Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1166
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Slutövning GMU: ”Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas.: Rapport 4.2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energistatus och förändring i fysiskt stridsvärde studerades i samband med en nästan 8 dygn långa grundmilitär slutövning (GMU) vid AMF-1 Berga Örlogsskolor i månadsskiftet oktober november 2013.

    Totalt deltog 105 soldater i övningen, fördelat på 3 plutoner om vardera 35 soldater. En subgrupp på 24 soldater (8 kvinnor) bestående av 8 soldater från vardera pluton studerades mer ingående.

    Medelhjärtfrekvensen för de 6 soldater (2 kvinnor) som hade i stort sett kompletta mätningar från den 187 timmar långa övningen, inklusive viloperioder, var 88 ± 7 slag/minut. Utifrån hjärtfrekvensdata beräknades den totala energiomsättningen till i genomsnitt 44 000 ± 6 600 kcal, vilket motsvarar 5 600 ± 840 kcal per dygn och 235 ± 35 kcal/tim. Total energiförbrukning var i genomsnitt 39 000 kcal för kvinnorna och 46 500 kcal för männen. I övrigt noterades inte några betydande skillnader mellan kvinnor och män. Däremot var det stora individuella variationer i energiutgift, vilka till ca hälften berodde på skillnader i kroppsvikt. Med hänsyn till kroppsvikt och buren vikt var energiförbrukningen ca 3,1 ± 0,23 kcal per timme per kg totalvikt. Den individuella variationen beror på skillnad i buren vikt, på olika uppgifter och på individuella fysiologiska skillnader.

    Utifrån beräknat energiintag blev det totala energiunderskottet under övningen 12 000-15 000 kcal, vilket är ca 1 500-2 000 kcal per dygn. Viktminskningen under övningen var 2,9 kg för kvinnor och 3,7 kg för män. Denna viktminskning på >4 % leder troligen till försämrad uthållighetsförmåga.

    Den maximala muskelstyrkan i armar och ben var i stort sett oförändrade efter övningen, liksom den beräknade maximala syreupptagningsförmågan. Däremot upplevdes ett lågintensivt cykelarbete som betydligt tyngre efter övningen. Muskeluthållighet mättes inte i denna studie.

    Ett skjutprov om 5 skott i liggande på 100 m mot en tredjedelsfigur visade 64 deltagande soldater på en försämrad träffprocent från 90,5% före till 79,4 % efter övningen. Alla soldater hade minst en träff före medan 6 soldater hade alla bom efter övningen.

    Slutsatsen från studien är att GMU-övningen resulterade i ett stort energiunderskott. Stridsvärdet, bedömt från skjutprovet var klart försämrat. Maximala fysiologiska parametrar var i stort sett oförändrade, medan skattad ansträngning och därmed uthållighetsförmåga, försämrades.

  • 302.
    Flood, Cornelia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    När magen växer: Att motivera sig till träning under graviditet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar:

    - Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet?

    - Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur?

    - Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet?

    Metod

    Studien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015. Urvalskriterier var att respondenterna hade genomgått minst en graviditet och förlossning. Ingen åtskillnad gjordes om respondenten hade varit fysiskt aktiv eller inte under graviditeten.

    Resultat

    I analysen framkom fyra olika huvudteman; information och kunskap, hindrande faktorer, stödjande faktorer och motivation. I samtliga intervjuer framkom att kvinnorna saknade information, framför allt från sjukvården, gällande träning under graviditet. Avsaknaden av information gjorde många av dem oroliga och tveksamma, därför valde de hellre att avstå från fysisk aktivitet än att göra någonting som kunde vara potentiellt farligt för barnet. Även stödjande faktorer nämndes i samtliga intervjuer, där framför allt kvinnornas dåvarande partner hade varit det största stödet.

    Slutsats

    Alla respondenter upplevde sina graviditeter olika, men det genomgående temat för alla var avsaknaden av information och kunskap. Detta är någonting som är mycket viktigt att lyfta fram och prata om, men även någonting som är ett viktigt tema för framtida forskning. 

  • 303.
    Folkeson, Gustav
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gustafson, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Positiva och negativa känslotillstånd: Hur upplever idrottsutövare att dessa påverkar prestationen?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.

    Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?

    Metod:

    Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.

    Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.

    Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.

    Resultat och slutsats:

    Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas. Istället lades tyngden på de fyra intervjuade, hela gruppens medelvärde är dock presenterat. Påståendeformuläret CSAI-2R visade hur mycket undersökningspersonerna upplevde att de påverkades av kognitiv, somatisk ängslan/oro och självförtroende samt hur detta upplevdes påverka deras kommande prestation (positivt eller negativt). En av de fyra undersökningspersonerna hade en genomgående upplevelse av negativ påverkan på prestationen.

    Intervjusvaren stämde överens med siffrorna från påståendeformuläret bl.a. genom att ett högt självförtroende i de flesta fall upplevdes påverka prestationen positivt. Intervjun berörde, förutom påståendeformuläret, på vilket sätt människor i omgivningen påverkade prestationen, positiv och negativ feedback samt hur positiv och negativ stress/nervositet kan påverka prestationen.

    Tre av fyra undersökningspersoner uppgav att de påverkades mest negativt av den kognitiva ängslan/oron, den fjärde påverkades mest negativt av den somatiska. Samtliga fyra undersökningspersoner uppgav ett högt självförtroende och det var också detta som påverkade de flesta mest positivt för prestationen.

    Positiv stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen positivt och negativ stress/nervositet kan upplevas påverka prestationen negativt. Negativ feedback påverkade undersökningspersonerna mer än positiv feedback vilket två stycken upplevde som bra för prestationen och två som dåligt för prestationen.

  • 304.
    Fors, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 som screeningsinstrument för barns motorik: en svensk valideringsstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ’07) är ett internationellt enkätverktyg som utgår från föräldrars skattning av sitt barns motorik. Syftet med studien var att undersöka validiteten i en svensk version av DCDQ’07 genom att ta reda på hur klassificeringen av Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ’07 stämmer med klassificering av DCD via motoriktestet Movement ABC.

    Metod

    I samband med en större studie skickades en svensk översatt version av föräldrarenkäten DCDQ’07 ut till 4000 slumpvis utvalda familjer med barn i åldrarna 8 ─ 10 år i Stockholms län. Klassificeringarna ”DCD” eller ”NOT DCD” med cutoff värdena 56 (9 år) och 57 (10 år) tillämpades. Bland 410 registrerade svar valdes 40 familjer ut. Föräldrar och barn bjöds in till Gymnastik- och idrottshögskolan för ytterligare motoriktest. Trettiofyra barn (8.5 ± 0,6 år) genomförde den kvantitativa delen av Movement ABC som valts som standard för motorisk förmåga med 15:e percentilen som kriterium för DCD. Databearbetning utfördes i IBM SPSS Statistics 19. Receiver- operator characteristic curve (ROC graf) användes för att fastställa positivt kriterium för DCDQ’07. För korrelationsanalys användes Spearmans Rho.  Signifikansnivån sattes till p<0,05.

    Resultat

    Vid cutoff värdena <56 (9 år) och < 57 (10 år) i DCDQ’07 nåddes en sensitivitet på 80 %, en specificitet på 67 % och positive predicted value (ppv) på 50 %.  Den accepterade samstämmigheten med Kappa var strax under 0.4 . Signifikant korrelation påvisades mellan Movement ABC och totalpoäng på DCDQ’07 (r = - 0,61) och mellan de tre delkomponenterna i DCDQ’07 och samtliga deluppgifter i Movement ABC, förutom en uppgift.  

    Slutsats

    Den svenska versionen av DCDQ’07 uppvisar en acceptabel validitet och är ett lämpligt screeningsinstrument för att fånga upp barn med motoriska problem. Testet möter kravet (80 %) för att identifiera barn med trolig DCD (sensitivitet) och uppfyller nästan kravet (70 %) för specificitet, dvs. förmåga att korrekt identifiera barn utan problem. Cutoff värden mellan 48 och 57 rekommenderas beroende vilka grupper som skall undersökas. Lägre värden rekommenderas för kliniska grupper och högre för populationsstudier.

  • 305.
    Forsberg, Artur
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Styrkans betydelse vid längdåkning1979Ingår i: Svensk skidsport : organ för Svenska skidförbundet, ISSN 0049-2671, nr 9, s. 21-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Forsberg, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning - med betoning på akut överträning: En fallstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.

    Följande frågor skall besvaras:

    1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?

    2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?

    3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?

    Metod

    En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.

    Resultat

    För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.

     

    Slutsats

     

    Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.

  • 307.
    Forsberg, Markus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Klubbmiljöns betydelse för att fostra elitspelare i golf2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast?

    Metod

    Datainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö. Dessa har bidragit till intervjuguidens utformning. Urvalet har varit handplockat utifrån några specifika kriterier. Detta för att för att, utifrån studiens syfte, nå så nyansrika resultat som möjligt. Huvudsakliga kriterier har varit att ha spelat i junior- och seniorlandslag, inneha lag-SM guld och att ha spelat minst en tävling på europatouren. Transkribering och analys av intervjumaterialet har skett av undertecknad. Intervjupersonerna har informerats om studiens syfte samt de forskningsetiska riktlinjerna för denna studie.

    Resultat

    Intervjupersonerna är på många sätt lika varandra. De tidiga åren i karriären har karaktäriserats av mycket egen träning och långa dagar på golfklubben. Det som framhölls som viktigast i klubbmiljön var engagemanget från ledare, tränare, medlemmar och klubb. Men också ett bra elitlag och en klubb som satsar på junior- och elitverksamhet. Att hela klubben drar åt samma håll och att det finns en acceptans för elitverksamhet framkom som viktigt. Förebilder på klubben återkom ständigt som viktigt i intervjupersonernas utsagor. Relationerna till ledare har för alla spelarna varit bra. Till tränare har däremot relationerna varierat. Träningsmöjligheter och möjlighet till spontanspel har varierat något men sammantaget kan sägas att spelarna här har mer att önska. Trots detta anser spelarna att de fostrats i en bra miljö och att de troligen inte skulle blivit bättre på någon annan klubb.

    Slutsats

    Kunniga tränare- och ledare med ett gediget intresse i individerna samt en kunskap om spelet golf är troligen av stor vikt om ambitionen är att vara en framgångsrik elitklubb. Detta i kombination med en klubb som har en acceptans för elitverksamhet och där en noggrann rekrytering av tränare görs. Samtidigt finns en utmaning i att behålla äldre seniorspelare i klubben som förebilder för yngre spelare, framförallt eftersom det idag finns en trend att man som seniorspelare söker sig till mer exklusiva klubbar med bättre träningsmöjligheter.

  • 308.
    Forsberg, Markus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Krav och kapacitetsanalys: golfens fysiska delkapaciteter2006Studentuppsats
  • 309.
    Frank, Per
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Pontén, Marjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Sahlin, Kent
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Strength training improves muscle aerobic capacity and glucose tolerance in elderly2016Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 26, nr 7, s. 764-773Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary aim of this study was to investigate the effect of short-term resistance training (RET) on mitochondrial protein content and glucose tolerance in elderly. Elderly women and men (age 71 ± 1, mean ± SEM) were assigned to a group performing 8 weeks of resistance training (RET, n = 12) or no training (CON, n = 9). The RET group increased in (i) knee extensor strength (concentric +11 ± 3%, eccentric +8 ± 3% and static +12 ± 3%), (ii) initial (0-30 ms) rate of force development (+52 ± 26%) and (iii) contents of proteins related to signaling of muscle protein synthesis (Akt +69 ± 20 and mammalian target of rapamycin +69 ± 32%). Muscle fiber type composition changed to a more oxidative profile in RET with increased amount of type IIa fibers (+26.9 ± 6.8%) and a trend for decreased amount of type IIx fibers (-16.4 ± 18.2%, P = 0.068). Mitochondrial proteins (OXPHOS complex II, IV, and citrate synthase) increased in RET by +30 ± 11%, +99 ± 31% and +29 ± 8%, respectively. RET resulted in improved oral glucose tolerance measured as reduced area under curve for glucose (-21 ± 26%) and reduced plasma glucose 2 h post-glucose intake (-14 ± 5%). In CON parameters were unchanged or impaired. In conclusion, short-term resistance training in elderly not only improves muscular strength, but results in robust increases in several parameters related to muscle aerobic capacity.

  • 310.
    Fredriksson, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Meningsfull kamp: värdeskapande praktiker inom kampidrott2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.

    Syfte och frågeställningar

    Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.

    • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?

    • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?

    Metod

    Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.

    Resultat

    Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.

    Slutsats

    Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

     

  • 311.
    Fredriksson, Jacob
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lukic, Nikola
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det femte simsättet: En kvantitativ studie om undervattenkicksträning bland ungdomar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att jämföra UVK-träning med ett generellt simträningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska  Simförbundet 2014) för svenska ungdomar. Studiens syfte var även att undersöka om en specifik UVK-träningsmetod leder till att simmarna implementerar UVK mer vid start och vändning samt om det påverkar farten respektive sluttiden under ett max lopp. Studiens frågeställning var: (1) Leder UVK-träningen till att simmarna kickar längre under vattnet i start och vändning under ett tävlingslopp? (2) Ökar UVK-farten efter start och vändning, bland ungdomar, efter en sexveckorsperiod av UVK-träning?

    Metod

    Totalt deltog 16 stycken försökspersoner, 8 pojkar och 8 flickor, i denna studie. En kvantitativ ansats har vidtagits för att studera skillnader på UVK-prestationen för svenska simungdomar efter ett sex veckor långt träningsprogram. Kontrollgruppen (KG) följde ett träningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska Simförbundet, 2014) medan UVK-gruppen följde ett mer UVK-baserat upplägg baserat på Leroy (2014). UVK-träningen bestod av vertikalkick, fotledsstyrka, ankelrörlighet och specifik UVK-träning. Innan och efter träningsperioden genomfördes två tester. Ett 15 meter maximal UVK-test och ett 50 meters ryggsimstest, för att mäta tid och fart av UVK samt bestämma sträcka av UVK vid ett maxlopp.

    Resultat

    Resultaten efter genomförd träningsperiod visar att UVK-gruppen kickar signifikant längre efter starten, samt visar en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. KG visar en tendens till att vara snabbare till 10 meter vid 15 meter UVK. UVK-gruppen kickar signifikant längre än vad KG gör efter starten vid 50 meter ryggsim.

    Slutsats

    En period av specifik UVK-träning samt vertikalkicksträning leder till att ungdomar kickar längre efter starten, samt har en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. Träningsmetoden kan implementeras som en del i ungdomars teknikutveckling för att kicka längre under vattenytan. Progression kan ske genom att först lära simmaren att kicka längre under vattnet, för att sedan lägga tid på att utveckla farten för att kicka denna sträcka snabbare.

  • 312.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Damkronornas Fysprofilstester 1995-2006 + 2007-2010: Sammanställning, Reflektion & Rekommendation2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Damkronornas Tester, Träning & Monitorering åren 2006-2010: Sammanställning, Reflektion & Rekommendation2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 314.
    Fredriksson, Mårten
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Sammanställning & utvärdering av fystester på juniorlandslagen år 1991-20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 315.
    Fredriksson, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ahlström, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En validitetsstudie på beeptestet: avseende maximal aerob kapacitet för elitishockeyspelare2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ishockeyverksamhet används Beeptestet för beräkning av spelares maximala aeroba kapacitet vilken är en fysisk delkapacitet av stor betydelse för utövande av träning och tävling på elitnivå. Då Beeptestet används på både senior- och juniorelitnivå där inte mätningar av maximal syreupptagning görs så krävs det att testet äger både hög validitet och reliabilitet för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Författarna har i sin tränarverksamhet vid genomförande av Beeptest upplevt att spelare i framför allt de yngre junioråldrarna som genomgått den huvudsakliga pubertala längdtillväxten men ej besitter så mycket muskelmassa i jämförelse med seniorelitspelare har fått låga testvärden [ml O2•kg-1•min-1] i förhållande vad de upplevs ha för arbetskapacitet och återhämtningsförmåga vid träning och match. Mot bakgrund av ovanstående har författarna studerat Beeptestets validitet på individnivå avseende maximal aerob kapacitet samt testets reliabilitet. Författarna har också undersökt om trä- eller gummigolvsunderlag har betydelse för prestationen vid genomförandet av ett Beeptest.

    Metod: I studien deltog 34 elitishockeyspelare i ålder 20.0±3.6år, med BMI 24.2±1.6 kg•m-2 och en uppmätt maximal aerob kapacitet på 58.0±4.8 ml O2•kg-1•min-1. Dessa genomförde ett Beeptest på trä- respektive gummigolv, ett maximalt syreupptagningstest vid löpning på löpband, ett Wingate-test samt en undervattensvägning för mätning av kroppsammansättning. Laktatprover togs 1 och 3 minuter efter samtliga prestationstester.

    Resultat: Sambandet mellan maximal aerob kapacitet beräknad på Beeptest och uppmätt vid löpning på löpband, uttryckt i ml O2•kg-1•min-1, blev så låg som R=0.52. Sambandet mellan ålder och felskattning var R=0.62. Grupp av spelare i ålder 16-17år underskattades på Beeptestet med i medeltal -7.8%, grupp av spelare i ålder 18-19år underskattades med -1.1% samtidigt som seniorer i ålder 20 år och äldre överskattades med i medeltal +5.7%. Felskattningen på Beeptestet kunde relateras till fysiologiska faktorer såsom individernas massa (R=0.70) och anaeroba kapacitet uttryckt som effektutveckling i watt (Peak Power, 0-5sek) vid ett Wingate-test (R=0.62). Signifikanta skillnader (p<0.05) mellan grupp av överskattade respektive underskattade individer sågs avseende ålder, längd, vikt, BMI, fettfri-massa, aerob kapacitet, blodlaktatkoncentration, effektutveckling på Wingate-test och RPE-skattning (ben) vid Beeptest på gummigolv. Beeptestets mätmetodfel blev via test-restet på gummigolv 2.05% och ingen signifikant skillnad förelåg i prestation testerna på de olika underlagen.

    Diskussion: Beeptestet äger väldigt låg validitet avseende beräkning av enskilda spelares maximala aeroba kapacitet. Testet besitter dock en hög reliabilitet och kan därför användas för att studera förändringar över tid av en prestation beroende av flera olika prestationsfaktorer.

  • 316.
    Fredriksson, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Nilsson, Johnny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV).
    Testmanual funktionella tester: allmänna testförberedelser, chins, dips, vertikala situps, hängande raka benlyft, vertikalhopp, Harres test, Beep-testet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ur förordet: I din hand håller du ”Testmanual - funktionella tester”. Den är ett resultat av arbetsinsatser gjorda under ett kursmoment i den fristående kursen ”Specialidrott med inriktning mot träning och prestation” (41-60p) vid Idrottshögskolan i Stockholm (år 2000-2001). Ett av delmålen i kursmomentet var att i detalj analysera mätförfarandet i ett antal etablerade funktionella tester och med utgångspunkt från denna analys sammanställa en testmanual. Testerna mäter flera  delkapaciteter i prestationsförmågan som t ex styrka, uthållighet och motorik. Författarteamet nedan tackar representanter för Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och EIC Bosön för väsentliga bidrag i framtagandet av detta material.

    Innehåll:

    • ALLMÄNNA TESTFÖRBEREDELSER
    • Åtgärder före test Personuppgifter, Hälsodeklaration, Testinformation
    • Allmän checklista
    • STYRKETESTER - STYRKA & UTHÅLLIGHET I BÅL OCH ÖVERKROPP
    • Introduktion - Golden Four
    • Chins
    • Dips
    • Vertikala sit-ups
    • Hängande raka benlyft
    • STYRKETESTER - EXPLOSIV BENMUSKELSTYRKA
    • Introduktion – Vertikalhopp
    • Squat Jump (SJ)
    • Counter Movement Jump (CMJ)
    • KOORDINATION
    • Harres
    • UTHÅLLIGHET
    • Beep-test / shuttle-run test
  • 317.
    Frendelius, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Granath, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad kostar orienteringsmomentet?2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Syfte

    Studiens huvudsyfte var att se hur mycket orienteringsmomentet kostar i relation till den fysiska ansträngningen. Vad finns det för samband mellan orienteringstekniken och det fysiologiska arbetet? Vad kräver de orienteringstekniska momenten i tid, laktat, uppskattad ansträngning och hjärtfrekvens jämfört om man bara skulle springa banan snitslad utan karta? Hur nära sitt max (löparen kan prestera om han bara behöver koncentrera sig på löpningen) kan elitorienterare ligga när han orienterar?

    Metod

    Vi använde i huvudsak litteraturstudier och äldre rapporter för att få en god bakgrundsbild av området. Under testerna använde vi oss av en testgrupp med både elitseniorer och juniorer för fält- och laboratorietester. Testgruppen innehöll 8 elitorienterare, alla män. Vi hade en testgrupp där åldern var mellan 15-32 år. Den seriösa träningsbakgrunden var mellan ca: 3-18 år. Fälttesterna genomfördes vid två testtillfällen. Först genomfördes orienteringsdelen med 3 olika banor av varierande karaktär (sprint, kuperat och svårt) med vila mellan varje. Tills nästa testtillfälle (dagen efter) snitslades alla försökspersoners individuella vägval. Vid fälttesterna genomfördes provtagning av hjärtfrekvens, laktat, skattad ansträngning RPE (ben och andning) samt tid.

    Resultat och slutsats

    Desto svårare orienteringsmomentet blir desto större blir tidsdifferensen mellan löparna. På sprintorienteringsdelen klarade samtliga försökspersoner av att ligga nära sin maximala kapacitet och samtidigt lösa de orienteringstekniska problemen. På denna del skiljde det i tid ca 26 sekunder mellan orienterings- och terrängloppet. På den kuperade delen ökade de orienteringstekniska misstagen (i tid) speciellt efter uppförsbackar när löparna började bli trötta (höga RPE-värden). I både sprint och den kuperade delen ligger laktatvärdena mycket högt (6,78–7,49 mmol/l sprint, 6,37–6,95 mmol/l kuperad). På den svårorienterade delen måste alla sänka farten för att lyckas lösa de orienteringstekniska problemen. På denna del finns mycket tid att tjäna. Terrängloppet gick ca: 1-1,5 min snabbare än orienteringsloppet på samma bana.

  • 318.
    Fridén, Linnéa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Caroline
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Du slutar inte att ha roligt för att du åldras, du åldras för att du slutar att ha roligt: En kvalitativ studie hur seniorers välbefinnande påverkas av att besöka Träffpunkten Allén2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag?

    Metod

    För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter.

    Resultat

    Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén.

    Slutsats

    Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

  • 319.
    Frimore, Lollo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador: en tvärsnittsstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes. Vid den statistiska analysen användes icke-parametriskt test: One-sample Wilcoxon Signed Ranked Test, Mann Whitney U-test, Spearman’s rang korrelationskoefficient (rs) och Logistisk regression (Oddskvot=OR). Resultat: Gruppen skattade högst livskvalitet i delområde Roll-emotionell funktion (RE) (funktionsförmåga p.g.a. känslomässiga orsaker) (median 100.0, kvartil 1 och 3=q1-q3 33.3-100.0) och lägst livskvalitet i delområde Kroppslig smärta (46.5, 31.0–62.0). De hade också signifikant sämre livskvalitet inom alla delområden (p<0.05) jämfört med normalpopulationen förutom RE (p>0.05). Individer med medfödda extremitetsskador skattade signifikant mer upplevd smärta (p<0.05) jämfört med förvärvade. Kvinnor skattade signifikant sämre Fysisk funktion (p<0.05) och Fysisk hälsa (p<0.05). Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa (rs=0.86) och låg korrelation till övriga delområden (rs=0.02-0.50). Smärta hade moderat korrelation till Generell hälsa (rs=0.55), Vitalitet (rs=0.63), Social funktion (rs=0.51) och Mental hälsa (rs=0.50). Kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa (OR=0.34). Individer med förvärvade skador (OR=4.09) eller i sysselsättning (OR=9.74) predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa. Slutsats: Individer med multipla extremitetsskador hade sämre livskvalitet i jämförelse med normalpopulationen. Resultatet indikerade att kvinnor hade sämre livskvalitet än män. Individer med medfödda extremitetsskador upplevde mer smärta än de med förvärvade extremitetsskador. Fysisk funktion hade hög korrelation till Fysisk hälsa och kvinnligt kön predicerade att skatta sämre Generell hälsa och individer med förvärvade extremitetsskador eller i sysselsättning predicerade att skatta bättre Fysisk hälsa.

  • 320.
    Frobell, Richard
    et al.
    Lunds Universitet.
    Börjesson, Mats
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Welcome to the Swedish theme issue: putting exercise into sports medicine2013Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 47, nr 15, s. 935-936Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This theme issue celebrates the collaboration between BJSM and the Swedish Society of Exercise and Sports Medicine (SFAIM). From this issue onwards, SFAIM members will gain full access to BJSM through a link on our website (http://www.svenskidrottsmedicin.se); SFAIM will also reach out to a wide audience using the BJSM blog and podcasts. As the chairman of SFAIM, I am proud to be guest editing this issue, together with Richard Frobell, where we present some of the ongoing work of Swedish Exercise and Sports Medicine.

  • 321.
    Frykholm, Per
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vill du vinna eller vara sist?: En studie om starter inom segling2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna uppsats skrevs eftersom förbundsledningen hade uppfattningen att starterna var anledningen till att det inte blev mer medaljer på OS i Kina.

    Syfte och frågeställning

    Syfte:

    Kartlägga några utvalda svenska elitseglares syn på vad, som är en bra start inom segling. Vilka parametrar anses påverka starten? Vad definierar en bra start? Hur tänker man och hur gör man fem stycken olika starter? Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008?

    Metod

    I studien intervjuades tre stycken seglare om hur de gör och tänker när de startar på olika platser på linjen. Sportchefen för Svenska Seglarförbundet intervjuades om hur han ser på starten. Videoanalyser av sju medaljrace från OS genomfördes för att bedöma hur avgörande starten är för den slutliga placeringen i mål.

    Resultat

    Förberedelser som man bör ta hänsyn till innan start är: Förberedelserna på land, ström/tidvatten, att vara ute i god tid, ta landmärke, kontrollera fördel, kant och vind. Definitionen på vad som är en bra start lyder som följande: En bra start är att ha en bra strategisk position och fri vind. Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008? Det har framkommit att ingen som var först över linjen vann tävlingen.

    Slutsats

    Slutsatsen av detta arbete är att det inte är det viktigaste att vara först över startlinjen. Det viktigaste är att vara väl förberedd inför starten och ha en strategi inför racet. En strategiskt rätt start ökar möjligheterna till vinst av racet.

     

  • 322.
    Frykman Järlefelt, Margareta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vart tog "specialgymnastiken" vägen?: En kvalitativ intervjustudie om hur lärare uppfattar den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?

    Metod

    Studien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 – 60 minuter att genomföra samt spelades in. Urvalet av intervjupersonerna skedde genom personliga kontakter. De tillfrågade lärarna har en lång yrkeserfarenhet (mellan fem år och trettio år), vilket också innebär mångårig undervisning i specialpedagogik i ämnet idrott och hälsa.

    Resultat

    Alla tillfrågade anser att deras möjlighet att möta elever i behov av särkilt stöd är en viktig komponent för att deras elever skall kunna utvecklas och få hjälp i sin utveckling. Förutom den fysiska delen ger även denna undervisning eleverna ökat psykiskt välbefinnande enligt de utfrågade lärarna, vilket innebär ökad självkänsla och känslan av att ingå i en gemenskap med andra elever.

    Slutsats

    Specialpedagogisk undervisning behövs även i idrott och hälsa. Utifrån elevens individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram kan lärarna planera sin undervisning så att varje enskild elev får den undervisning de behöver. Utgångspunkt kan vara från elevers olika mognadsgrad i sin motorik, deras kognitiva förmåga eller deras sociala förmåga. Samtliga intervjuade vittnar om att deras elever genom denna undervisning får ett stärkt självförtroende samt en bättre kroppskännedom och att de kan tillgodogöra sig övrig undervisning i idrott och hälsa bättre.

  • 323.
    Fröberg, Åsa
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Cisse, Ann-Sophie
    Karolinska Institutet.
    Larsson, Matilda
    KTH Royal Inst Technol.
    Mårtensson, Mattias
    KTH Royal Inst Technol.
    Peolsson, Michael
    Swedish ICT Res Inst, SICS.
    Movin, Tomas
    Karolinska Institutet.
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Karolinska Institutet.
    Altered patterns of displacement within the Achilles tendon following surgical repair2017Ingår i: Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, ISSN 0942-2056, E-ISSN 1433-7347, Vol. 25, nr 6, s. 1857-1865Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ultrasound speckle tracking was used to compare tendon deformation patterns between uninjured and surgically repaired Achilles tendons at 14-27-month follow-up. The hypothesis was that the non-homogenous displacement pattern previously described in uninjured tendons, where displacement within deep layers of the tendons exceeds that of superficial layers, is altered following tendon rupture and subsequent surgical repair. In the first part of this study, an in-house-developed block-matching speckle tracking algorithm was evaluated for assessment of displacement on porcine flexor digitorum tendons. Displacement data from speckle tracking were compared to displacement data from manual tracking. In the second part of the study, eleven patients with previous unilateral surgically treated Achilles tendon rupture were investigated using ultrasound speckle tracking. The difference in superficial and deep tendon displacement was assessed. Displacement patterns in the surgically repaired and uninjured tendons were compared during passive motion (Thompson's squeeze test) and during active ankle dorsiflexion. The difference in peak displacement between superficial and deep layers was significantly (p < 0.01) larger in the uninjured tendons as compared to the surgically repaired tendons both during Thompson's test (-0.7 +/- 0.2 mm compared to -0.1 +/- 0.1 mm) and active dorsiflexion (3.3 +/- 1.1 mm compared to 0.3 +/- 0.2 mm). The evaluation of the speckle tracking algorithm showed correlations of r ae<yen> 0.89 between displacement data acquired from speckle tracking and the reference displacement acquired from manual tracking. Speckle tracking systematically underestimated the magnitude of displacement with coefficients of variation of less than 11.7%. Uninjured Achilles tendons display a non-uniform displacement pattern thought to reflect gliding between fascicles. This pattern was altered after a mean duration of 19 +/- 4 months following surgical repair of the tendon indicating that fascicle sliding is impaired. This may affect modulation of the action between different components of the triceps surae, which in turn may affect force transmission and tendon elasticity resulting in impaired function and risk of re-rupture.

  • 324. Fröberg, Åsa
    et al.
    Mårtensson, Mattias
    Larsson, Matilda
    Janerot-Sjöberg, Birgitta
    D'Hooge, Jan
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    High variability in strain estimation errors when using a commercial ultrasound speckle tracking algorithm on tendon tissue.2016Ingår i: Acta Radiologica, ISSN 0284-1851, E-ISSN 1600-0455, Vol. 57, nr 10, s. 1223-1229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Ultrasound speckle tracking offers a non-invasive way of studying strain in the free Achilles tendon where no anatomical landmarks are available for tracking. This provides new possibilities for studying injury mechanisms during sport activity and the effects of shoes, orthotic devices, and rehabilitation protocols on tendon biomechanics.

    PURPOSE: To investigate the feasibility of using a commercial ultrasound speckle tracking algorithm for assessing strain in tendon tissue.

    MATERIAL AND METHODS: A polyvinyl alcohol (PVA) phantom, three porcine tendons, and a human Achilles tendon were mounted in a materials testing machine and loaded to 4% peak strain. Ultrasound long-axis cine-loops of the samples were recorded. Speckle tracking analysis of axial strain was performed using a commercial speckle tracking software. Estimated strain was then compared to reference strain known from the materials testing machine. Two frame rates and two region of interest (ROI) sizes were evaluated.

    RESULTS: Best agreement between estimated strain and reference strain was found in the PVA phantom (absolute error in peak strain: 0.21 ± 0.08%). The absolute error in peak strain varied between 0.72 ± 0.65% and 10.64 ± 3.40% in the different tendon samples. Strain determined with a frame rate of 39.4 Hz had lower errors than 78.6 Hz as was the case with a 22 mm compared to an 11 mm ROI.

    CONCLUSION: Errors in peak strain estimation showed high variability between tendon samples and were large in relation to strain levels previously described in the Achilles tendon.

  • 325.
    Gabrielsson, Adam
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Johansson, Marie
    Högskolan i Jönköping.
    Elevers upplevda och fysiska hälsa: En jämförande studie2006Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.

     

    Frågeställningar:

    • Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?
    • Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?
    • Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?

     

    Metod

    Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester.

    Resultat

    Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet.

    Slutsats

    Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.

  • 326.
    Gago, Paulo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Post activation potentiation: Modulating factors and mechanisms for muscle performance2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Acute enhancements of muscle contractile properties and performance subsequent to a maximal or near maximal conditioning contraction are often termed post activation potentiation (PAP). Although still controversial, PAP is commonly linked to enhancements in the myosin regulatory light chain phosphorylation, leading to improvements in the excitation–contraction coupling. The PAP seen after a conditioning task often coexists with fatigue and is known to depend on strength level, muscle fiber type and age. Less is known about how factors such as static and dynamic changes in muscle length affect PAP, and on the relative contribution of contractile and tensile components to PAP.

    Aim: To enhance our understanding of how, and under what conditions, a single maximal isometric contraction affects plantar flexor muscle contractile performance, and other muscle tendon properties, in power athletes.

    Methods: Supramaximal twitches were evoked via electrical stimulation of the tibial nerve of athletes before and on several occasions after a 6-second maximal voluntary isometric contraction (6-s MVIC) in both static muscle, and during passive muscle lengthening and shorting at different angular velocities. Several contractile variables were measured from the twitches. The effects of a 6-s MVIC on Achilles tendon stiffness was calculated from torque and ultrasonography based measurements of tendon length at two submaximal contraction intensities. Overall stiffness index was calculated by analyzing the passive lengthening torque/angle curve.Results: A single MVIC enhanced muscle contractile properties and electromechanical delay for up to 5 minutes. Plantar flexor twitch variables such as peak twitch, rate of torque development and rate of torque relaxation were enhanced during shortening compared to lengthening muscle actions, and in an extended as compared to a flexed knee position. Achilles tendon stiffness and overall stiffness index were not significantly modulated by a single 6-s MVIC.

    Conclusion: The results of this thesis imply that functional enhancements from a 6-s conditioning MVIC would mainly come from improvements in contractile rather than tensile components. Stiffness changes should be monitored in future PAP-related studies since they may still occur after more extensive conditioning protocols than the current one. Improvements in contractile components subserving muscle strength after a conditioning MVIC suggests that enhancements in muscle power after a conditioning task should be greatest in fast concentric muscle actions, though still present in muscle lengthening. Conditioning should be performed in a position where full activation is easy to achieve and tailored to mach an athlete or group of athlete’s current status and characteristics, maximizing performance in a specific sport event.

  • 327.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Influence of knee angle on plantarflexor post activation potentiationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 328.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Marques, Mário
    Universidade da beira Interior (UBI), Covilhã, Portugal.
    Marinho, Daniel
    Universidade da beira Interior (UBI), Covilhã, Portugal.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Effects of post activation potentiation on electromechanical delayManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 329.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Research Center for Sport, Health and Human Development, (CIDESD), Portugal.
    Arndt, Toni
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Department of CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Department of Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Post Activation Potentiation of the Plantarflexors: Implications of Knee Angle Variations2017Ingår i: Journal of Human Kinetics, ISSN 1640-5544, E-ISSN 1899-7562, Vol. 57, s. 29-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexing the knee to isolate the single joint soleus from the biarticular gastrocnemius is a strategy forinvestigating individual plantarflexor's post activation potentiation (PAP). We investigated the implications of testingplantarflexor PAP at different knee angles and provided indirect quantification of the contribution of gastrocnemiuspotentiation to the overall plantarflexor enhancements post conditioning. Plantarflexor supramaximal twitches weremeasured in ten male power athletes before and after a maximal isometric plantarflexion (MVIC) at both flexed andextended knee angles. Mean torque and soleus (SOLRMS) and medial gastrocnemius (MGRMS) activity were measuredduring the MVIC. The mean torque and MGRMS of the MVIC were lower (by 33.9 and 42.4%, respectively) in the flexedcompared to the extended position, with no significant difference in SOLRMS. After the MVIC, twitch peak torque (PT)and the rate of torque development (RTR) potentiated significantly more (by 17.4 and 14.7% respectively) in theextended as compared to the flexed knee position, but only immediately (5 s) after the MVIC. No significant differenceswere found in the twitch rate of torque development (RTD) potentiation between positions. It was concluded that kneejoint configuration should be taken into consideration when comparing studies of plantarflexor PAP. Furthermore,results reflect a rather brief contribution of the gastrocnemius potentiation to the overall plantarflexor twitchenhancements.

  • 330.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Marques, Mario
    Research Center for Sport, Health and Human Development, University of Beira Interior (UBI/CIDESD), Covilhã,.
    Marinho, Daniel
    Research Center for Sport, Health and Human Development, University of Beira Interior (UBI/CIDESD), Covilhã,.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Passive muscle length changes affects twitch potentiation in power athletes2012Ingår i: 8th International Conference on Strength Training: Book of abstracts / [ed] Håvard Wiig et al, 2012, s. 212-213Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 331.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Marques, Mário C
    Marinho, Daniel A
    Ekblom, Maria M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Passive Muscle Length Changes Affect Twitch Potentiation in Power Athletes.2014Ingår i: Medicine & Science in Sports & Exercise, ISSN 0195-9131, E-ISSN 1530-0315, Vol. 46, nr 7, s. 1334-1342Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: A conditioning maximal voluntary muscle action (MVC) has been shown to induce post-activation potentiation, i.e. improved contractile muscle properties, when muscles are contracted isometrically. It is still uncertain how the contractile properties are affected during ongoing muscle length changes. The purpose of this study was to investigate the effects of a 6 s conditioning MVC on twitch properties of the plantar flexors during ongoing muscle length changes.

    METHODS: Peak twitch, rate of torque development (RTD) and relaxation (RTR), rising time and half relaxation time (HRT) were measured from supramaximal twitches evoked in the plantar flexors of 11 highly trained athletes. Twitches were evoked prior to a 6 s MVC and subsequently on 8 different occasions during a 10-minute recovery, for five different modes: fast lengthening, slow lengthening, isometric, fast shortening and slow shortening of the plantar flexors.

    RESULTS: The magnitude and duration of effects from the conditioning MVC were significantly different between modes. Peak twitch, RTD and RTR significantly increased for all modes but more so for twitches evoked during fast and slow shortening as compared to lengthening. Rising time was reduced in the lengthening modes, but slightly prolonged in the shortening modes. HRT was significantly reduced for all modes except fast lengthening.

    CONCLUSION: The findings show that the effects of a conditioning MVC on twitch contractile properties are dependent on direction and velocity of ongoing muscle length changes. This may imply that functional enhancements from a conditioning MVC might be expected to be greatest for concentric muscle actions, but are still present in isometric and eccentric parts of a movement.

  • 332.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Zoellner, Anja
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Cezar, Julio
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Ekblom, Maria M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Post Activation Potentiation and Concentric Contraction Performance: Effects on Rate of Torque Development, Neuromuscular Efficiency and Tensile Properties.2018Ingår i: Journal of Strength and Conditioning Research, ISSN 1064-8011, E-ISSN 1533-4287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated how a 6s maximal voluntary isometric conditioning contration (MVIC) affected plantar flexor twitch rate of torque development (RTDTW), as well as peak torque (PTCC) and rate of torque development (RTDCC) of maximal voluntary concentric contractions (MVCC) performed at 60°/s. RTDCC and normalized triceps surae electromyography signals (EMGTS) were measured during different phases of contraction. Additionally, muscle tendon unit passive stiffness index (SI) calculated from the torque-angle relation was measured following each MVCC.Enhancements were found in the RTDTW immediately (by 59.7%) and up to 480s (by 6.0%) post MVIC (p<0.05). RTDCC during the 100-200ms, 50-200ms, and 0-200ms phases and PTCC were enhanced (by 5.7-9.5%) from 90-300s post conditioning (p<0.05). Neuromuscular efficiency increased (decreased EMGTS/RTDCC) in the 50-200ms and 0-200ms phases by 8.8-12.4%, from 90-480s post MVIC (p<0.05). No significant changes were found in the SI or in RTDCC during the 50-100ms phase, suggesting that the enhancements reported, reflect mainly contractile rather than neural or tensile mechanisms.PAP effects on PTCC and RTDCC were significant, and more durable at a lower velocity than previously reported. Enhancement in RTDCC and neuromuscular efficiency were found to be more prominent in later phases (>100ms) of the MVCC. This suggests that enhanced contractile properties, attained via MVIC, benefit concentric contraction performance.

  • 333.
    Gardholm, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Futsal- ett organisatoriskt dilemma?: En kvalitativ studie av organisationsalternativ för en ny idrottsgren inom och utanför Riksidrottsförbundet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?

    Metod

    Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.

    Resultat

    Den internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF). En fördel med detta är att futsal blir en del av en etablerad organisation, en nackdel är den begränsade beslutsrätten. Utanför RF finns det renodlade kommersiella organisationer som saknar den auktorisation som finns inom RF; de har till sin fördel att de endast arbetar med futsal och inte fotboll. Innebandy och ringette har valt olika vägar till organisation inom RF beroende på olika förutsättningar. I Finland organiseras futsal under Finska fotbollförbundet. Norges fotbollförbund har ännu inte tagit beslut om organisering av futsal och idag driver den kommersiella organisationen Indoor Football Scandinavia (IFS) futsal i landet.

    Slutsats

    Det finns konkurrens om futsal både på internationell och på nationell nivå. En ny och enad internationell organisation skulle kunna förena fokusering på futsal med administrativa kunskaper. Det positiva i dagens situation är att futsal fortsätter att spridas över världen. Men organisatoriskt är futsal ett dilemma eftersom ingen av de två nuvarande internationella organisationerna är optimala.

  • 334.
    Gebrail, Christine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Får flickor spela fotboll?: En studie om lärarens bemötande av flickor och pojkar i idrottsundervisningen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    I denna studie undersöks hur genus konstrueras i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev i idrottsundervisningen. Denna empiriska studie ger svar på de två frågeställningar som använts som verktyg för att uppfylla syftet. Dessa två frågeställningar var:

    • Hur fördelar läraren sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar?

    • Vilka olikheter kan uppmärksammas i lärarens bemötande av flickor respektive pojkar?

    Metod

    Datainsamlingen är gjord med hjälp av videoinspelningar – observationer under tolv idrottslektioner. I undersökningen har dels en kvantitativ, dels en kvalitativ metod använts.

    Resultat

    Resultatet visar att pojkar får mycket mer uppmärksamhet av lärarna, både i form av beröm, tillsägelser och möjlighet att komma till tals, samt att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt av lärarna. Det är pojkarna som i hög grad företräder gruppen och det är också pojkarna som mest svarar på frågor och ofta rakt ut utan att räcka upp handen. Lärarna samtalar på olika sätt med flickor respektive pojkar och även förväntningarna på eleven skiftar beroende på vilket kön eleven tillhör.

    Slutsats

    Slutsatsen är att lärarna i undersökningen reproducerar pojkarnas dominans. Det krävs ett medvetet genusperspektiv i undervisningen för att elevernas lärande inte ska påverkas negativt av stereotypa förväntningar på könen.

  • 335.
    Gebrail, Christine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott för elever med ADHD: En kvalitativ studie om lärares arbete med att anpassa undervisningen2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elever med diagnosen ADHD samt vilken kunskap de har om diagnosen.

    Mina frågeställningar var:

    1. Har idrottslärare kunskap om ADHD?

    2. Hur anpassar idrottslärare sin undervisning i ämnet idrott och hälsa för att elever med ADHD också ska kunna delta?

    3. Hur arbetar idrottslärare utifrån inkluderad eller exkluderad undervisning för elever med ADHD?

    Metod

    Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Det var fyra idrottslärare som deltog och samtliga arbetade på samma skola. Skolan var min VFU-skola under utbildningen och den är belägen i en förort söder om Stockholm.

    Resultat

    Samtliga lärare hade kunskap om symptomen för ADHD. Barn med ADHD ska vara inkluderade i undervisningen men en lärare påpekade att det kanske inte ser ut så i verkligheten. Det är viktigt att undervisningen har tydlig struktur och noggrann genomgång. Samtliga lärare använde något slags vektyg som till exempel whiteboard. Något som också visades var att det är viktigt att vara konsekvent och ha tydliga regler. Samtliga lärare sa också att de inte bara anpassar sig efter barn med diagnoser utan försöker tillgodose hela klassens behov.

    Slutsats

    Lärarna var eniga om hur man ska förhålla sig till inkludering och exkludering. Däremot var vissa uttalanden från lärarna svåra att tolka då de var motsägelsefulla. Detta kan bero på att lärarna själva inte vet hur de ska tolka begreppen. En slutsats var också att flickor inte uppmärksammas på samma sätt som pojkar då pojkar är mer utagerande än flickor. Lärarna kunde därför ha svårt att "se" flickorna och tillgodose deras behov.

  • 336.
    Gejl, Kasper Degn
    et al.
    University of Southern Denmark.
    Thams, Line
    University of Southern Denmark.
    Hansen, Mette
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Rokkedal-Lausch, Torben
    Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Plomgaard, Peter
    Rigshospitalet, Copenhagen, Denmark.
    Nybo, Lars
    University of Copenhagen, Copenhagen Denmark.
    Larsen, Filip J
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll. Karolinska Institute.
    Cardinale, Daniele A
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Jensen, Kurt
    University of Southern Denmark.
    Holmberg, Hans-Christer
    Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Vissing, Kristian
    Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Ørtenblad, Niels
    University of Southern Denmark.
    No Superior Adaptations to Carbohydrate Periodization in Elite Endurance Athletes.2017Ingår i: Medicine & Science in Sports & Exercise, ISSN 0195-9131, E-ISSN 1530-0315, Vol. 49, nr 12, s. 2486-2497Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The present study investigated the effects of periodic CHO restriction on endurance performance and metabolic markers in elite endurance athletes.

    METHODS: Twenty-six male elite endurance athletes (VO2max: 65.0 ml O2[BULLET OPERATOR]kg[BULLET OPERATOR]min) completed 4 weeks of regular endurance training, while matched and randomized into two groups training with (Low) or without (High) carbohydrate (CHO) manipulation three days a week. The CHO manipulation days consisted of a 1-hr high intensity bike session in the morning, recovery for 7 hrs while consuming isocaloric diets containing either high CHO (414±2.4 g) or low CHO (79.5±1.0 g), and a 2-hr moderate bike session in the afternoon with or without CHO. VO2max, maximal fat oxidation and power output during a 30-min time trial (TT) were determined before and after the training period. The TT was undertaken after 90 mins of intermittent exercise with CHO provision before the training period and both CHO and placebo after the training period. Muscle biopsies were analyzed for glycogen, citrate synthase (CS) and β-hydroxyacyl-coenzyme A dehydrogenase (HAD) activity, carnitine palmitoyltransferase (CPT1b) and phosphorylated acetyl-CoA carboxylase (pACC).

    RESULTS: The training effects were similar in both groups for all parameters. On average, VO2max and power output during the 30-min TT increased by 5 ± 1% (P<0.05) and TT performance was similar after CHO and placebo during the preload phase. Training promoted overall increases in glycogen content (18 ± 5%), CS activity (11 ± 5%) and pACC (38 ± 19%) (P<0.05) with no differences between groups. HAD activity and CPT1b protein content remained unchanged.

    CONCLUSION: Superimposing periodic CHO restriction to 4 weeks of regular endurance training had no superior effects on performance and muscle adaptations in elite endurance athletes.

  • 337.
    Georgelis, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Betyg, dialog och samspel.: En studie om elevers syn på betygskriterierna i idrott och hälsa.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa.

    • Hur bra anser eleverna att de känner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?
    • Hur fungerar dialogen mellan elev och lärare angående betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?
    • Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jämfört med de som anser att de har dålig kunskap med avseende på delaktighet, dialogen med läraren och motivation för idrottslektionerna?

    Metod

    Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsallternativ. Urvalet består av sex klasser i årskurs nio från tre olika skolor, bestående av sammanlagt 146 elever.

    Resultat

    Resultaten från denna studie visar att de flesta eleverna ansåg sig ha någorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hälsa dock visade det sig att ungefär en fjärdedel av elevena ansåg att de hade relativt låg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar också att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansåg att de hade bra respektive dålig kunskap om betygskriterierna.

    Slutsats

    Eleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bättre dialog med idrottsläraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn på idrottslektionerna jämfört med elever som rapporterade att de hade dålig kunskap om betygskriterierna. 

  • 338.
    Gerby, Henrik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tuneld, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur är det att vara skadad truppgymnast?: En kvalitativ studie kring psykologiska faktorer i samband med rehabilitering och återgång till idrott2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att ta reda om det finns olika psykologiska faktorer som har påverkat och hjälpt i rehabiliteringen av en långvarig skada hos truppgymnaster. Frågeställningarna var: Hur upplever de tiden som skadad ur ett psykologiskt perspektiv? samt Vad motiverar gymnasten att återgå till idrotten?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju elitgymnaster på hösta nationella nivå deltog i studien där alla hade varit skadade och borta från tävling minst 12 månader. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var deduktiv med self determination theory som teoretisk utgångspunkt för att kategorisera resultatet.                                                                                                   

    Resultat

    Resultatet visar att det som motiverar deltagarna att återgå till idrotten var de små framstegen, att rehabiliteringen ger resultat och att det går att utvecklas. Det hade även varit viktigt med socialt stöd under rehabiliteringen. Social support har bland annat kommit från tränare, lagkamrater, föräldrar och sjukgymnaster genom att de lyssnat, förklarat och försökt förstå den skadade. Under tiden som skadad har deltagarna i stor utsträckning förändrat sin syn på gymnastik på grund av skadan. De uppskattar idrotten mer och har fått en ökad förståelse. De känslor som deltagarna har tampats med mest med under tiden som skadad har varit frustration, ilska, bitterhet, vilsenhet, ångest, sorg, ledsamhet, oro, uppgivenhet och utanförskap.

    Slutsats

    Vad som hjälper en skadad idrottare att återgå till idrotten beror på individen. Det som visat sig gemensamt för flera av deltagarna har framförallt varit det sociala stödet, förmågan att kunna se de små framstegen i rehabiliteringen och att de identifierat sig med gymnastiken.

  • 339.
    Gerdin, Göran
    et al.
    Linnaeus University, Växjö.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    The productive effect of power: (dis)pleasurable bodies materialising in and through the discursive practices of boys’ physical education.2018Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, nr 1, s. 66-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pleasure is often a key feature of school physical education (PE) and, indeed, a lot of students find pleasure in and through PE while others do not. However, pleasure is rarely considered to be of educational value in the subject [Pringle, R. (2010). “Finding Pleasure in Physical Education: A Critical Examination of the Educative Value of Positive Movement Affects.”Quest62: 119–134]. Further, since pleasure is linked to power [Foucault, M. (1980).Power/Knowledge: Selected Interviews and Other Writings, 1972–1977. New York: Pantheon; Gerdin, G., and R. Pringle. (2015). “The Politics of Pleasure: An Ethnographic Examination Exploring the Dominance of the Multi-Activity Sport-Based Physical Education Model.”Sport, Education and Society. doi:10.1080/13573322.2015.1019448] it is in fact not entirely straightforward to legitimise the educational value of PE in relation to pleasure.

    Purpose: In this paper, we explore how a group of boys derive pleasures from their involvement in PE, but also how these power-induced pleasures are integral to gender normalisation processes. The findings presented are particularly discussed in terms of inclusive/exclusive pedagogical practices related to gender, bodies and pleasures.

    Research setting and participants: The research setting was a single-sex, boys’ secondary school in Auckland, New Zealand. Participants in this study were 60 Year 10 (age 14–15) students from two PE classes.

    Data collection and analysis: Using a visual ethnographic approach [Pink, S. (2007).Doing Visual Ethnography. London: Sage] involving observations and video recordings of boys participating in PE, the boys’ representations and interpretations of the visual data were explored during both focus groups and individual interviews. The data were analysed using (a visually oriented) discourse analysis [Foucault, M. (1998). “Foucault.” InMichel Foucault. Aesthetics, Method and Epistemology, edited by J. D. Faubion, 459–463. New York: The New Press; Rose, G. (2007).Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials. London: Sage].

    Findings: By elucidating the discursive practices of PE in this setting and employing (Butler, J. (1993).Bodies that Matter: On the Discursive Limits of ‘Sex’. New York: Routledge] concept of ‘materialisation’, we suggest that boy’s bodies materialise as productive and pleasurable or displeasurable bodies through submitting/subjecting to certain bodily regimes, developing embodied mastery when it comes to certain sports, and displaying bodies in particular ways. The analysis indicate that the discursive practices of PE contribute to boys’ bodies materialising as pleasurable or displeasurable and the (re)production of gender in the subject as shaped by discourse and the productive effect of power.

    Discussion and conclusions: In line with [Gard, M. (2008). “When a Boy’s Gotta Dance: New Masculinities, Old Pleasures.”Sport, Education and Society13 (2): 181–193], we conclude that the focus on certain discursively constructed bodily practices at the same time continues to restrict the production of a diversity of bodily movement pleasures. Hence, traditional gender patterns are reproduced through a selection of particular sports/physical activities that all the students are expected to participate in. We propose that the ongoing constitution of privileged forms of masculinity, masculine bodies and masculine pleasures as related to fitness, health and sport and (certain) boys’ subsequent exercise of power in PE needs further critical examination. 

  • 340.
    Gidewall, Oscar
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Johnsson, Matthias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Blodlaktat, hjärtfrekvens och skattad ansträngning vid löpning på rullband jämfört med löpning på fast underlag2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)?

    Metod

    Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall.

    Resultat och slutsats

    Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna.

  • 341.
    Giotis, Anna-Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hindrad av en tanke: En studie av mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.

    • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?

    • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?

    • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?

    • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?

    Metod

    Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.

    Resultat

    Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade.

    Slutsats

    Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort.

  • 342.
    Giotis, Anna-Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nilsson, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Våga vägra vara rädd!: En studie av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslå och testa möjliga fysiska övningar och träningssätt.

    - Hur vanligt förekommande är känslan av rädsla hos gymnasterna?

    - Hur visar sig rädslan enligt gymnasterna själva?

    - Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rädsla?

    Metod

    Inledningsvis söktes information från tidigare forskning. För att sedan kartlägga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkätundersökning. Genom observationer och med hjälp av enkäten studerades sedan vilka övningar gymnasterna känner rädsla inför och även hur ofta de upplever rädsla som en del av träningen.

    Utifrån dessa enkäter och observationer utformades ett antal möjliga åtgärder och träningssätt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvärderingsenkät med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett något positivt resultat.

    Resultat

    Tidigt i studien konstaterades att rädsla är ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken. Rädsla för att tappa kontrollen, rädsla för skada samt rädsla för misslyckande visade sig vara vanliga orsaker bland gymnasterna och dessa kunde även kategoriseras i ytterligare typer av rädsla. Tumbling och trampett visade sig vara de redskap som gymnasterna kände mest rädsla inför. Övningarna som testades gav alla ett positivt resultat och gymnasterna tyckte sig både bli mindre rädda samt kunna hantera sin rädsla på ett bättre sätt.

    Slutsats

    Genom denna studie kan slutsatsen dras att även ett psykologiskt problem som rädsla kan behandlas fysiskt. En kombination av psykologiska och fysiska metoder är förmodligen det mest effektiva behandlingssättet. Rädsla är dock något som är mycket individuellt och bör därför behandlas därefter.

  • 343. Gjerset, Asbjørn
    et al.
    Nilsson, Johnny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wulf Helge, Jørn
    Enoksen, Eystein
    Idrettens treningslære2015 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    Den nye utgaven av Idrettens treningslære viser hvordan vi kan påvirke og utvikle en idrettsutøvers egenskaper og ferdigheter i gunstig retning.

    Boka omhandler først og fremst grunnleggende forhold ved trening som er felles for ulike idretter og målgrupper. I mange sammenhenger går boka også nærmere inn på mer spesifikke forhold ved treningen i forskjellige idretter. Særlig vektlegges

    • utvikling av egenskaper og ferdigheter som danner grunnlaget for den idrettslige prestasjonsevnen
    • planlegging, gjennomføring, dokumentasjon, analyse og evaluering av trening
    • fysiologiske, psykologiske og andre faktorer som er viktig for prestasjonen
    • belastning og tilpasning i forbindelse med trening
    • fysisk, motorisk, psykisk og sosial utvikling

    En treningslære som fungerer godt, hviler på både praktisk erfaring og bred analytisk tilnærming, og vitenskapelig dokumentasjon er en viktig del av dette. I denne boka kombineres derfor disse tilnærmingene.  

    Idrettens treningslære er skrevet for undervisning på universitets- og høgskolenivå, og for utdanningen av trenere i treningsbransjen og i idretten generelt. Boken har blitt til gjennom et samarbeid mellom treningsmiljøer i Norge, Sverige og Danmark. 17 forfattere har bidratt med sin kompetanse på sine fagfelt.

    (Information från förlaget)

  • 344.
    Glas, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tekniska fel i handboll: Analys av svensk och dansk herr-elithandboll2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om tekniska fel har potentiell påverkan på framgång i handboll. Studiens frågeställningar var (1) Hur ser ett eventuellt samband ut mellan ett lags antal tekniska fel under en säsong och dess slutplacering i serietabellen? och (2) Vilken inverkan har ett lags aeroba förmåga på dess antal tekniska fel?

    Metod

    För att kunna besvara studiens frågeställning så delades studien upp i två delar. Första delen ämnar besvara huruvida ett lags antal tekniska fel inverkar på ett lags slutplacering i serietabellen. För att besvara den frågan inhämtades data från samtliga matcher och serietabeller i högsta serierna i Sverige (Elitserien) och Danmark (Boxerligan) under säsongerna 2011/12-2015/16.  För att besvara den andra frågeställningen rekryterades tre lag från Elitserien 2015/16 för genomförande av konditionstester.

    Resultat

    2011-16 var medelvärdet för tekniska fel/lag/match i Elitserien 11,8 ± 1,2 och i Boxerligan 11,4 ± 1,2. Missade passningar står för 40-45%, av alla tekniska fel, och närmare en fjärdedel av alla tekniska fel genererar ett mål till motståndaren inom 10 sekunder. För både Elitserien (BF=1,221e+22, p<0,001) och Boxerligan (BF=1,032e+10, p<0,001) var det ett väldigt starkt samband mellan antal tekniska fel och matchens utgång. Antal tekniska fel/lag/match var kopplat till lagets placering i både Elitserien (starkt stöd, BF=52, p<0,001) och i Boxerligan (väldigt starkt stöd, BF=2658, p<0,001). Sambandet mellan tekniska fel och lag som tog sig till slutspel mot de som inte gjorde det gav ett starkt stöd för Elitserien (BF=3,2, p<0,01) och ett mycket starkt stöd i Boxerligan (BF=87, p<0,001). Det lag som hade högst konditionsvärde hade lägst antal tekniska fel, men endast svagt stöd (BF=1,5) fanns för detta samband.

    Slutsats

    Slutplacering i Elitserien och Boxerligan har ett starkt samband med det antal tekniska fel ett lag förorsakar i match. Ju färre antal tekniska fel desto större chans att nå slutspel sett över åren 2011-2016. Det finns ett svagt samband som stöd för att kondition samvarierar med antal tekniska fel.

  • 345.
    Glas, Peter
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Physiological requirements of elite handball – measured with a combination of local positioning system and heart rate monitoring.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For all athletes, it is important to adjust training plans and competition schedule according to each individual's specific traits and situation. This is crucial in team sports, where players, despite being involved in the same sport, and even on the same team, may have very different physiological capacities and, also have completed a wide variety of work in both training and match situations. A first step towards being able to carry out individualized training is to accurately measure the amount of stress (physiological burden) for each individual. The purpose of the study was to create a comprehensive picture of the physical requirements of elite handball matches, and further investigate how the relationship between work load and physical capacity impacts performance.

    Heart rate measurements have since decades been used to quantify the relative work, and GPS measurement as a tool for objective values has been available for outdoor sports for about ten years, but GPS is not possible to use indoors. We have used a new technology with a similar system for indoor use called Local Positioning System (LPS) (Kinexon Precision Technologies, Münich, Germany) to record and analyze the players’ motion during games, and we have combined that technology with data from accelerometry, gyroscope and heart rate measurements.

    So far, 42 handball matches have been measured and analyzed, ranging from juniors (9 games U21 men's national team) to seniors, men and women, and both in Sweden’s highest league and between national teams (Women: 8 national and 7 international games; Men: 14 national and 4 international games).

    A first "result" is that the categorization of motion patterns need to be adapted to each sport. For example, some moves that should be counted as accelerations in handball are not recognized by the system, simply because it has been adapted to the pattern of motion on the much larger soccer field. This is similarly important to realize when comparing results for handball’s physiological requirements reached using other technologies. In this presentation, we will in part discuss the future technological opportunities, and in part report descriptive results, including how fast and far the players move, as well as differences between men and women, between national and international games, and between juniors and seniors.

  • 346.
    Glimvert, Daniel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensson, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kommunicera mera!?!: en kvalitativ och kvantitativ studie om kommunikation mellan två svenska specialidrottsförbund och dess elitserieföreningar2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 347.
    Godhe, Manne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor: Rapport 8.2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sjutton kvinnliga vältränade försökspersoner, åtta stycken med vana att bära tungt och nio stycken utan sådan vana, genomförde gång på löpband och mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.Mjukt underlag i form av blå gymnastikmattor, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna mellan 10 och 15 %, jämfört med hårt underlag (löpband) med en grads lutning. Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100 %. Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 57 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 72 % av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsvikt och benmuskelstyrka. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med någon av ovanstående faktorer. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionskriterier.En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. I kommande rapport sammanfattas studierna på män och kvinnors bärförmåga, likheter och olikheter mellan könen, möjliga selektionskriterier samt rekommendationer med utgångspunkt från genomförda undersökningar och resultat från olika andra undersökningar.

  • 348.
    Godhe, Manne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Helge, Torbjörn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Physiological factors of importance for load carriage2017Ingår i: ICSPP Abstracts: Journal of Science and Medicine in Sport, November 2017 20 Supplement 2:S105, 2017, Vol. 20, nr Supplement 2, s. S105-, artikel-id 176Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Godhe, Manne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stoltz, Victor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mätning av prestation i tekniska moment i fotboll: ett testbatteri genomfört av juniorer på elitnivå2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mäta fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ”test-retest”. Syftet med studien var också att göra en jämförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot, från tillslagsövningar där båda fötterna används.  

    Metod: Tolv herrjuniorer (16-19 år) och sju damjuniorer (15-17 år) på elitnivå genomförde ett testbatteri bestående av totalt 21 övningar för mätning av de fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av männen (16-19 år) återgenomförde testbatteriet för utvärdering av testbatteriets reliabilitet. Korrelationen mellan vardera övningens testresultat från den första testomgången (test) och den andra testomgången (retest) bestämdes genom användandet av Pearsons korrelationskoefficienter (r). Skillnader i kvantifierad prestation mellan dominant och icke-dominant fot beräknades med hjälp av ett beroende t-test.

    Resultat: Fem av övningarna genererade signifikanta korrelationer mellan resultaten från de båda testomgångarna. Dessa övningar var: precisionsskott på stillaliggande boll med dominant fot (r=0,949), skotthastighet med dominant fot (r=0,734), mottagning med bröstkorgen av boll levererad i luften (r=0,743), samt övningarna rak sprint utan boll och rak sprint med boll där kvoten mellan de två sistnämnda övningarna visade på signifikant korrelation (r=0,805). I båda grupperna förelåg en signifikant skillnad i prestation mellan dominant och icke-dominant fot i övningarna; skotthastighet, långpass på marken samt upprepade tillslag. Herrjuniorerna uppvisade dessutom en signifikant skillnad i prestation i övningen skottprecision på studsande boll.

    Slutsats: Det ringa deltagareantalet gör att resultaten i studien bör tolkas med försiktighet. Studien visa dock att en objektiv utvärdering av flera fotbollsspecifika tekniker är möjlig och några av övningarna visade hög korrelation mellan test och retest. Då resultaten i vissa avseenden pekar på signifikanta skillnader i prestation mellan dominant och icke-dominant fot anser författarna att båda fötterna bör testas i utvärderingar av en spelares tekniska förmåga.

  • 350.
    Graffman-Sahlberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Fysisk hälsa som lärobjekt: En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa2015Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An important challenge for physical education teachers is to find strategies for the implementation of health education in the school subject physical education and health (PEH). The overall aim of this thesis has been to develop and explore the implementation of a pedagogical, practice based teaching-learning model in PEH. Focus of the study has been to promote students' understanding of health with aerobic condition, and its impact on health, as the specific object of learn-ing. The concept of Health Literacy has pervaded the entire project, both in the design of the model and in the analysis of students' description of their experi-ence and knowledge development. One upper secondary school class (n=32) was chosen for this action-based study. The implementation of the pedagogical model was designed as a student task-oriented interactive model. The educational outcomes of the model derived from tests and questionnaires were examined analyzed with statistics and con-tent analyses, as presented in article I and with phenomenographic analyses of student reports presented in article II. In focus for the analysis was how the object of learning, the phenomenon that the students encountered were de-scribed, experienced, conceptualized and understood. The design of the model supported an active processing of knowledge and stu-dents' ability of critical self-reflection within the framework of health literacy. To better integrate health in physical education, we need to both broaden stu-dents' way of questioning, and challenge their ways of constructing knowledge in (physical) health.

45678910 301 - 350 av 1166
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf