Bakgrund
En stor majoritet av svenska barn når inte upp till den rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet. Vissa, men inte alla, studier visar att extra fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på barns skolprestationer, fysiska kapacitet och hälsa.
Syfte
Syftet var att erbjuda elever från årskurs 7 till 8 extra aerob pulshöjande träning, ledd av idrottslärare, och att utvärdera effekterna på kondition, muskelstyrka, skolbetyg och hälsa. Hypotesen var att extra aerob träning skulle förbättra fysisk kapacitet, skolbetyg och hälsa.
Metod
I det tvååriga projektet utgjordes 122 slumpmässigt utvalda elever i åldrarna 13-14 år från tre skolor en aerob grupp med 30 minuters extra träningspass (≥70 % maxpuls) två gånger i veckan. En slumpmässigt utvald kontrollgrupp på 26 elever som ingick. Alla 148 elever hade dessutom ordinarie idrottsundervisning.
Resultat
En måttlig till stor signifikant effektstorlek (via partiell eta-squared) av interaktionseffekten för aeroba gruppen jämfört med kontrollgruppen över tid sågs generellt för aerob fysisk kapacitet, muskelstyrketestet med armhävningar, skolbetyg i svenska, engelska samt idrott & hälsa, och i medelbetygsvärde för fyra skolämnen sammantagna, inkluderande även matematik. Inom den aeroba gruppen visades också signifikanta förbättringar över tid för kondition, uthållighetsstyrka i mag- och benmuskler och ett sammanfattat fysiskt index för fysisk kapacitet under det tvååriga projektet. Kontrollgruppen visade ingen motsvarande förbättring av dessa parametrar.
Förbättringarna i den aeroba gruppen sågs generellt bland båda könen vad gäller skolbetygen, medan förbättringar i fysisk kapacitet var klart mer uttalade bland pojkar och sällan bland flickor. Ett liknande mönster med betydande förbättringar i flera skolbetyg noterades i alla tre inblandade interventionsskolor, trots att en av skolorna hade en klart större andel barn som invandrat till Sverige och med generellt lägre socioekonomi.
Aeroba gruppen visade signifikant högre självskattning (med liten till måttlig effektstorlek) på flera frågor om fysisk självuppfattning än kontrollgruppen i slutet av 8:e klass.
Konklusion
Denna lärarledda skolintervention genererade ett hållbart projekt med flera förbättringar i fysisk kapacitet och skolbetyg. Projektet kan fungera som en inspiration för andra skolor att öka fysisk aktivitet för att förbättra fysisk kapacitet och eventuellt även skolbetyg.