leaders result in dependence of new money to be able to continue the activities. At the same time many sport clubs shunt the pupils to their ordinary activities and start new groups for beginners. It is also a promising sign for the future that the knowledge about the sport clubs has grown in their surroundings. The conclusion is that there is two ways to get girls and pupils not earlier active in sport clubs more active. Either you try to get more pupils to start with sports or you can try to get the pupils that are already members in sport clubs to continue their training when they grow older. If you want to reach a majority of earlier not active in sport clubs and girls, especially among the older children a possible way according to this investigation, is to give priority to individual sports and clubs that let the pupils try different activities, preferable activities intended only for earlier not active pupils or/ and girls. If the aim is to get as many as possible to continue with their sports when they grow older you should prioritize clubs with many members, and by giving them better opportunities to exercise during daytime, in conjunction with or during the school day facilitate to continue their exercising. A reflection is that maybe the team sports must create new activities to meet the needs of the older pupils that want to exercise just for fun.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Wiorek, Dan
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Idrottslärares erfarenhet av undervisning i bollspel: en jämförelse av tre olika undervisningsmodeller i bollspel2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?

    Metod

    Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna.

    Resultat

    Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram.

    Slutsats

    Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf