Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1280
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Eriksson Bondpä, Gabriel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett handslag med de svenska skidklubbarna: utvärdering av Handslaget2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera år 1 och år 2 av projektet Handslaget åt Svenska Skidförbundet. Mina frågeställningar var: Till vilka prioriterade områden har medlen gått inom varje disciplin? Vilka föreningar har beviljats medel från Handslaget? Har medlen skapat möjligheter för de svenska skidklubbarnas framtid? Hade Svenska Skidförbundet kunnat agera bättre i genomförandet av Handslaget?

    Metod

    Jag har valt att göra en populationsundersökning via enkäter hos de skidklubbar i Sverige som blivit beviljade bidrag genom Handslaget. Ett elektroniskt enkätsystem har använts och utskicken har skett via e-post. Jag har dessutom gått igenom alla ansökningar som inkommit från skidklubbarna och som finns hos Svenska Skidförbundet.

    Resultat och slutsatser

    Av de totalt 331 skidklubbar som sökt medel från Handslaget är det 270 stycken som blivit beviljade pengar under de två första åren med Handslaget. Av dessa är det överlägset flest bidrag som gått till disciplinen längdskidåkning. Tre discipliner har blivit helt utan bidrag från Handslaget. Även inom fördelningen mellan de prioriterade områdena kan en tydlig snedfördelning skönjas. Nästan hälften av alla Handslagsbidrag har gått till kategorin Öppna dörrarna för fler, medan bidrag till att motverka droganvändning nästintill är obefintlig. Resultatet tyder på att de flesta föreningar som blivit beviljade medel är nöjda med sina projekt och Svenska Skidförbundets hantering av Handslaget. Förutom några undantag är de flesta tillfredställda med bidragsnivån. Trots detta är det många som uppgett att bidraget inte räckt till för att genomföra de projekt de tänkt. Nästan alla föreningar anser att projekten hjälpt till att utveckla klubbens verksamhet positivt. Handslaget har skapat möjligheter för skidklubbarnas framtida verksamhet. Således tyder det mesta på att korta handläggningstider och enkla ansökningsförfaranden utan byråkratiska hinder är det som föreningarna värderar främst. Sammanfattningsvis kan sägas att de skidklubbar som blivit beviljade bidrag i allmänhet är mycket nöjda med Handslaget som projekt men även Svenska Skidförbundets hantering och organisering kring det. De frågor som i framtiden blir viktiga att diskutera är huruvida bidragsnivåerna skall kvarstå eller förändras, om ansökningsprocessen kan underlättas ytterligare och hur snedfördelningen kan motverkas.

  • 302.
    Eriksson, Christian
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Super Mario Vår nya livsmentor: En enkätundersökning om gymnasieelevers tv- och datorspelvanor2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.

     Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?

     Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?

     Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa?

    Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna  

    Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel. Ju fler dagar per vecka de spelade, ju fler timmar i följd spelade de. Den största anledningen till att spela tv- och datorspel är för att aktiviteten upplevs som kul. Över 50 procent av respondenterna i denna studie, oberoende om de spelar tv- och datorspel eller inte, nådde FHI:s rekommendationer av fysisk aktivitet. De som spelar tv- och datorspel spenderar lite mindre tid med sin familj än de som inte spelar alls. Över 80 procent av alla respondenter, oavsett om de spelar eller inte ansåg att de psykiskt/mentalt mår bra eller superbra. Det framkommer även att de som spelar sju dagar per vecka även har högst betyg.

    Slutsats: Sammanfattningsvis tyder denna studie på ett positivt samband mellan en hög grad av tv- och datorspel och högt betyg i idrott och hälsa. Denna studie tyder även på att tv- och datorspel inte påverkar vare sig den fysiska eller psykiska hälsan. Den sociala hälsan är däremot svårare att tyda då resultaten inte visar någon större skillnad mellan olika grupper och tidigare forskning säger emot varandra.   

  • 303. Eriksson, Karl
    et al.
    Askling, Carl
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kirurgi vid proximal hamstringsruptur ger oftast bra resultat2014Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Proximala hamstringsrupturer från fästet vid tuber ischiadicum är relativt ovanligt förekommande. Det är dock viktigt att inte missa dem, eftersom tidig kirurgisk behandling kan innebära bättre resultat och snabbare normalisering av funktion.

    Skadan drabbar såväl yngre elitaktiva idrottare som medelålders motionärer och inte sällan icke-idrottsaktiva individer.

    Klinisk undersökning i kombination med MR-undersökning ger information om skadans utbredning, svårighetsgrad och eventuell indikation för kirurgi.

    Total eller subtotal avslitning från fästet med 2 cm retraktion eller mer innebär som regel indikation för kirurgi med reinsertion av fästet.

    Morbiditeten efter tidig kirurgi är låg, och resultaten är goda. Kroniska skador med funktionsbortfall kan ibland utgöra grund för kirurgi.

    Sen kirurgi är mer tekniskt krävande men leder oftast till klar funktionell förbättring.

    Ortos är sällan indicerad post­operativt. Strukturerad rehabilitering är viktig postoperativt; total rehabiliteringstid får beräknas till 6–12 månader.

  • 304.
    Eriksson, Linnéa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Petersson, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Maximalt och submaximalt cykelergometertest för bestämning av VO2max på äldre2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 78 år, samt att se hur väl det submaximala mätvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors träningsperiod. Frågeställningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 77 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen. (3)Vad är reliabiliteten för VO2max värdet mellan ett första och ett andra förtest vid submaximalt respektive maximalt cykelergometertest? (4) Förändras VO2max över en träningsperiod på 6 veckor?

     

    Metod. I studien inkluderades 42 relativt friska 65-78 åriga män och kvinnor. Medelvärdet ±SD för hela gruppens ålder var 70,1±3,4 (år), längd 1,7±0,1 (m), vikt 71,7±13,6 (kg), BMI 24,8±3,4, HRmax 160,6±12,9 (slag/min), varav 12st hade högt blodtryck. Två förtest utfördes med en veckas mellanrum följt av ett eftertest efter en träningsperiod på 6 veckor 2 ggr/vecka. Under testtillfällena utfördes ett submaximalt test på cykelergometer samt ett maximalt syreupptagningstest.

     

    Resultat. Medelvärdet för direkt uppmätt VO2max för män (n=21) var 2,68 l/min, 33,4 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,69 l/min, 27,3 ml/kg/min. Beräknat VO2max med Ekblom Bak test för män (n=21) var 3,28 l/min, 42,3 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,90 l/min, 34,3 ml/kg/min. Studien visade en stark korrelation mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max (r=0,84), men med en systematisk förskjutning av VO2max-värdet med ca 20 % i enheten l/min för hela gruppen. Reliabiliteten mellan förtest ett och förtest två var mycket god för samtliga tester. Studien visade ingen signifikant skillnad för VO2max-värden över en träningsperiod på 6 veckor.

     

    Slutsats. Denna studie har sammanfattningsvis visat tillförlitliga VO2max värden för äldre kvinnor och män samt en mycket god korrelation, men en viss systematisk förskjutning mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max. Det sågs en god reliabilitet mellan förtesterna. Ingen förändring av VO2max detekterades under träningsperioden. Studieresultaten kan användas till att utveckla en bättre validitet av VO2max-värden under submaximala cykelergometertest för individer i åldersspannet 65-78 år.

  • 305.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ergometri - konditionstest på cykel: En undersökning av hur Åstrandstestet utvecklades och används idag2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet är att undersöka Per-Olof och Irma Åstrands tillvägagångssätt vid skapandet av det submaxirnala cykelergometertest som kallas "Åstrandstestet" samt att reflektera övertestets validitet och reliabilitet.

    Metod

    Studien är baserad på litteraturstudier samt en djupintervju med Per-Olof Åstrand. Samtal har förts med Sture Malmgren, en av författarna till boken Konditionstest på cykel samt med Per-Olof Åstrand för att undvika oklarheter.

    Resultat

    Vårt huvudfynd visar att vid den ursprungliga utformningen och framtagningen av det submaximala cykelergometertest som kallas Åstrandstestet, genomfördes flera submaximala tester där resultaten från försökspersonernas första test exkluderades. Alla personer som testas submaximalt med hjälp av Åstrandstestet så som det används idag, då resultaten från det första testet används, kan få ett felaktigt värde, I dagsläget finns inga studier som visar hur stort felet kan bli eftersom olika människor påverkas olika av exempelvis nervositet. Därför är det svårt för författarna till detta examensarbete att bedöma vilken betydelse exkluderingen av det första testet har för testets noggrannhet.

    Slutsats

    Om Åstrandstestet ska användas som metod för att uppskatta en persons maximala syreupptagningsförmåga är det av största vikt att det används på ett sätt som minskar felmarginalerna. För att uppnå detta bör man låta försökspersonen göra ett förtest för att vänja sig vid metod, utrustning och försöksledare.

  • 306.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En sport för män?: Manlig kultur och maskulin hegemoni inom fotboll2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.

    Frågeställningar

    :

    Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?

    Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,

    fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.

    Resultat

    Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin.

    Slutsats

    Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat.

  • 307.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på genus inom idrott och hälsa: I relation till könsmönster, innehåll och betyg2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.

    Frågeställningar:

    Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?

    Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?

    Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.

    Resultat

    Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika.

    Diskussion

    Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.

  • 308.
    Eriksson, Oskar
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Arvidsson, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorisk förmåga för unga med funktionsnedsättning: En studie av balans och upplevd balansförmåga2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga.

    Frågeställningar som studien avser att besvara:

    • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC?

    •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga?

    • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet?

    Metod

    Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys.

    Resultat

    De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad.

    Slutsats

    Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser.

  • 309.
    Eriksson, Sara
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jansson, Mariette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Styrning, Arbete, Ansvar: Förutsättningar för ett hållbart ledarskap inom idrottsrörelsen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet?

    Metod

    Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes & Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen & Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen.

    Resultat

    Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK.

    Slutsats

    Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer.

  • 310.
    Eriksson, Teddie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensson, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "En jättebra idrottsutbildning men...": En avnämarstudie fem år efter avslutad lärarutbildning vid Gymnastik - och idrottshögskolan2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattning om lärarutbildningen vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) efter fem år i yrket.

    -          Vilken bakgrund har respondenterna?

    -          Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH?

    -          Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?

    Metod

    Den metod vi använt oss av i studien är kvalitativ intervju. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Efter transkriberingen analyserades materialet utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.

    Resultat

    Respondenterna upplevde att det var en rolig utbildning med bra sammanhållning i klassen och på skolan. Däremot önskade de högre krav på studenterna under utbildningen. Respondenterna upplevde att det de hade haft mest nytta av var praktiken och inriktningsstudierna. De upplevde brister i sin kunskap om de administrativa arbetsuppgifterna som lärare har, vilka inte är kopplade till lektionsarbetet. De upplevde också svårigheter med att relatera delar av utbildningens innehåll till styrdokumenten. Respondenternas förslag på utvecklingsmöjligheter kretsade kring det administrativa pappersarbetet, hålla föräldramöte, föräldrakontakt, konflikthantering samt betygsbedömning. Vidare gavs förslag om mer samarbete med partnerskolor, mer praktik och praktik i olika områden.

    Slutsats

    Studien visar, utifrån vår tolkning av Bourdieus teori, att GIH kan underlätta för studenter utan tidigare erfarenheter av yrkeslivet genom att utmana de studerandes habitus och idrottsliga kapital samt synliggöra likheter och skillnader mellan de olika sociala arenor i form av skola och organiserad idrott. Utbildningen behöver på ett tydligare sätt relateras till skolans styrdokument och involvera mer av de administrativa arbetsuppgifterna i lärarutbildningen samt ge utrymme för större variation under VFU-perioderna.

  • 311.
    Erlandsson, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ingnäs, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Utan spaning, ingen aning”: en kvalitativ fallstudie på Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?

    Metod

    Empirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet. Eftersom vi utvecklade den befintliga Risk management-modellen antogs en abduktiv metodansats.

    Resultat och slutsats

    Den Risk management-modell vi utgick ifrån ansåg vi behövde en del justeringar för att bättre kunna spegla Svenska Tennisförbundets verksamhet och på så sätt underlätta riskidentifieringen. Några förändringar som gjordes var en omarbetning av riskkategorier, poängtering av att det ska vara ett fortlöpande arbete samt att vi införde ett tidsperspektiv gällande riskernas konsekvenser. Två grundläggande risker som vi identifierade hos tennisförbundet var att de har otydliga målsättningar och en icke tillräckligt aktiv marknadsföring. Förbundets övriga utmärkande risker var främst av karaktären goodwill, t.ex. är varumärket svensk tennis starkt men det är viktigt att vårda det kontinuerligt. Vi anser att Svenska Tennisförbundet har möjlighet att stärka sitt varumärke genom sin senaste stjärna Sofia Arvidsson och på sätt haka på den positiva trend som finns inom damidrotten i Sverige.

    Utifrån det resultat som framkom i studien ansåg vi att Svenska Tennisförbundet kunde arbeta med Risk management med hjälp av vår anpassade modell. Tillsammans med en expert inom området kan ett övergripande arbete påbörjas för att med tiden bli mer detaljinriktat. Den kostnad, tid och arbete som läggs ner på detta kommer att kännas som en väl värd investering den dagen något inträffar som annars hade kunnat få förödande konsekvenser för verksamheten

  • 312.
    Erlandsson, Edvin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Veganismens motiv och effekter på det psykiska välbefinnandet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att genom intervjuer ta reda på vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt analysera hur denna livsstilsförändring har påverkat dem psykiskt.

    Metod

    I studien intervjuades två stycken veganer, en man och en kvinna, vid separata tillfällen. En semistrukturerad intervjuguide utformades. Intervjuerna spelades in med iPhones applikation för röstinspelning. Intervjuerna transkriberades och utifrån transkriberingen utformades en innehållsanalys i vilken diverse meningsbärande enheter extraherades för att kunna identifiera förekommande teman.

    Resultat

    Studien visar på att det kan finnas flera olika motiv till att bli vegan men att det kan vara en enskild faktor som inducerar livsstilsförändringen till att bli vegan. I föreliggande studie framgår det att denna faktor, i ett av fallen, är en oväntad ögonkontakt med ett djur i en lastbil som är påväg mot ett slakthus. I det andra fallet visas det att en informationsskylt om hur mycket nötkött påverkar klimatet är den orsakande faktor som leder till att livsstilsförändringen påbörjas. I studien framgår det även att omställningen till en vegansk diet kan bringa ett ökat psykiskt välbefinnande på olika sätt. Bland annat genom att man börjat följa sina egna värderingar och är delaktig i en förändring man vill se i samhället. Det kan å andra sidan även leda till att man får ta emot en del kritiska synpunkter gällande sitt rådande livsstil.

    Slutsats

    Denna studie kan inte ge någon förklaring som kan appliceras på en större skala till varför individer överlag väljer att bli veganer. Den kan heller inte fastställa några samband mellan livsstilsförändringen och dess efterverkningar. Däremot kan den bidra till en ökad förståelse kring vad som föranleder veganers val till sin kosthållning samt vad denna livsstilsförändring har medfört för efterverkningar i och med de djupgående personliga uttalanden som berör föreliggande frågeställningar.

  • 313.
    Ernberg, Ylva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mononen, Lenita
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Uppleva eller leva upp till?: En studie om hur gymnasieelever upplever prestationskrav i idrott och hälsa.2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Frågeställningarna var: Finns det skilda uppfattningar mellan könen huruvida elever upplever prestationskrav? I vilka sammanhang känner gymnasieelever höga prestationskrav på idrottslektionerna? Skiljer sig gymnasieelevers upplevelse av höga prestationskrav beroende på om de har en manlig eller kvinnlig idrottslärare? Känner sig gymnasieelever orättvist behandlade av idrottslärare under idrottslektioner?

    Metod

    Sju gymnasieskolor i Stockholms län blev slumpmässigt utvalda att delta i enkätundersökningen. Rektorer kontaktades för vidare information samt bestämning av dag då undersökningen skulle genomföras. Två undersökningsledare fanns på plats dagarna då enkätundersökningen genomfördes bland elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Efter undersökningens genomförande skedde all sammanställning manuellt, med undantag för uträkningen X2 (chi två) som räknades ut i dataprogrammet Excel. Resultatet redovisas utifrån två olika indelningar, en utefter elevernas kön, och en utefter lärarnas kön. Slutligen jämfördes resultatet med redan existerande forskning.

    Resultat

    Studien visar att det råder skilda uppfattningar mellan könen hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Trots de skilda uppfattningarna mellan könen upplevde över 50 % av eleverna höga prestationskrav i samband med tävlingsmoment, teoretiska prov, praktiska prov, när klasskompisarna iakttog, i individuella idrottsgrenar, i lagidrotter, vid betygsättning samt då eleverna ville utföra en övning korrekt i idrottsundervisningen. Idrottslärarens kön påverkade elevernas upplevelse av höga prestationskrav. 21 % av de 1013 undersökta eleverna kände sig dessutom orättvist behandlade av idrottsläraren under idrottslektionerna.

    Slutsats

    Många gymnasieelever upplevde höga prestationskrav vid olika moment i idrottsundervisningen samt kände sig orättvist behandlade av idrottsläraren. Flickorna upplevde höga prestationskrav oftare än pojkarna i idrott och hälsa.

  • 314.
    Fabricius, Pontus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hammarberg, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skadad: En intervjustudie om lärarstudenters skador2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:

    • Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?
    • I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?
    • På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?
    • På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?

    Metod

    Undersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide där spontana följdfrågor förekom. Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet. Dessa analyserades sedan utifrån frågeställningarna, en teori om stress i förhållande till idrottsskador samt en modell om riskfaktorer för skadeuppkomst.

    Resultat

    Informanternas uppfattning om varför de blivit skadade varierade. Flera ansåg att en hög träningsmängd var en starkt bidragande faktor. Två av informanterna påtalade även att mentala faktorer hade haft betydelse. Informanterna var i regel nöjda med att erhålla ett godkänt betyg i de kurser de genomgick under skadeperioden, men reflekterade också över en bristande kunskapsinhämtning under densamma. En majoritet av informanterna upplevde att de inte erhållit något stöd eller någon hjälp från högskolan efter att de blivit skadade och framförde förslag till förbättringar riktade till lärosätet. Vissa ifrågasatte samtidigt om högskolan och lärarna ens hade något stödjande ansvar. Informanterna hade god kännedom om en framtida skadeproblematik inom yrket och trodde inte att de skulle kunna arbeta som lärare i idrott och hälsa fram till pensionen.

    Slutsats

    Vi tror att den fysiska arbetsbelastningen hos studenterna påverkade deras skadeuppkomst. Informanternas beslut om att genomföra praktiska moment i utbildningen trots att de var skadade kan tänkas ha påverkats av lärarnas inställning och råd till informanterna. Vi anser att det finns ett behov av en mer omfattande kvantitativ studie i syfte undersöka hur vanliga idrottsskador är vid en lärarutbildning inom idrott och hälsa, då detta i dagsläget är okänt. Dessa data kan sedan jämföras med andra utbildningar vilka ställer krav på fysisk prestation.

  • 315.
    Fabricius, Pontus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hammarberg, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Utomhusgym, några fördelar?: En studie om affekter vid styrketräning inomhus respektive utomhus2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka vilka affekter ungdomar i åldrarna 18-19 år upplevde vid styrketräning utomhus respektive inomhus. Studien syftade även till att undersöka om den upplevda ansträngningsgraden påverkades av om styrketräningen skedde utomhus eller inomhus.

    • Vilka omedelbara affekter ger styrketräning utomhus respektive inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Vilka omedelbara affekter upplevs efter styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Vilken upplevd ansträngningsgrad kan ses i samband med styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Hur korrelerar träningsvana med affekter och ansträngningsgrad i samband med styrketräning?

    Metod

    22 elever i en gymnasieskola genomförde två styrketräningspass, ett utomhus och ett inomhus. Innan träningspasset och direkt efter fick de fylla i en enkät med frågor om deras sinnestämning och träningsvana. Upplevd ansträngningsgrad var också inkluderat i enkäten som forskningspersonerna fick efter träningspasset.

    För att undersöka forskningspersonernas sinnestämning i samband med träning användes mätverktyget PAAS (Physical Activity Affect Scale), vilket mäter grad av upplevd positiv affekt, negativ affekt, lugn och utmattning.

    Resultat

    Vid träningssessionerna inomhus upplevde forskningspersonerna en ökad positiv affekt och minskad negativ affekt, men oförändrad känsla av lugn och utmattning. Motsvarande träning utomhus tenderade att bidra till en ökad positiv affekt och utmattning, men utan att påverka känslan av negativ affekt och lugn.

    Forskningspersonerna upplevde en starkare positiv affekt samt en mindre grad av negativ affekt efter inomhusträningen jämfört med utomhusträningen. En tendens att träningen upplevdes mer ansträngande inomhus än utomhus noterades. Grad av positiv affekt vid träning utomhus korrelerade med träningsvana.

    Slutsats

    Studien talar för att styrketräning inomhus skulle vara effektivare än styrketräning utomhus när det gäller att förbättra personers mentala hälsa, vilket talar emot en del tidigare forskning. Resultaten bekräftar dock tidigare forskning vilken visar att träning kan upplevas som mindre ansträngande utomhus än motsvarande träning inomhus.

    Det är svårt att säga om en mer omfattande undersökning hade visat liknande resultat. Dessutom bör man ha i åtanke att vår urvalsgrupp kanske inte speglar en större population i samma ålder.

    Vi föreslår att vidare forskning inom ämnet bör omfatta en större och bredare urvalsgrupp, samt att den bör utföras under mer standardiserade tester, avseende exempelvis omgivningens temperatur.

  • 316.
    Fagrell, Birgitta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    The game within the game: Girls' underperforming position in Physical Education2012Ingår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 24, nr 1, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since 1980 the Swedish compulsory school curriculum has stipulated that Physical Education (PE) should be taught co-ed and schools are legally required to promote gender equality. The latest evaluation of PE in Sweden shows that more boys than girls ranked the subject highly and that they had a higher level of activity during the PE lessons. Drawing on a case study, the aim of this article is to illuminate how games placed girls and boys in different subject positions. The logic governing the observed lessons was ‘proper game’, i.e. playing according to the official rules. Combined with hegemonic masculinity and the passivity of the teacher, this kind of logic resulted in the game being dominated by several dominant boys and by the ball-playing girls either being positioned or allowing themselves to be placed in situations in which they consistently underperformed. A gender category in late modernity, resting on hegemonic masculinity, can be seen as a cultural flashpoint that reflects problems in society rather than problems in the gym.

  • 317.
    Falch, Jorun
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rodmar, Stephanie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Coach-atlet relationen i lagidrotter: Kvinnliga atleters upplevelse av relationen med coachen och dess betydelse för prestationen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?”

    Metod

    En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. Studien har utgått från 3+1C modellen (Jowett, 2007) som innefattar de fyra dimensionerna. Intervjuguiden är baserad på frågeformuläret CART-Q (Jowett & Ntoumani, 2004).

    Resultat

    Alla atleter beskrev relationen med sin coach som professionell och fyra av dem berättade att relationen samtidigt kunde ses som nära. Samtliga atleter ansåg att det var viktigt att ha förtroende till sin coach och sju såg relationen som positiv. Hälften av atleterna upplevde att deras coach till största delen var medveten om hur de bäst behöver stöd. Åtta av tio upplevde att deras coach visade engagemang i deras idrottande. Feedback skedde muntligt och hälften ansåg att den var regelbunden. Relationens betydelse för prestationen ansåg atleterna var stor och hälften av atleterna graderade relationen högst på skalan (1-10).

    Slutsats

    Kommunikation, förtroende och engagemang är viktiga faktorer för att främja en god coach-atlet relation. Relationens betydelse för prestationen ansågs viktig för atleterna och bör beaktas för att skapa möjlighet till prestation och utveckling.  

  • 318.
    Falgin Hultgren, Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The Acute Metabolic Response of Intermittent Hypoxic Resistance Exercise: A Cross-Over RCT2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka kroppens akuta metabola svar från intermittent styrketräning under hypoxi, med följande frågeställningar: (1) Skiljer sig nivåerna av laktat och glukos i blodet mellan hypoxi och normoxi? (2) Skapar hypoxi större laktatansamling och pH reduktion i människoskelettmuskeln? (3) Finns det en relation mellan plasma-, blod- och muskellaktat? Metod Åtta friska män (30 ± 2 år) deltog där deltagarna utförde 6 set unilateral benextension för varje ben (75% 1RM). Intermittent styrketräning randomiserades med hypoxi som utfördes med 12% syrgas och normoxi som bibehöll normal syrgasnivå (20,9% syrgas). Under två testdagar togs 5 muskelbiopsier från m. Vastus Lateralis (före-, efter träning, 90-, 180min och 24h efter träning) på vartannat ben per testdag. Hjärtfrekvensen och 𝑆𝑝𝑂2 mättes via pulsoximeter under träningen. Resultat Ingen signifikant huvudeffekt påvisades mellan hypoxi och normoxi för blodlaktat samt glukos, såväl som laktatackumulationen och pH värdet i muskeln. Muskel pH visade en trend där hypoxi efter styrketräning nådde lägre totalnivå än normoxi (P=0,08). Vidare observerades hypoxi att ha starka relationer mellan blod- och plasmalaktat jämfört med normoxi (r=0,98 vs. r=0,87). Större skillnad framgick för korrelationen mellan muskel- och plasmalaktat där hypoxi-försöket utgav starkare koefficient jämfört med normoxi (r=0,86 vs. r=0,59). Konklusion Sammanfattad data visar att hypoxi inte skapar större metabolisk respons vid intermittent styrketräning. Trots detta framkom tendenser som illustrerar att hypoxi kan påverka den metabola stressen under styrketräning. Däremot krävs vidare forskning för att kunna säkerställa effekten av hypoxi på kroppens metabola svar.

  • 319.
    Falkland, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En jämförelse mellan excentrisk och koncentrisk styrketräning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Mitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:

    • Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?

    • Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?

    Metod

    Utifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).

    Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.

    Resultat

    Det fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens. I KON-gruppen har både män och kvinnor relativt stora förbättringar i drop jump, medan inga sådana förbättringar fanns i ECC. Benpresstestet uppvisade genomgående stora förbättring för alla testpersonerna i båda grupperna

    Sammanfattningsvis visade resultaten från studien att koncentrisk och excentrisk träning inte skilde sig åt på ett tydligt sätt i de olika testerna. Det fanns heller inga stora skillnader i prestationsförändringar mellan män och kvinnor.

    Slutsats

    Det verkar som att tung styrketräning inte alltid hänger samman med prestationen i olika hopptest.

  • 320.
    Fehrlund, Andreas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Zanteré, Andreaz
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Distans eller Genmobrott: En kvantitativ statistisk analys av avslut på 80 matcher i damernas elitserie i handboll säsongen 2017-20182019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att analysera hur niometers-spelare i damernas elitserie (SHE) i handboll kommer till avslut från zonerna två och tre, från distans eller via genombrott. Den kommer även undersöka ifall det finns ett samband mellan valet av avslut och utgången av matchen.

    • Hur stor andel av antalet avslut per lag ifrån zon två och zon tre är distans-/ och genombrottsavslut?
    • Hur ser utdelning ut gällande distansavslut och genombrottsavslut i zon två/tre, säsongen 2017/18 i damernas SHE i handboll?
    • Hur ser sambandet (betydelse) ut mellan valet av avslut (genombrott eller distansavslut) och utfallet av matchen?
    • Finns det något samband mellan valet av avslut och om det är lyckat eller inte?

    Metod

    Studien baserar sig på en kvantitativ ansats med inriktning på deskriptiv statistik. Metoden observation användes då den kan vara diskret och vi kan se mönster hos lagen utan att de är medvetna om det vilket gör att de inte kan agera annorlunda än de vanligtvis gör. 80 förinspelade matcher användes. Logistisk regression användes i SPSS som statistiskt test för att besvara frågeställningarna. Microsoft Excel användes som analysverktyg.

    Resultat

    Resultatet visar på att det finns skillnader mellan vilket typ av avslut som ger mest utdelning för de olika lagen men att det effektivaste avslutet var genombrott för samtliga lag. Valet av avslut är av vikt för påverkan av utfallet på en match och det finns ett samband mellan valet av avslut samt om det är lyckat eller inte.

    Slutsats

    Det finns många fler faktorer än om ett avslut är från distans eller genombrott samt om det är lyckat eller inte för att vinna matchen och tillslut hela säsongen. Utdelningen och utfallet av matcherna kan bero på att det är skillnad på den individuella skickligheten i varje enskilt lag och på de olika positionerna.

  • 321.
    Fernberg, Ulrika
    et al.
    Örebro University.
    Fernström, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Örebro University.
    Hurtig-Wennlöf, Anita
    Örebro University.
    Arterial stiffness is associated to cardiorespiratory fitness and body mass index in young Swedish adults: The Lifestyle, Biomarkers, and Atherosclerosis study.2017Ingår i: European Journal of Preventive Cardiology, ISSN 2047-4873, E-ISSN 2047-4881, Vol. 24, nr 17, s. 1809-1818, artikel-id 2047487317720796Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Early changes in the large muscular arteries are already associated with risk factors as hypertension and obesity in adolescence and young adulthood. The present study examines the association between arterial stiffness measurements, pulse wave velocity and augmentation index and lifestyle-related factors, body composition and cardiorespiratory fitness, in young, healthy, Swedish adults. Design This study used a population-based cross-sectional sample. Methods The 834 participants in the study were self-reported healthy, non-smoking, age 18-25 years. Augmentation index and pulse wave velocity were measured with applanation tonometry. Cardiorespiratory fitness was measured by ergometer bike test to estimate maximal oxygen uptake. Body mass index (kg/m(2)) was calculated and categorised according to classification by the World Health Organisation. Results Young Swedish adults with obesity and low cardiorespiratory fitness have significantly higher pulse wave velocity and augmentation index than non-obese young adults with medium or high cardiorespiratory fitness. The observed U-shaped association between pulse wave velocity and body mass index categories in women indicates that it might be more beneficial to be normal weight than underweight when assessing the arterial stiffness with pulse wave velocity. The highest mean pulse wave velocity was found in overweight/obese individuals with low cardiorespiratory fitness. The lowest mean pulse wave velocity was found in normal weight individuals with high cardiorespiratory fitness. Cardiorespiratory fitness had a stronger effect than body mass index on arterial stiffness in multiple regression analyses. Conclusions The inverse association between cardiorespiratory fitness and arterial stiffness is observed already in young adults. The study result highlights the importance of high cardiorespiratory fitness, but also that underweight individuals may be a possible risk group that needs to be further studied.

  • 322.
    Ferner, Janne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mental press på fotbollstränare?: - en undersökning av elitfotbollstränares användande av idrottspsykologiska färdigheter i samband med match2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.

    Frågeställningar:

    Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?

    Metod:

    Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.

    Resultat:

    Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.

    Slutsats:

    Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.

  • 323.
    Finné, Hans
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjöberg, Christer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stig-Helmer vs Gunde Svan: en studie om energiförbrukningen vid turåkning på skidor2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna:

    - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare?

    - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män?

    Metod

    För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen.

    Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen.

    I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st).

    Resultat

    Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas.

    Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %.

    Slutsats

    Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.

  • 324.
    Fischer, Katina Mira
    et al.
    German Sport University Cologne.
    Willwacher, Steffen
    German Sport University Cologne.
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Wolf, Peter
    ETH Zurich.
    Brueggemann, Gert-Peter
    German Sport University Cologne.
    Calcaneal adduction in slow running: three case studies using intracortical pins.2017Ingår i: Footwear Science, ISSN 1942-4280, E-ISSN 1942-4299, Vol. 9, nr 2, s. 87-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to use bone-anchored markers to determine the bone movement of calcaneal adduction, eversion and tibial rotation in a global coordinate system and to describe the relationship of calcaneal adduction to tibial rotation. Furthermore, the amount of overall intra-foot motion in the transverse plane (metatarsal I relative to calcaneus) and its relationship to calcaneal adduction were quantified. Three male participants were assessed during slow running. A 10-camera motion analysis system was used for kinematic data capture of global bone orientations in 3D space for all bones of the foot and ankle complex. For the description of intrinsic articulations within the foot, the skeletal motion relative to the adjacent proximal segment in the transverse plane was calculated. Furthermore, the time of occurrence of maximum values was determined. The findings showed that calcaneal adduction of all participants amounted to 7.8 ± 4.8°, which exceeded the magnitude of calcaneal eversion (4.7 ± 3.1°). Although the inter-participant variability was high, considerable overall intra-foot motion in the transverse plane of the metatarsal I relative to the calcaneus was found to be 4.7 ± 4.6° and could be qualitatively related to calcaneal adduction. The present data provide evidence that next to calcaneal eversion, calcaneal adduction seems related to tibial rotation. Furthermore, overall intra-foot motion in the transverse plane seems related to calcaneal adduction. Controlling calcaneal adduction and overall intra-foot motion in the transverse plane may be a mechanism to control excessive tibial rotation in runners who suffer from overuse knee injuries. These findings could be used to provide an additional approach for future motion-control footwear design to control rearfoot adduction or overall within-foot motion.

  • 325.
    Fischer, Madelene
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dricker fysiskt aktiva personer mer alkohol än fysiskt inaktiva personer?: En kvantitativ studie om yrkesverksamma vuxna och deras alkohol- och fysiska aktivets vanor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt aktiva personer och fysiskt inaktiva personer och deras alkoholkonsumtion samt att undersöka om det finns en skillnad mellan könen i deras alkoholkonsumtion och graden av fysisk aktivitet.

    Frågeställningar: Finns det en skillnad i fysiska aktivitets- och alkoholvanor mellan män och kvinnor? Finns det en skillnad i alkoholkonsumtion mellan de som är fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva? Finns det ett samband mellan ålder och alkoholkonsumtion och ålder och graden av fysisk aktivitet?

    Metod: En enkätundersökning där redan beprövade och validerade enkäter användes i denna studie: IPAQ för att mäta graden av fysisk aktivitet och AUDIT för att mäta alkoholkonsumtion. Enkäterna delades ut på olika företag i Stockholm av författarna själva. De respondenter som fick en totalpoäng lika med eller över 600 MET (metabolic equivalent)kategoriserades att tillhöra den fysiskt aktiva gruppen. Män med en AUDIT-poäng lika med eller över 8 och kvinnor med en AUDIT-poäng lika med eller över 6 kategoriserades att tillhöra gruppen riskbrukskonsumenter av alkohol. Det var 150 personer som deltog i studien.

    Resultat: Resultaten visade att 88 % av samtliga respondenter tillhörde den aktiva gruppen (MET > 600 min/ vecka). Ingen signifikant skillnad sågs mellan män och kvinnor i aktivitetsnivå (p= 0,728). Det fanns en signifikant skillnad (p=0,014) mellan män och kvinnor och deras alkoholkonsumtion, män drack mer alkohol än kvinnor. Dock var det signifikant fler kvinnor än män som tillhörde riskgruppen för alkohol. Resultaten visade också att aktiva personer drack mer alkohol än inaktiva personer (p=0,026). Sambandet mellan ålder och alkoholkonsumtion visade att med stigande ålder dricker man mindre alkohol (r =-0,171,p=0,038). Sambandet mellan ålder och fysisk aktivitet visade att med stigande ålder tränar man mindre på hög intensitet (r=-0,342, p= 0,000). Ett positivt samband mellan ålder och antalet MET- minuter i promenader kunde hittas (r=0,23, p= 0,008).

    Slutsats: En slutsats som kan dras från denna studie är att personerna som uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet dricker mer alkohol än personerna som inte uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet. Resultaten visade också att män dricker mer alkohol än kvinnor men att det är signifikant fler kvinnor än män som kategoriserades som riskkonsumenter av alkohol. Resultaten kan inte ses som allmängiltiga eftersom att urvalet i denna studie inte var slumpmässigt eller tillräckligt stort.

  • 326.
    Flachsbinder, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är tränarutbildningen grönare på andra sidan jorden?: En jämförelsestudie mellan olika länders tränarutbildningar för triathlon2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar.

    • Hur ser den svenska tränarutbildningen ut?
    • Hur ser andra länders tränarutbildningar ut?
    • Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna?

    Metod

    Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes.

    Resultat

    I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna.

    Slutsats

    Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.

  • 327.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Larsen, Filip J
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Physiological adaptation of aerobic efficiency: when less is more.2019Ingår i: Journal of applied physiology, ISSN 8750-7587, E-ISSN 1522-1601, Vol. 127, nr 6, artikel-id 1821Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 328.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Validation of modified D-max method for calculating individual anaerobic threshold in well trained male cyclists2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    To predict endurance performance and evaluate adaption to training in endurance athletes a laboratory test for retrieving the anaerobic lactate threshold is often used. The maximal rate of oxidative metabolism that can be sustained during prolonged exercise indicates preserved homeostasis and thereby sets the upper limit for long term endurance. Exercise intensities above the anaerobic threshold require an additional input from anaerobic energy sources resulting in blood lactate accumulation and reduced time to fatigue. The threshold is therefore a reliable and powerful predictor of performance in aerobic exercise lasting approximately 40-60 min. The work rate that elicits a blood lactate of 4 mmol/l (e.g. LT4) is widely used to determine the threshold, but by using a fixed lactate concentration, flexibility to account for inter- and intra-individual differences in aerobic and anaerobic metabolism is lost. Our hypothesis was that our modified D-max method (D-maxmod) would provide a more accurate performance related value by calculating the individual anaerobic threshold (IAT).

    Methods

    20 males cyclists age 36 ± 5 years, weight 79.7 ± 5.8 kg, VO2max 4.4 ± 0.4 l/min performed an incremental test on a cycle ergometer for calculation of LT (D-maxmod, and LT4) at two occasions separated by 8 weeks. The test consisted of 5 minutes long stages separated by 1 min of rest were lactate was sampled. The increase in work rate was 30 W/stage starting at 100 W and ended above LT4. Short after, an incremental test to fatigue (start at LT4 power, increase 20 W/min) was performed for assessment of VO2max, calculation of maximal aerobic power (MAP) and maximal power achieved in the test (Wmax). On a separate day a 40 minutes time-trial (TT40) was performed for assessment of aerobic endurance performance. IAT D-maxmod was defined as the derivate to the exponential curve created from exponentially lactate increase, including maximal lactate concentration plotted at MAP. The increase in lactate relative to power was defined as the increase in blood lactate from the point where the exponential curve crossed the lactate baseline (See also Cheng et al. 1992 and Zhou & Weston 1997).

    Results

    IAT D-maxmod was calculated to 5.0 ± 0.8 mmol/l. Both D-maxmod and LT4 were highly significantly correlated with both TT40 and Wmax. Coefficients of determination were higher for D-maxmod compared to LT4 for both TT40 (r2 = 0.78 vs 0.69) and Wmax (r2 = 0.89 vs 0.64).

    Conclusion

    The calculated D-maxmod correlated better with performance than LT4 for parameters highly linked to performance in road- and mountain bike competitions.

    References

    Cheng B, Kuipers H, Snyder AC, et al. (1992). Int. J Sports Med. 13:518-22

    Zhou S, Weston SB (1997). Physiol. Meas. 18: 145

  • 329.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Slutövning GMU: ”Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas.: Rapport 4.2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energistatus och förändring i fysiskt stridsvärde studerades i samband med en nästan 8 dygn långa grundmilitär slutövning (GMU) vid AMF-1 Berga Örlogsskolor i månadsskiftet oktober november 2013.

    Totalt deltog 105 soldater i övningen, fördelat på 3 plutoner om vardera 35 soldater. En subgrupp på 24 soldater (8 kvinnor) bestående av 8 soldater från vardera pluton studerades mer ingående.

    Medelhjärtfrekvensen för de 6 soldater (2 kvinnor) som hade i stort sett kompletta mätningar från den 187 timmar långa övningen, inklusive viloperioder, var 88 ± 7 slag/minut. Utifrån hjärtfrekvensdata beräknades den totala energiomsättningen till i genomsnitt 44 000 ± 6 600 kcal, vilket motsvarar 5 600 ± 840 kcal per dygn och 235 ± 35 kcal/tim. Total energiförbrukning var i genomsnitt 39 000 kcal för kvinnorna och 46 500 kcal för männen. I övrigt noterades inte några betydande skillnader mellan kvinnor och män. Däremot var det stora individuella variationer i energiutgift, vilka till ca hälften berodde på skillnader i kroppsvikt. Med hänsyn till kroppsvikt och buren vikt var energiförbrukningen ca 3,1 ± 0,23 kcal per timme per kg totalvikt. Den individuella variationen beror på skillnad i buren vikt, på olika uppgifter och på individuella fysiologiska skillnader.

    Utifrån beräknat energiintag blev det totala energiunderskottet under övningen 12 000-15 000 kcal, vilket är ca 1 500-2 000 kcal per dygn. Viktminskningen under övningen var 2,9 kg för kvinnor och 3,7 kg för män. Denna viktminskning på >4 % leder troligen till försämrad uthållighetsförmåga.

    Den maximala muskelstyrkan i armar och ben var i stort sett oförändrade efter övningen, liksom den beräknade maximala syreupptagningsförmågan. Däremot upplevdes ett lågintensivt cykelarbete som betydligt tyngre efter övningen. Muskeluthållighet mättes inte i denna studie.

    Ett skjutprov om 5 skott i liggande på 100 m mot en tredjedelsfigur visade 64 deltagande soldater på en försämrad träffprocent från 90,5% före till 79,4 % efter övningen. Alla soldater hade minst en träff före medan 6 soldater hade alla bom efter övningen.

    Slutsatsen från studien är att GMU-övningen resulterade i ett stort energiunderskott. Stridsvärdet, bedömt från skjutprovet var klart försämrat. Maximala fysiologiska parametrar var i stort sett oförändrade, medan skattad ansträngning och därmed uthållighetsförmåga, försämrades.

  • 330.
    Flood, Cornelia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    När magen växer: Att motivera sig till träning under graviditet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar:

    - Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet?

    - Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur?

    - Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet?

    Metod

    Studien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015. Urvalskriterier var att respondenterna hade genomgått minst en graviditet och förlossning. Ingen åtskillnad gjordes om respondenten hade varit fysiskt aktiv eller inte under graviditeten.

    Resultat

    I analysen framkom fyra olika huvudteman; information och kunskap, hindrande faktorer, stödjande faktorer och motivation. I samtliga intervjuer framkom att kvinnorna saknade information, framför allt från sjukvården, gällande träning under graviditet. Avsaknaden av information gjorde många av dem oroliga och tveksamma, därför valde de hellre att avstå från fysisk aktivitet än att göra någonting som kunde vara potentiellt farligt för barnet. Även stödjande faktorer nämndes i samtliga intervjuer, där framför allt kvinnornas dåvarande partner hade varit det största stödet.

    Slutsats

    Alla respondenter upplevde sina graviditeter olika, men det genomgående temat för alla var avsaknaden av information och kunskap. Detta är någonting som är mycket viktigt att lyfta fram och prata om, men även någonting som är ett viktigt tema för framtida forskning. 

  • 331.
    Folkeson, Gustav
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gustafson, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Positiva och negativa känslotillstånd: Hur upplever idrottsutövare att dessa påverkar prestationen?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.

    Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?

    Metod:

    Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.

    Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.

    Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.

    Resultat och slutsats:

    Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas. Istället lades tyngden på de fyra intervjuade, hela gruppens medelvärde är dock presenterat. Påståendeformuläret CSAI-2R visade hur mycket undersökningspersonerna upplevde att de påverkades av kognitiv, somatisk ängslan/oro och självförtroende samt hur detta upplevdes påverka deras kommande prestation (positivt eller negativt). En av de fyra undersökningspersonerna hade en genomgående upplevelse av negativ påverkan på prestationen.

    Intervjusvaren stämde överens med siffrorna från påståendeformuläret bl.a. genom att ett högt självförtroende i de flesta fall upplevdes påverka prestationen positivt. Intervjun berörde, förutom påståendeformuläret, på vilket sätt människor i omgivningen påverkade prestationen, positiv och negativ feedback samt hur positiv och negativ stress/nervositet kan påverka prestationen.

    Tre av fyra undersökningspersoner uppgav att de påverkades mest negativt av den kognitiva ängslan/oron, den fjärde påverkades mest negativt av den somatiska. Samtliga fyra undersökningspersoner uppgav ett högt självförtroende och det var också detta som påverkade de flesta mest positivt för prestationen.

    Positiv stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen positivt och negativ stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen negativt. Negativ feedback påverkade undersökningspersonerna mer än positiv feedback vilket två stycken upplevde som bra för prestationen och två som dåligt för prestationen.

  • 332.
    Fors, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 som screeningsinstrument för barns motorik: en svensk valideringsstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ’07) är ett internationellt enkätverktyg som utgår från föräldrars skattning av sitt barns motorik. Syftet med studien var att undersöka validiteten i en svensk version av DCDQ’07 genom att ta reda på hur klassificeringen av Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ’07 stämmer med klassificering av DCD via motoriktestet Movement ABC.

    Metod

    I samband med en större studie skickades en svensk översatt version av föräldrarenkäten DCDQ’07 ut till 4000 slumpvis utvalda familjer med barn i åldrarna 8 ─ 10 år i Stockholms län. Klassificeringarna ”DCD” eller ”NOT DCD” med cutoff värdena 56 (9 år) och 57 (10 år) tillämpades. Bland 410 registrerade svar valdes 40 familjer ut. Föräldrar och barn bjöds in till Gymnastik- och idrottshögskolan för ytterligare motoriktest. Trettiofyra barn (8.5 ± 0,6 år) genomförde den kvantitativa delen av Movement ABC som valts som standard för motorisk förmåga med 15:e percentilen som kriterium för DCD. Databearbetning utfördes i IBM SPSS Statistics 19. Receiver- operator characteristic curve (ROC graf) användes för att fastställa positivt kriterium för DCDQ’07. För korrelationsanalys användes Spearmans Rho.  Signifikansnivån sattes till p<0,05.

    Resultat

    Vid cutoff värdena <56 (9 år) och < 57 (10 år) i DCDQ’07 nåddes en sensitivitet på 80 %, en specificitet på 67 % och positive predicted value (ppv) på 50 %.  Den accepterade samstämmigheten med Kappa var strax under 0.4 . Signifikant korrelation påvisades mellan Movement ABC och totalpoäng på DCDQ’07 (r = - 0,61) och mellan de tre delkomponenterna i DCDQ’07 och samtliga deluppgifter i Movement ABC, förutom en uppgift.  

    Slutsats

    Den svenska versionen av DCDQ’07 uppvisar en acceptabel validitet och är ett lämpligt screeningsinstrument för att fånga upp barn med motoriska problem. Testet möter kravet (80 %) för att identifiera barn med trolig DCD (sensitivitet) och uppfyller nästan kravet (70 %) för specificitet, dvs. förmåga att korrekt identifiera barn utan problem. Cutoff värden mellan 48 och 57 rekommenderas beroende vilka grupper som skall undersökas. Lägre värden rekommenderas för kliniska grupper och högre för populationsstudier.

  • 333.
    Forsberg, Artur
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Styrkans betydelse vid längdåkning1979Ingår i: Svensk skidsport : organ för Svenska skidförbundet, ISSN 0049-2671, nr 9, s. 21-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Forsberg, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning - med betoning på akut överträning: En fallstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.

    Följande frågor skall besvaras:

    1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?

    2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?

    3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?

    Metod

    En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.

    Resultat

    För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.

     

    Slutsats

     

    Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.

  • 335.
    Forsberg, Markus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Klubbmiljöns betydelse för att fostra elitspelare i golf2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast?

    Metod

    Datainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö. Dessa har bidragit till intervjuguidens utformning. Urvalet har varit handplockat utifrån några specifika kriterier. Detta för att för att, utifrån studiens syfte, nå så nyansrika resultat som möjligt. Huvudsakliga kriterier har varit att ha spelat i junior- och seniorlandslag, inneha lag-SM guld och att ha spelat minst en tävling på europatouren. Transkribering och analys av intervjumaterialet har skett av undertecknad. Intervjupersonerna har informerats om studiens syfte samt de forskningsetiska riktlinjerna för denna studie.

    Resultat

    Intervjupersonerna är på många sätt lika varandra. De tidiga åren i karriären har karaktäriserats av mycket egen träning och långa dagar på golfklubben. Det som framhölls som viktigast i klubbmiljön var engagemanget från ledare, tränare, medlemmar och klubb. Men också ett bra elitlag och en klubb som satsar på junior- och elitverksamhet. Att hela klubben drar åt samma håll och att det finns en acceptans för elitverksamhet framkom som viktigt. Förebilder på klubben återkom ständigt som viktigt i intervjupersonernas utsagor. Relationerna till ledare har för alla spelarna varit bra. Till tränare har däremot relationerna varierat. Träningsmöjligheter och möjlighet till spontanspel har varierat något men sammantaget kan sägas att spelarna här har mer att önska. Trots detta anser spelarna att de fostrats i en bra miljö och att de troligen inte skulle blivit bättre på någon annan klubb.

    Slutsats

    Kunniga tränare- och ledare med ett gediget intresse i individerna samt en kunskap om spelet golf är troligen av stor vikt om ambitionen är att vara en framgångsrik elitklubb. Detta i kombination med en klubb som har en acceptans för elitverksamhet och där en noggrann rekrytering av tränare görs. Samtidigt finns en utmaning i att behålla äldre seniorspelare i klubben som förebilder för yngre spelare, framförallt eftersom det idag finns en trend att man som seniorspelare söker sig till mer exklusiva klubbar med bättre träningsmöjligheter.

  • 336.
    Forsberg, Markus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Krav och kapacitetsanalys: golfens fysiska delkapaciteter2006Studentuppsats
  • 337.
    Frank, Per
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Pontén, Marjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Sahlin, Kent
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Strength training improves muscle aerobic capacity and glucose tolerance in elderly2016Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 26, nr 7, s. 764-773Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary aim of this study was to investigate the effect of short-term resistance training (RET) on mitochondrial protein content and glucose tolerance in elderly. Elderly women and men (age 71 ± 1, mean ± SEM) were assigned to a group performing 8 weeks of resistance training (RET, n = 12) or no training (CON, n = 9). The RET group increased in (i) knee extensor strength (concentric +11 ± 3%, eccentric +8 ± 3% and static +12 ± 3%), (ii) initial (0-30 ms) rate of force development (+52 ± 26%) and (iii) contents of proteins related to signaling of muscle protein synthesis (Akt +69 ± 20 and mammalian target of rapamycin +69 ± 32%). Muscle fiber type composition changed to a more oxidative profile in RET with increased amount of type IIa fibers (+26.9 ± 6.8%) and a trend for decreased amount of type IIx fibers (-16.4 ± 18.2%, P = 0.068). Mitochondrial proteins (OXPHOS complex II, IV, and citrate synthase) increased in RET by +30 ± 11%, +99 ± 31% and +29 ± 8%, respectively. RET resulted in improved oral glucose tolerance measured as reduced area under curve for glucose (-21 ± 26%) and reduced plasma glucose 2 h post-glucose intake (-14 ± 5%). In CON parameters were unchanged or impaired. In conclusion, short-term resistance training in elderly not only improves muscular strength, but results in robust increases in several parameters related to muscle aerobic capacity.

  • 338.
    Fransson, Alitze
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan coping och passion påverka risken att drabbas av en idrottsskada?: Ett psykologiskt perspektiv på idrottsskador inom artistisk gymnastik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur passion och copingresurser påverkar uppkomsten av såväl överbelastningsskador som traumatiska skador inom artistisk gymnastik. De specifika frågeställningarna var: - Finns det ett samband mellan självskattad passion, copingresurser och uppkomsten av överbelastningsskador och traumatiska skador inom artistisk gymnastik?   - Finns det skillnader i detta samband mellan män och kvinnor?

    Metod: I studien användes  en kvantitativ metod i form av en webbenkät. Krav för att delta var att gymnasten skulle ha fyllt 15 år samt träna artistisk gymnastik minst tre gånger under en vanlig vecka. Enkäten utgjordes av frågor kring skadehistorik, passion (Passion scale) och copingresurser (ACSI-28). Frågeställningen besvarades genom ett korrelationstest i SPSS där signifikansnivån p<.05 användes.   

    Resultat: Resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan passion och överbelastningsskador hos män, samt för självförtroende och tävlingsmotivation till traumatiska skador hos män. Utöver detta syntes flertalet korrelationer som dock inte var statistiskt säkerställda. Bl.a. syntes  en korrelation mellan stärkta copingresurser och uppkomsten av såväl en överbelastningsskada  som traumatisk skada hos män. För kvinnor syntes bl.a. en korrelation mellan låga  copingresurser och uppkomsten av en traumatisk skada, samt stärkta copingresurser och uppkomsten av en överbelastningsskada.

    Slutsats: Studien visar på att hög tvångsmässig passion kan öka risken för överbelastningsskador hos män medan ett starkt självförtroende kan öka risken för att drabbas av en traumatisk skada hos män. De korrelationer som syntes visar indikationer på att både för höga och för låga copingresurser innebär en ökad risk att drabbas av en idrottsskada för både kvinnor och män.

  • 339.
    Fredriksson, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Meningsfull kamp: värdeskapande praktiker inom kampidrott2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.

    Syfte och frågeställningar

    Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.

    • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?

    • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?

    Metod

    Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.

    Resultat

    Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.

    Slutsats

    Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

     

  • 340.
    Fredriksson, Jacob
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lukic, Nikola
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det femte simsättet: En kvantitativ studie om undervattenkicksträning bland ungdomar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att jämföra UVK-träning med ett generellt simträningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska  Simförbundet 2014) för svenska ungdomar. Studiens syfte var även att undersöka om en specifik UVK-träningsmetod leder till att simmarna implementerar UVK mer vid start och vändning samt om det påverkar farten respektive sluttiden under ett max lopp. Studiens frågeställning var: (1) Leder UVK-träningen till att simmarna kickar längre under vattnet i start och vändning under ett tävlingslopp? (2) Ökar UVK-farten efter start och vändning, bland ungdomar, efter en sexveckorsperiod av UVK-träning?

    Metod

    Totalt deltog 16 stycken försökspersoner, 8 pojkar och 8 flickor, i denna studie. En kvantitativ ansats har vidtagits för att studera skillnader på UVK-prestationen för svenska simungdomar efter ett sex veckor långt träningsprogram. Kontrollgruppen (KG) följde ett träningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska Simförbundet, 2014) medan UVK-gruppen följde ett mer UVK-baserat upplägg baserat på Leroy (2014). UVK-träningen bestod av vertikalkick, fotledsstyrka, ankelrörlighet och specifik UVK-träning. Innan och efter träningsperioden genomfördes två tester. Ett 15 meter maximal UVK-test och ett 50 meters ryggsimstest, för att mäta tid och fart av UVK samt bestämma sträcka av UVK vid ett maxlopp.

    Resultat

    Resultaten efter genomförd träningsperiod visar att UVK-gruppen kickar signifikant längre efter starten, samt visar en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. KG visar en tendens till att vara snabbare till 10 meter vid 15 meter UVK. UVK-gruppen kickar signifikant längre än vad KG gör efter starten vid 50 meter ryggsim.

    Slutsats

    En period av specifik UVK-träning samt vertikalkicksträning leder till att ungdomar kickar längre efter starten, samt har en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. Träningsmetoden kan implementeras som en del i ungdomars teknikutveckling för att kicka längre under vattenytan. Progression kan ske genom att först lära simmaren att kicka längre under vattnet, för att sedan lägga tid på att utveckla farten för att kicka denna sträcka snabbare.

  • 341.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Damkronornas Fysprofilstester 1995-2006 + 2007-2010: Sammanställning, Reflektion & Rekommendation2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Damkronornas Tester, Träning & Monitorering åren 2006-2010: Sammanställning, Reflektion & Rekommendation2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 343.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Sammanställning & utvärdering av fystester på juniorlandslagen år 1991-20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Fredriksson, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ahlström, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En validitetsstudie på beeptestet: avseende maximal aerob kapacitet för elitishockeyspelare2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ishockeyverksamhet används Beeptestet för beräkning av spelares maximala aeroba kapacitet vilken är en fysisk delkapacitet av stor betydelse för utövande av träning och tävling på elitnivå. Då Beeptestet används på både senior- och juniorelitnivå där inte mätningar av maximal syreupptagning görs så krävs det att testet äger både hög validitet och reliabilitet för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Författarna har i sin tränarverksamhet vid genomförande av Beeptest upplevt att spelare i framför allt de yngre junioråldrarna som genomgått den huvudsakliga pubertala längdtillväxten men ej besitter så mycket muskelmassa i jämförelse med seniorelitspelare har fått låga testvärden [ml O2•kg-1•min-1] i förhållande vad de upplevs ha för arbetskapacitet och återhämtningsförmåga vid träning och match. Mot bakgrund av ovanstående har författarna studerat Beeptestets validitet på individnivå avseende maximal aerob kapacitet samt testets reliabilitet. Författarna har också undersökt om trä- eller gummigolvsunderlag har betydelse för prestationen vid genomförandet av ett Beeptest.

    Metod: I studien deltog 34 elitishockeyspelare i ålder 20.0±3.6år, med BMI 24.2±1.6 kg•m-2 och en uppmätt maximal aerob kapacitet på 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1. Dessa genomförde ett Beeptest på trä- respektive gummigolv, ett maximalt syreupptagningstest vid löpning på löpband, ett Wingate-test samt en undervattensvägning för mätning av kroppsammansättning. Laktatprover togs 1 och 3 minuter efter samtliga prestationstester.

    Resultat: Sambandet mellan maximal aerob kapacitet beräknad på Beeptest och uppmätt vid löpning på löpband, uttryckt i ml O2•kg-1•min-1, blev så låg som R=0.52. Sambandet mellan ålder och felskattning var R=0.62. Grupp av spelare i ålder 16-17år underskattades på Beeptestet med i medeltal -7.8%, grupp av spelare i ålder 18-19år underskattades med -1.1% samtidigt som seniorer i ålder 20 år och äldre överskattades med i medeltal +5.7%. Felskattningen på Beeptestet kunde relateras till fysiologiska faktorer såsom individernas massa (R=0.70) och anaeroba kapacitet uttryckt som effektutveckling i watt (Peak Power, 0-5sek) vid ett Wingate-test (R=0.62). Signifikanta skillnader (p<0.05) mellan grupp av överskattade respektive underskattade individer sågs avseende ålder, längd, vikt, BMI, fettfri-massa, aerob kapacitet, blodlaktatkoncentration, effektutveckling på Wingate-test och RPE-skattning (ben) vid Beeptest på gummigolv. Beeptestets mätmetodfel blev via test-restet på gummigolv 2.05% och ingen signifikant skillnad förelåg i prestation testerna på de olika underlagen.

    Diskussion: Beeptestet äger väldigt låg validitet avseende beräkning av enskilda spelares maximala aeroba kapacitet. Testet besitter dock en hög reliabilitet och kan därför användas för att studera förändringar över tid av en prestation beroende av flera olika prestationsfaktorer.

  • 345.
    Fredriksson, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Nilsson, Johnny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Testmanual funktionella tester: allmänna testförberedelser, chins, dips, vertikala situps, hängande raka benlyft, vertikalhopp, Harres test, Beep-testet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ur förordet: I din hand håller du ”Testmanual - funktionella tester”. Den är ett resultat av arbetsinsatser gjorda under ett kursmoment i den fristående kursen ”Specialidrott med inriktning mot träning och prestation” (41-60p) vid Idrottshögskolan i Stockholm (år 2000-2001). Ett av delmålen i kursmomentet var att i detalj analysera mätförfarandet i ett antal etablerade funktionella tester och med utgångspunkt från denna analys sammanställa en testmanual. Testerna mäter flera  delkapaciteter i prestationsförmågan som t ex styrka, uthållighet och motorik. Författarteamet nedan tackar representanter för Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och EIC Bosön för väsentliga bidrag i framtagandet av detta material.

    Innehåll:

    • ALLMÄNNA TESTFÖRBEREDELSER
    • Åtgärder före test Personuppgifter, Hälsodeklaration, Testinformation
    • Allmän checklista
    • STYRKETESTER - STYRKA & UTHÅLLIGHET I BÅL OCH ÖVERKROPP
    • Introduktion - Golden Four
    • Chins
    • Dips
    • Vertikala sit-ups
    • Hängande raka benlyft
    • STYRKETESTER - EXPLOSIV BENMUSKELSTYRKA
    • Introduktion – Vertikalhopp
    • Squat Jump (SJ)
    • Counter Movement Jump (CMJ)
    • KOORDINATION
    • Harres
    • UTHÅLLIGHET
    • Beep-test / shuttle-run test
  • 346.
    Frendelius, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Granath, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad kostar orienteringsmomentet?2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Syfte

    Studiens huvudsyfte var att se hur mycket orienteringsmomentet kostar i relation till den fysiska ansträngningen. Vad finns det för samband mellan orienteringstekniken och det fysiologiska arbetet? Vad kräver de orienteringstekniska momenten i tid, laktat, uppskattad ansträngning och hjärtfrekvens jämfört om man bara skulle springa banan snitslad utan karta? Hur nära sitt max (löparen kan prestera om han bara behöver koncentrera sig på löpningen) kan elitorienterare ligga när han orienterar?

    Metod

    Vi använde i huvudsak litteraturstudier och äldre rapporter för att få en god bakgrundsbild av området. Under testerna använde vi oss av en testgrupp med både elitseniorer och juniorer för fält- och laboratorietester. Testgruppen innehöll 8 elitorienterare, alla män. Vi hade en testgrupp där åldern var mellan 15-32 år. Den seriösa träningsbakgrunden var mellan ca: 3-18 år. Fälttesterna genomfördes vid två testtillfällen. Först genomfördes orienteringsdelen med 3 olika banor av varierande karaktär (sprint, kuperat och svårt) med vila mellan varje. Tills nästa testtillfälle (dagen efter) snitslades alla försökspersoners individuella vägval. Vid fälttesterna genomfördes provtagning av hjärtfrekvens, laktat, skattad ansträngning RPE (ben och andning) samt tid.

    Resultat och slutsats

    Desto svårare orienteringsmomentet blir desto större blir tidsdifferensen mellan löparna. På sprintorienteringsdelen klarade samtliga försökspersoner av att ligga nära sin maximala kapacitet och samtidigt lösa de orienteringstekniska problemen. På denna del skiljde det i tid ca 26 sekunder mellan orienterings- och terrängloppet. På den kuperade delen ökade de orienteringstekniska misstagen (i tid) speciellt efter uppförsbackar när löparna började bli trötta (höga RPE-värden). I både sprint och den kuperade delen ligger laktatvärdena mycket högt (6,78–7,49 mmol/l sprint, 6,37–6,95 mmol/l kuperad). På den svårorienterade delen måste alla sänka farten för att lyckas lösa de orienteringstekniska problemen. På denna del finns mycket tid att tjäna. Terrängloppet gick ca: 1-1,5 min snabbare än orienteringsloppet på samma bana.

  • 347.
    Fridolfsson, Jonatan
    et al.
    University of Gothenburg.
    Börjesson, Mats
    University of Gothenburg.
    Buck, Christoph
    Leibniz Institute for Prevention Research and epidemiology (BIPS), Bremen, Germany.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Hunsberger, Monica
    University of Gothenburg.
    Lissner, Lauren
    University of Gothenburg.
    Arvidsson, Daniel
    University of Gothenburg.
    Effects of Frequency Filtering on Intensity and Noise in Accelerometer-Based Physical Activity Measurements.2019Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 19, nr 9, artikel-id E2186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In objective physical activity (PA) measurements, applying wider frequency filters than the most commonly used ActiGraph (AG) filter may be beneficial when processing accelerometry data. However, the vulnerability of wider filters to noise has not been investigated previously. This study explored the effect of wider frequency filters on measurements of PA, sedentary behavior (SED), and capturing of noise. Apart from the standard AG band-pass filter (0.29-1.63 Hz), modified filters with low-pass component cutoffs at 4 Hz, 10 Hz, or removed were analyzed. Calibrations against energy expenditure were performed with lab data from children and adults to generate filter-specific intensity cut-points. Free-living accelerometer data from children and adults were processed using the different filters and intensity cut-points. There was a contribution of acceleration related to PA at frequencies up to 10 Hz. The contribution was more pronounced at moderate and vigorous PA levels, although additional acceleration also occurred at SED. The classification discrepancy between AG and the wider filters was small at SED (1-2%) but very large at the highest intensities (>90%). The present study suggests an optimal low-pass frequency filter with a cutoff at 10 Hz to include all acceleration relevant to PA with minimal effect of noise.

  • 348.
    Fridolfsson, Jonatan
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Börjesson, Mats
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Arvidsson, Daniel
    University of Gothenburg, Sweden.
    Stronger Association between High Intensity Physical Activity and Cardiometabolic Health with Improved Assessment of the Full Intensity Range Using Accelerometry.2020Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 20, nr 4, artikel-id E1118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An improved method of physical activity accelerometer data processing, involving a wider frequency filter than the most commonly used ActiGraph filter, has been shown to better capture variations in physical activity intensity in a lab setting. The aim of the study was to investigate how this improved measure of physical activity affected the relationship with markers of cardiometabolic health. Accelerometer data and markers of cardiometabolic health from 725 adults from two samples, LIV 2013 and SCAPIS pilot, were analyzed. The accelerometer data was processed using both the original ActiGraph method with a low-pass cut-off at 1.6 Hz and the improved method with a low-pass cut-off at 10 Hz. The relationship between the physical activity intensity spectrum and a cardiometabolic health composite score was investigated using partial least squares regression. The strongest association between physical activity and cardiometabolic health was shifted towards higher intensities with the 10 Hz output compared to the ActiGraph method. In addition, the total explained variance was higher with the improved method. The 10 Hz output enables correctly measuring and interpreting high intensity physical activity and shows that physical activity at this intensity is stronger related to cardiometabolic health compared to the most commonly used ActiGraph method.

  • 349.
    Fridén, Linnéa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Caroline
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Du slutar inte att ha roligt för att du åldras, du åldras för att du slutar att ha roligt: En kvalitativ studie hur seniorers välbefinnande påverkas av att besöka Träffpunkten Allén2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag?

    Metod

    För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter.

    Resultat

    Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén.

    Slutsats

    Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

  • 350.
    Frimore, Lollo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador: en tvärsnittsstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes. Vid den statistiska analysen användes icke-parametriskt test: One-sample Wilcoxon Signed Ranked Test, Mann Whitney U-test, Spearman’s rang korrelationskoefficient (rs) och Logistisk regression (Oddskvot=OR). Resultat: Gruppen skattade högst livskvalitet i delområde Roll-emotionell funktion (RE) (funktionsförmåga p.g.a. känslomässiga orsaker) (median 100.0, kvartil 1 och 3=q1-q3 33.3-100.0) och lägst livskvalitet i delområde Kroppslig smärta (46.5, 31.0–62.0). De hade också signifikant sämre livskvalitet inom alla delområden (p<0.05) jämfört med normalpopulationen förutom RE (p>0.05). Individer med medfödda extremitetsskador skattade signifikant mer upplevd smärta (p<0.05) jämfört med förvärvade. Kvinnor skattade signifikant sämre Fysisk funktion (p<0.05) och Fysisk hälsa (p<0.05). Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa (rs=0.86) och låg korrelation till övriga delområden (rs=0.02-0.50). Smärta hade moderat korrelation till Generell hälsa (rs=0.55), Vitalitet (rs=0.63), Social funktion (rs=0.51) och Mental hälsa (rs=0.50). Kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa (OR=0.34). Individer med förvärvade skador (OR=4.09) eller i sysselsättning (OR=9.74) predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa. Slutsats: Individer med multipla extremitetsskador hade sämre livskvalitet i jämförelse med normalpopulationen. Resultatet indikerade att kvinnor hade sämre livskvalitet än män. Individer med medfödda extremitetsskador upplevde mer smärta än de med förvärvade extremitetsskador. Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa och kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa och individer med förvärvade extremitetsskador eller i sysselsättning predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa.

45678910 301 - 350 av 1280
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf