Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1162
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Ek, Lisa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broberg, Per
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur kan föreningen Kopparberg/Göteborg FC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen tjejer 8-16 år? : Undersökning av en elitförenings arbete med marknadskommunikation2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.

     

    Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?

     

    Metod

    Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.

     

    Resultat

    Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna. 

     

    Slutsats

    Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.

     

  • 252.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Det riskfyllda stillasittandet2017Ingår i: Blå boken: årsbok, ISSN 2000-7272, Vol. 110, s. 224-235Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 253.
    Ekblom Bak, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Börjesson, Mats
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Olsson, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Bolan, Kate
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Svenskar rör sig för lite2015Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 24, nr 2, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För den som betraktar svenskarna som ett aktivt folk är det dags att tänka om. Bara sju procent av 50-65 åringarna är tillräckligt fysiskt aktiva, visar  resultat från den stora SCAPIS-studien.

  • 254.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Världsledande idrottsforskare har gått ur tiden: Vi minns Bengt Saltin2014Ingår i: Idrottsmedicin, ISSN 1103-7652, Vol. 33, nr 4, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 255.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Godhe, Manne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Pettersson, Tobbe
    Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner: Rapport 9.2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm, har som forskningsuppgift med stöd från Försvarsmakten att studera och föreslå insatser för att upprätthålla stridsvärdet för trupp under långvarigt fysiskt arbete. Forskningen har hitintills resulterat i åtta rapporter, där fysisk arbetsförmåga studerats under olika förhållanden. Föreliggande rapport sammanfattar de huvudsakliga resultaten från dessa undersökningar men omfattar också en diskussion gällande skillnader och likheter mellan kvinnors jämfört med mäns adaptation till långvarigt och tungt arbete samt ett kort avsnitt om fortsatta undersökningar, byggda på tidigare resultat.

  • 256.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Multisport en trend för alltfler2011Ingår i: Svensk IdrottsMedicin, ISSN 1103-7652, Vol. 30, nr 4, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En intressant trend i motions- och tävlingsvärlden är att extrema uthållighetsidrotter blir alltfler och dessa får dessutom alltfler utövare. Multisport (engelska Adventure Racing) är en av dessa. Tävlingarna består i allmänhet av löpning, cykling och paddling men ibland läggs också olika fysiska aktiviteter såsom repklättring, inlines och simning in i tävlingen.

  • 257.
    Ekblom, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Nooijen, Carla F J
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet och hjärnhälsa2018Ingår i: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, nr 5, s. 32-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Fysisk aktivitet kan förebygga många former av ohälsa, men vilka fysiska aktivitetsmönster som gynnar psykisk hälsa och kognitiva förmågor är fortfarande okänt. Denna typ av forskning är komplex och kräver samarbete med många olika aktörer i samhället.

  • 258.
    Ekblom, Maria M Nordlund
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Thorstensson, Alf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Effects of prolonged vibration on H-reflexes, muscle activation, and dynamic strength.2011Ingår i: Medicine & Science in Sports & Exercise, ISSN 0195-9131, E-ISSN 1530-0315, Vol. 43, nr 10, s. 1933-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     Neural activation is generally lower during maximal voluntary lengthening compared with shortening and isometric muscle actions, but the mechanisms underlying these differences are unclear. In maximal voluntary isometric actions, reduced Ia-afferent input induced by prolonged tendon vibration has been shown to impair neural activation and strength.

    PURPOSE: This study aimed to investigate whether reducing Ia-afferent input influences neural activation in maximal voluntary dynamic muscle actions and, if so, whether it affects shortening and lengthening muscle actions differently.

    METHODS: Eight women participated in three familiarization sessions and two randomly ordered experiments. In one experiment, 30-min vibration at 100 Hz was applied to the Achilles tendon to decrease Ia-afferent input as measured by the H-reflex. In the control experiment, rest substituted the vibration. Root mean square EMG from plantar and dorsiflexor muscles and plantar flexor strength were measured during maximal voluntary plantar flexor shortening and lengthening actions (20°·s(-1)) before and after vibration and rest, respectively. Soleus H-reflexes and M-waves were elicited before each set of strength tests.

    RESULTS: The vibration caused a decrease in H-reflex amplitude by, on the average, 33%, but root mean square EMG and plantar flexor strength remained largely unaffected in both action types.

    CONCLUSIONS: The findings suggest that Ia-afferent input may not substantially contribute to maximal voluntary dynamic muscle strength of the plantar flexor muscles, as tested here, and thus, the results do not support the notion that Ia-afferent excitation would contribute differently to neural activation in maximal voluntary lengthening and shortening muscle actions.

  • 259.
    Ekblom, Örjan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engström, Lars-MagnusGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.Hinic, HansiHögskolan i Halmstad.Johnson, UrbanHögskolan i Halmstad.Redelius, KarinGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.Ryberg, Lars
    Idrottsledare för barn och ungdom2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Idrottsledare för barn och ungdom är framtagen inom ramen för Plattformen. För dig som är tränare eller ledare för idrottande barn och ungdomar är boken oumbärlig oavsett om du tänker gå utbildningen Plattformen eller om du vill läsa den av eget intresse.Boken tar upp områden som barn och ungdomars utveckling, såväl fysisk, motorisk, psykisk och socialt samt ledarskapet och etikens betydelse. Det inledande kapitlet ”Barnet och ungdomen i centrum” tar upp viktiga frågor kring vad som påverkar utformningen av barn- och ungdomsidrott, varför barn och ungdomar egentligen idrottar och vad idrotten lär ut mer än att kasta en boll, slå ett slag eller springa snabbt. Ett särskilt kapitel har också ägnats åt att ge en mängd konkreta, pedagogiska tips till dig som ledare.Boken innehåller även fallbeskrivningar som frågeställningar där du som ledare och läsare får fundera till lite extra och som förhoppningsvis också hjälper dig att ta ställning i såväl enklare som svåra och komplicerade frågor.

    Ur innehållet:

    • Barnet och ungdomen i centrum
    • Ledarskap
    • Etik
    • Barn och ungdomars psykiska och sociala utveckling
    • Barn och ungdomars fysiska träning och utveckling
    • Pedagogiken i praktiken
    • Nyttovärde kontra investeringsvärde
  • 260.
    Ekblom, Örjan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tidén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Nyberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundblad, Gunilla Brun
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Predictors of adolescent fitness levels among Swedish adolescents, a longitudinal study2012Ingår i: Journal of Science and Medicine in Sport, 2012, Vol. 15, nr Supplement 1, s. S185-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: It has been consistently demonstrated that low aerobic fitness is causally linked to increased cardio-metabolic risk. Aerobic fitness has also been causally related to cognitive function. From adolescence and onwards, the inter-individual stability ("tracking") in fitness is fairly high. An individual's fitness level in adolescence is therefore a central determinant for future health. However, childhood predictors of adolescent fitness levels are largely unknown. The present study aimed at identifying personal, school-specific and structural determinants in childhood (age 10 yrs) for adolescent aerobic fitness (at age 16 yrs).

    Methods: Body mass index-based overweight status (normal weight vs overweight/obese, according to Cole et al.) and gross motor skills (based on the Tidén-Nyberg test) were measured at baseline in 209 Swedish children (mean [SD] age 9.8 [0.60] yrs) from randomly selected schools on Sweden. Immigration status (self-report) and average household income in quartiles on community level (register obtained) were used as possible structural confounders. Data on educational status of the PE teacher and lesson structure (gender-separated vs mixed classes) was obtained from the PE teacher. At the reexamination (at age 15.8 [0.33] yrs), aerobic fitness was estimated using the Åstrand-Ryhming nomogram. Low aerobic fitness was defined as below the first quartile (29.7 mL x min-1 x kg-1). Risk for low aerobic fitness was assessed using logistic regression

    Results: Risk for low aerobic fitness at follow-up was lower in children who were normal weight (OR: 0.23.95% CI: 0.10 to 0.49) and in children with trained PE-teachers (OR: 0.40, 95% CI: 0.17 to 0.93), but higher among children with poor gross motor skills (OR:1.84, 95% CI 1.08 to 3.13) at baseline. Gender, immigration history, neighborhood economical status and lesson structure were all non-significant predictors of low adolescent fitness.

    Discussion: The results stress the importance for early overweight prevention and treatment and for professional identification and treatment of children with impaired gross motor skills at young ages. In Sweden, a lagre proportion of PE-teachers in lower grades lack formal PE-teacher education, which according to the present study poses a threat to children's future health. Early screening and treatment of children with limited motor proficiencies seems may help children adapting a physically active lifestyle and avoiding low fitness levels in adolescence and young adulthood.

  • 261.
    Ekblom, Örjan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tidén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Nyberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundblad, Gunilla Brun
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Predictors of perceived competence in physical activities (PCPA) among Swedish adolescents, a longitudinal study2012Ingår i: Journal of Science and Medicine in Sport, 2012, Vol. 15, nr Supplement 1, s. S113-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: An individual's perceived competence in physical activities (PCPA) has been proven a powerful predictor for future physical activity. However, the perception of one¥s competence may differ over time, especially during childhood and adolescence but also between types of physical activities or tasks. Further, the predictors for PCPA are largely unknown, but overweight status and gross motor skills have been proposed as candidates. We sought to identify predictors for general PCPA in Swedish adolescents, and PCPA in three highly prevalent forms of physical activities in Swedish physical education (PE), namely swimming, aerobics and soccer.

    Methods: Body mass index-based overweight status (normal weight vs overweight/obese, according to Cole et al.) and gross motor skills (based on the TidÈn-Nyberg test) were measured in 352 Swedish children (160 girls and 192 boys) at baseline (age 10). Immigration status (self-report) and average community household income level (quartiles, register obtained) at 10 yrs were used as possible socio-cultural confounders. Data on educational status of the PE teacher responsible for education at age 10 yrs was obtained by self-report from the teachers. Self reported data on general PCPA and PCPA in soccer, swimming and aerobics at 16 yrs was obtained at follow-up and predictors for PCPA was identified using logistic regression.

    Results: Being overweight or obese (OR: 2.27, 95% CI: 1.18–4.38) and attending PE classes with unqualified teachers (OR: 2.41, 95% CI: 1.36–4.27) at age 10 yrs were both risk factors for low general PCPA a age 16 yrs. Concerning the selected activities, being overweight or obese at age 10 yrs predicted low PCPA in swimming (OR: 2.67, 95% CI:1.31–5.46) but not in the other activities at age 16 yrs. Poor gross motor skills at age 10 yrs predicted low PCPA at 16 yrs only in soccer (OR:1.48, 95% CI: 1.02–2.13). Female gender (OR: 0.21, 95% CI: 0.13–0.38), and higher socioeconomic status (OR: 0.71 per quartile, 95% CI: 0.55–0.92)at age 10 yrs were both found to be associated to lower risk for low PCPA in aerobics.

    Discussion: Overweight status and educational status of the PE teacher both affect the risk of having low general PCPA. The effect of gender, overweight status, gross motor skill and socio-economy seem to differ between specific activities, indicating that PCPA may be task specific in adolescents. These results may serve as background when planning physical activity interventions. Further, they stress the need for professional PE teachers to teach in younger classes.

  • 262.
    Ekholm, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Att orientera sig” eller orientering?: En studie om hur idrottslärare tolkar kunskapskravet ”att orientera sig” i skolan.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Tanken med denna studie väcktes mot bakgrund av att friluftsundervisningen i skolan har fått massiv kritik att vara bristfällig. Detta är en kvalitativ studie där sex idrottslärare har intervjuats för att ta reda på hur deras friluftsundervisning ser ut i allmänhet men det främsta syftet med studien är att undersöka hur lärarna tolkar målet "att orientera sig" kopplat till, det centrala innehållet det står under, gällande friluftsliv och utevistelse i Lgr 11.

    *Hur tolkar lärarna i idrott och hälsa det centrala innehållet "att orientera sig"?

    *Hur arbetar idrottslärarna för att alla elever ska klara kravet innan sjätte klass?

    *Hur bedöms kunskapskravet?

    Metod

    Som metod har jag intervjuat sex undervisande idrottslärare med en spridning från Småland i söder till Jämtland i norr. Jag tog kontakt med lärarna via mail eller telefon och en intervjutid bokades in. Intervjuerna gjordes på telefon.

    Resultat

    Resultatet visade att övervägande del har tolkat målet som sporten orientering och det var också den metod som tog överhanden i undervisningen som syftade till att träna just det nämnda målet. Några använde sig av andra metoder som kartpromenader eller fjällturer. När det kom till att bedöma målet hade alla idrottslärarna prestationsmål likt en orienteringstävling som bedömningssituation. Dock var övervägande antal lärare överens om att tiden inte var avgörande utan fokus låg på antal hittade kontroller.

    Slutsats

    Min slutsats är att detta beror på en rad ramfaktorer som påverkar hur undervisningen ser ut. Idrottslärarna vittnar om ständig tidsbrist, bristfällig utrustning, brist på pengar och andra resurser samt tveksamt engagemang från deras kollegor. Det är just mer resurser som personal som de anser är en av förutsättning när man bedriver friluftsundervisning.

  • 263. Ekstrand, Jan
    et al.
    Askling, Carl
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Magnusson, Henrik
    Mithoefer, Kai
    Return to play after thigh muscle injury in elite football players: implementation and validation of the Munich muscle injury classification.2013Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 47, nr 12, s. 769-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Owing to the complexity and heterogeneity of muscle injuries, a generally accepted classification system is still lacking.

    AIMS: To prospectively implement and validate a novel muscle injury classification and to evaluate its predictive value for return to professional football.

    METHODS: The recently described Munich muscle injury classification was prospectively evaluated in 31 European professional male football teams during the 2011/2012 season. Thigh muscle injury types were recorded by team medical staff and correlated to individual player exposure and resultant time-loss.

    RESULTS: In total, 393 thigh muscle injuries occurred. The muscle classification system was well received with a 100% response rate. Two-thirds of thigh muscle injuries were classified as structural and were associated with longer lay-off times compared to functional muscle disorders (p<0.001). Significant differences were observed between structural injury subgroups (minor partial, moderate partial and complete injuries) with increasing lay-off time associated with more severe structural injury. Median lay-off time of functional disorders was 5-8 days without significant differences between subgroups. There was no significant difference in the absence time between anterior and posterior thigh injuries.

    CONCLUSIONS: The Munich muscle classification demonstrates a positive prognostic validity for return to play after thigh muscle injury in professional male football players. Structural injuries are associated with longer average lay-off times than functional muscle disorders. Subclassification of structural injuries correlates with return to play, while subgrouping of functional disorders shows less prognostic relevance. Functional disorders are often underestimated clinically and require further systematic study.

  • 264.
    Elgh, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jämförelse av VO2 mätningar inom- och utomhus: på roddergometer med portabla utrustningen Oxycon Mobile2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Föreliggande studies syfte var att jämföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd på roddergometer vid mätningar inomhus och utomhus. Frågeställningen var om OM visar jämförbara värden mellan inomhus- och utomhusmätning vid standardiserad arbetsform.

     

    Metod

    Sju manliga roddare från nationell och internationell elit rodde vid två tillfällen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) på submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) på roddmaskinen Concept 2 modell D. Testtillfället inomhus genomfördes i välventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna väggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus på vattnet simulerade en fläkt den fartvind som uppstår vid rodd på vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjärtfrekvens, takt och skattad ansträngning i ben och andning på Borg skala (RPE) mättes. Blodprov togs för analys av mjölksyra.

     

    Resultat

    Ingen signifikant skillnad i VO2 (0,7 % högre på SMx och 0,2 % lägre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus) eller VE (1,3 % lägre på SMx och 0,6 % lägre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus) på någon belastningsnivå sågs mellan testet inomhus mot utomhus. RER visade signifikanta lägre skillnader (p<0,05) på de två första SMx belastningarna och på Mx (3,9 på SMx och 3,8 % på Mx). Inga signifikanta skillnader på hjärtfrekvens, takt eller mjölksyra på SMx eller på Mx sågs.

     

    Slutsats

    Gruppens medelvärden visar på jämförbara värden av VO2 vid låg till medelintensivt arbete och under maximal intensitet. Dock visar resultaten en variation i VO2 med en spridning av skillnaderna mellan test inomhus och utomhus från 3,3 % lägre till 6,4 % högre på SMx och 3,9 % lägre till 5,0 % högre på Mx vid mätning utomhus jämfört med inomhus. Signifikanta lägre skillnader på RER vid låga belastningar gör att RER inte är jämförbart och vid beräkningar av energisubstrat kan felaktiga slutsatser dras. Vid testning av elitaktiva står den enskilde individens resultat i centrum. Det är då av stor vikt att även små prestationsökningar som krävt en lång tids träning att uppnå uppmärksammas och utvärderas.

  • 265.
    Emanuelsson, Rebecka
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är hopptester på mark relevant för konståkare?: Korrelation mellan maximala vertikalhopp på mark och tekniska hopp på is hos konståkare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden på mark och hopptiden i det tekniska hoppet Flip på is för konståkare. Det sekundära syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden i tekniska hopp på is och antal år i idrotten samt ålder.

    • Finns det en korrelation mellan countermovement jump med armar (CMJa) på mark och tekniska hoppet Flip på is hos konståkare?
    • Finns det en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten samt ålder?

    Metod

    En kvantitativ metod användes för att få fram försökspersonernas hopptid på is och mark. 11 stycken konståkare medverkade i studien, 6 kvinnor och 5 män (20,9 ± 3,1 år). Försökspersonerna var skadefria, friska och hade fyllt 15 år. Ett krav för deltagande var att försökspersonerna utövat idrotten i minst åtta år samt att de kunde utföra en enkel Flip. Vid själva testtillfället fick försökspersonerna börja med att utföra tre stycken enkel Flip på is medan deras hopp filmades. Försökspersonerna fick sedan utföra tre stycken CMJ(a) där deras hopptid registrerades med hjälp av Ivarjump system.

    Resultat

    Resultatet visar på att det inte finns något samband i hopptiden mellan CMJ(a) och Flip(r = 0,17, p= 0,602 ). Det fanns inte heller något samband mellan hopptiden i Flip och ålder. Däremot påvisar resultatet att det finns en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten (r = 0,821, p = 0,02).

    Slutsats

    Slutsatsen med studien är att det inte finns något samband mellan hopptid på mark och på is. Forskningsläget är fortfarande relativt litet område och fler studier behöver göras. Flertal studier menar att maximalstyrka i ben korrelerar med hopphöjden på mark men eftersom det inte finns en korrelation mellan hopptiden på mark och is behöver det göras mer studier som undersöker sambandet mellan maximalstyrka och hopptid på is. Resultatet visade även på att sambandet mellan antal år i idrotten (erfarenhet) och hopphöjd på is var stor. De tekniska färdigheterna verkar vara den dominerande faktorn för att kunna utnyttja benstyrkan i hoppen

  • 266.
    Engstam, Josephine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet och tarmstomi: En kvalitativ studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med tarmstomi. Frågeställningarna var:

    • Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut bland personer med tarmstomi?
    • Upplever personer med tarmstomi att det sker en förändring i fysisk aktivitet efter operation?
    • Vilka faktorer upplever personer med tarmstomi påverkar den fysiska aktiviteten?
    • Vilken information samt uppföljning kring fysisk aktivitet får personer som genomgår en tarmstomioperation?

    Metod

    För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. 12 personer med tarmstomi, rekryterade genom ett lämplighetsurval från tre sjukhus i Stockholms län, deltog i studien. Deltagarna var mellan 30 och 84 år och var opererade för minst tre månader sedan vid tillfället för intervjun. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom en induktiv innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat

    Innehållsanalysen resulterade i tre stycken huvudkategorier; tiden före operation, tiden efter operation samt information. Huvudresultaten var 1) att studiedeltagarna hade en hög fysisk aktivitetsnivå efter operationen. 2) Att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var densamma eller något högre efter operationen men att vissa hade gjort ändringar i aktivitets eller miljöval. 3) Att studiedeltagarna inte såg stomin som ett hinder för fysisk aktivitet mer än i vissa särskilda miljöer men att den fysiska aktiviteten kunde påverkas av andra sjukdoms och operationsrelaterade orsaker. 4) Att studiedeltagarna hade fått information kring fysisk aktivitet i det direkt postoperativa stadiet men upplevde en avsaknad av information samt uppföljning i ett senare stadie efter operationen.

    Slutsats

    Resultaten i studien tyder på att en stomi inte behöver vara ett hinder för fysisk aktivitet. Vidare visar resultaten att det är viktigt med information och uppföljning för att personer med stomi ska kunna återgå till sin preoperativa nivå av fysisk aktivitet.

  • 267.
    Engström, Kalle
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skaneby, Jesper
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sparkanalys i Taekwondo: Fotarbetets betydelse för sparkhastighet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

     

    1. Finns det ett samband mellan tiden mellan fotisättningarna (främre respektive bakre fot) och sparkhastigheten?

     

    2. Hur påverkar bakre fotens kontakttid sparkhastigheten?

     

    3. Hur påverkar den vertikala kraften på främre respektive bakre fot sparkhastigheten?

     

    4. Hur påverkar tiden till uppnådd maximal vertikalkraft på främre respektive bakre fot sparkhastigheten?

     

    Syftet med studien var att inom testgruppen undersöka hur kontakttid och belastningskaraktär påverkar sparkhastigheten i en rundspark som föregås av ett step.  

     

    Metod

     

    Studien innefattar analys av en rundsparkteknik med föregående horisontell förflyttning i lateral riktning från utgångsposition. Rörelsen benämns i studien som step. Testgruppen utgjordes av 5 Svenska elit Taekwondoutövare, men pga tekniska problem begränsades gruppen till 3 personer (2 män 1 kvinna). Rörelseförloppet fasindelades i 3 huvudfaser och 2 underfaser (1-stepfas, 2.1-kontaktfas 1, 2.2-kontaktfas 2 och 3-sparkfas). Tid och sträcka i fas 1 och 3 genomfördes med hjälp av höghastighetskamera (Casio Exilim High speed, Casio computer Co. Ltd, Japan.). Vertikalkraft och tid på höger respektive vänster fot mättes med kraftplattor (DBA dual-forceplate systems, Sverige).

     

    Resultat

     

    Resultatet visade att det inom testgruppen inte fanns något samband mellan sparkhastighet och tid mellan fotisättningarna. Däremot fanns en tendens till att bakre fotens kontakttid påverkar sparkhastigheten (kort tid = hög sparkhastighet). Det fanns också tendenser till samband mellan hög sparkhastighet och hög maximal vertikalkraft samt tid till denna (time to peak force) på stödjefoten. Dessa tendenser sågs inte på sparkfoten.

     

    Slutsats

     

    Resultaten indikerar att det finns tendenser till att kort kontakttid på sparkfoten samt förmågan att under kort tid generera hög vertikalkraft på stödjefoten är av betydelse för optimering av sparkhastighet. Resultaten bör dock ses som mycket preliminära och behöver konfirmeras med studier på ett större material.

     

     

  • 268.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring2004Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 10-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur idrottsligt aktiva är barn och ungdomar i dagens svenska samhälle? Idrottar de i samma utsträckning som deras föräldrageneration gjorde? Förändras uttrycksformerna och vanorna med stigande ålder? Vad karaktäriserar dem som är fysiskt inaktiva i förhållande till dem som är aktiva?

  • 269.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Idrottspedagogikens framväxt i Sverige2010Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 1, s. 20-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 270.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skola-idrott-hälsa: En presentation av SIH-projektet2004Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd är i fokus för detta omfattande och fleråriga forskningsprojekt. Det finns flera väsentliga skäl för ett kunskapssökande inom detta område. Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns totala utveckling med betydelse inte bara för den motoriska och fysiska utvecklingen utan också för den sociala och personliga. Fysisk aktivitet är dessutom av stor betydelse för barnens aktuella och framtida hälsotillstånd. Idrott tillhör också de mest populära fritidssysselsättningarna och utgör ett viktigt livsinnehåll för många barn och ungdomar. Trots dessa konstateranden kan man påstå att området är förhållandevis outforskat. Detta gäller särskilt forskning där information från skilda vetenskapsdiscipliner samverkar för att skapa en helhetsbild av barns utveckling. Ett sådant angreppssätt har präglat i SIH-projektet.

  • 271.
    Engström, Lars-Magnus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, KarinGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Pedagogiska perspektiv på idrott2002Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En rad viktiga frågor måste ställas om idrotten i vårt samhälle. Inte minst gäller det våra barns och ungdomars utveckling och uppfostran: Varför är idrott så populärt? Vilken betydelse har idrott i barns och ungdomars liv? Vad lär sig barnen under skolans idrottstimmar och i sina idrottsföreningar förutom att förbättra sin idrottsliga prestationsförmåga? Finns spontanidrotten kvar? Har flickor och pojkar från olika miljöer och samhällsklasser samma möjlighet att ägna sig åt idrotter och sporter under fritiden? Hur ska man förstå att vissa vuxna ägnar sig åt regelbunden motion och andra inte? Här ger elva författare sin syn på idrott som kulturfenomen och diskuterar vilka konsekvenser olika former av idrott, motion och friluftsliv får för människors lärande. I förgrunden står frågor om idrottens pedagogiska betydelse och hur idrotten har fogats in i det nutida uppfostringsprojektet. Denna bok vänder sig till studerande på utbildningar med en idrottslig inriktning samt till alla som är intresserade av idrott och idrottspedagogik ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

    Innehåll:

    Del I. Idrott och pedagogik

    - Idrottspedagogik / Lars-Magnus Engström

    - Vetenskapliga perspektiv / Håkan Larsson

    Del II. Idrott och fritidskulturer

    - Den betydelsefulla fritiden / Per Nilsson

    - Barnidrotten i ett samhällsperspektiv / Karin Redelius

    - Ungdomarna, fritiden och idrotten / Bengt Larsson

    - Ungdom(lighet)skultur och idrott / Åsa Bäckström

    - Sportutövning som upplevelse / Johan Arnegård

    - Motion som fritidskultur / Lars-Magnus Engström

    Del III. Idrott, kropp och genus

    - Kropp och identitet / Per Nilsson

    - Genus - historien om kvinnligt och manligt / Birgitta Fagrell

    - Synen på manlighet och kvinnlighet i idrott / Håkan Larsson

    Del IV. Idrott och lärande

    - Kärt barn har många namn - idrott & hälsa i skolan / Jane Meckbach och Suzanne Söderström

    - Idrott, människosyn och värdegrund / Olle Åhs

    - Estetik och kroppsrörelse / Jane Meckbach och Suzanne Söderström

    - Pedagogiska perspektiv på idrott / Lars-Magnus Engström och Karin Redelius

  • 272.
    Engström, Lars-Magnus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures2018Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, s. 892-904Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we present a framework for exploring participation in and social stratification of movement culture based on Pierre Bourdieu?s concept logic of practice. The background to our approach is Lars-Magnus Engström?s struggle to understand the impact of social stratification on participation in movement culture in a now nearly fifty-year follow-up study. The aim of the article is to elaborate further a framework, which Engström drafted in one of his last publications. Here, we assume that participation in movement cultures is guided by a number of logics of practice that are historically, culturally and socially constituted, and which relate to people?s tastes in particular ways that lead to social stratification. These logics are grouped into three overarching kinds of practices: performing, improving and experiencing, which engender both practice and social stratification. Further, the different logics of practice are linked to a principle of uncertainty, which means that quantitative empirical data must be interpreted rather than measured in a strict sense. The here outlined framework suggests that future research about participation in movement culture needs to take into account information about the structure, rhythm and tempo of the practice, as well as of the directionality of the actions. Information about these issues can hopefully contribute to a more elaborated understanding of the impact of social stratification on participation in movement culture, and in what forms movements are pursued.

  • 273.
    Engzell, Louise
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hermanson, Åsa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Övergång eller undergång?: en utvärdering av processen vid spelarövergångar inom svensk elitfotboll2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?

    Metod

    Vi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel. Vi har även jämfört nationella regler för övergångar med de internationellt gällande, för att belysa skillnaderna och undersöka om dessa har påverkan på förfaringssätt och resultat i praktiken.

    Resultat

    Resultatet visade att reglerna i sig är tydliga. Dock brister hanteringen hos de inblandade i de fall där man inte är van vid förfarandet och där reglerna därför kan vara något svåra att tyda. En bidragande faktor till varför det kan uppkomma missförstånd är att moralen hos de inblandade inte alltid är hög och att tillräcklig kunskap om regelverket saknas. I Sverige ges inga direktiv för vad som gäller vid brott mot reglementet. En skiljenämnd löser tvisterna, vilket är bra enligt klubbarna eftersom den tar hänsyn till fotbollens egna regler.

    Slutsats

    Reglementet är tydligt men att det inte är helt anpassat efter FIFA: s regler gör att processen försvåras för de inblandade då det kan uppstå missförstånd. Detta leder till att klubbarna måste agera mer professionellt. SvFF bör ställa högre krav på att ledare i berörda positioner ska inneha den kunskap som krävs. Bristande moral är något som blir allt vanligare och kanske borde SvFF sätta ner foten och statuera exempel. Fotbollsfamiljen ska tala samma språk och gör den inte det måste SvFF som högsta organ säga ifrån.

  • 274.
    Ennerberg, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Träningsplanering: För heltidssatsande killar i 20-års åldern2007Studentuppsats
  • 275.
    Enström, Max
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hellqvist, Kim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekter av tidig specialisering: Forskare och tränares synpunkter om tidig specialisering för pojkar inom lagbollspelsidrott2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka vad etablerade tränare och forskare anser om tidig specialisering inom den manliga idrotten, specifikt lagbollspel, och vad de anser om dess positiva och negativa effekter.

    Frågeställning

    • Vad anser tränare och forskare om tidig specialisering för pojkar inom lagidrotter, specifikt bollsporter, och vilka positiva respektive negativa effekter, både fysiska och psykiska, anser de att det finns?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer var den metod som användes. Intervjuerna gjordes efter en semi-strukturerad intervjuguide. I denna studie intervjuades totalt åtta deltagare, varav fyra tränare och fyra forskare. Data bearbetades utifrån en hermeneutisk tolkning, vilket innebär att vi jämfört och tolkat intervjuerna i ett försök att komma fram till slutsatser med hjälp av fraser som intervjupersonerna använder sig av.

    Resultat

    Alla deltagare var eniga om att tidig specialisering, som den bedrivs idag, är negativ för barn, bland annat eftersom det innebär stor skaderisk. Tre av deltagarna uttalade sig dock positivt om tidig specialisering, under förutsättning att ungdomstränarna har kunskapen att bedriva allsidig träning utöver den idrottspecifika träningen.

    Slutsats

    Våra resultat visar att erfarna tränare och forskare anser att tidig specialisering som den bedrivs nu, där kunskapen bland ungdomstränarna inte anses tillräcklig, är övervägande negativt.  Dels för att det finns en stor skaderisk och dessutom en risk för utbrändhet och tappad motivation. Vidare anses att om kunskapen hos tränarna ökar så att träningen kan bedrivas allsidigt så att skador inte uppstår och så att motivationen inte faller på grund av för hög träningsdos så ses inget fel i att bedriv fokuserad idrottsträning redan i ung ålder. 

  • 276.
    Erdal, Robin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Werede, Senay
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet under en idrottslektion: En observationsstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur aktiva elever är under en idrottslektion och få fram resultat om hur den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan olika moment under idrottslektionerna.

    • Hur aktiva är elever under en lektion i idrott och hälsa?
    • Hur skiljer sig den fysiska aktiviteten mellan olika moment under lektionerna i idrott och hälsa?
    • Hur har läraren agerat gällande tidseffektivitet under lektionerna i idrott och hälsa?

    Metod

    En observationsstudie har utförts och hur fysiskt aktiva eleverna är under några lektioner i idrott och hälsa har mätts med hjälp av stegräknare. Urvalet var två klasser, en sjua och en nia i högstadiet. Respektive klass har observerats under två lektioner vardera. Data som samlats in registrerades och sammanställdes efter observationerna.

    Resultat

    Efter observationen hade lektionen med beeptest ett medelvärde på 1176 steg, lektionen med beeptest och killerboll på 1960 steg, lektionen med bollspel på 1527 steg och lektionen med orientering på 2127 steg. Stegen såväl som aktiviteterna skiljde sig mellan varandra varje lektion. Största skillnaden var mellan lektionen med beeptest och lektionen med orientering med 951 steg. Flera faktorer kan påverka antalet steg en elev tar per lektion, en av de större faktorerna var längden på lektionerna och hur läraren använde sig av tiden.

    Slutsats

    Med hjälp av observation och stegräknare har studien kommit fram till att den fysiska aktiviteten mätt i steg skiljer sig åt beroende på idrottslektionens innehåll och att aktiviteten som tog plats utomhus bidrog till en ökad fysik aktivitet hos eleverna jämfört med de lektioner som tog plats inomhus för att ytan är större och att aktiviteten fick eleverna att röra sig längre distanser.

  • 277.
    Eriksson Bondpä, Gabriel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett handslag med de svenska skidklubbarna: utvärdering av Handslaget2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats har varit att utvärdera år 1 och år 2 av projektet Handslaget åt Svenska Skidförbundet. Mina frågeställningar var: Till vilka prioriterade områden har medlen gått inom varje disciplin? Vilka föreningar har beviljats medel från Handslaget? Har medlen skapat möjligheter för de svenska skidklubbarnas framtid? Hade Svenska Skidförbundet kunnat agera bättre i genomförandet av Handslaget?

    Metod

    Jag har valt att göra en populationsundersökning via enkäter hos de skidklubbar i Sverige som blivit beviljade bidrag genom Handslaget. Ett elektroniskt enkätsystem har använts och utskicken har skett via e-post. Jag har dessutom gått igenom alla ansökningar som inkommit från skidklubbarna och som finns hos Svenska Skidförbundet.

    Resultat och slutsatser

    Av de totalt 331 skidklubbar som sökt medel från Handslaget är det 270 stycken som blivit beviljade pengar under de två första åren med Handslaget. Av dessa är det överlägset flest bidrag som gått till disciplinen längdskidåkning. Tre discipliner har blivit helt utan bidrag från Handslaget. Även inom fördelningen mellan de prioriterade områdena kan en tydlig snedfördelning skönjas. Nästan hälften av alla Handslagsbidrag har gått till kategorin Öppna dörrarna för fler, medan bidrag till att motverka droganvändning nästintill är obefintlig. Resultatet tyder på att de flesta föreningar som blivit beviljade medel är nöjda med sina projekt och Svenska Skidförbundets hantering av Handslaget. Förutom några undantag är de flesta tillfredställda med bidragsnivån. Trots detta är det många som uppgett att bidraget inte räckt till för att genomföra de projekt de tänkt. Nästan alla föreningar anser att projekten hjälpt till att utveckla klubbens verksamhet positivt. Handslaget har skapat möjligheter för skidklubbarnas framtida verksamhet. Således tyder det mesta på att korta handläggningstider och enkla ansökningsförfaranden utan byråkratiska hinder är det som föreningarna värderar främst. Sammanfattningsvis kan sägas att de skidklubbar som blivit beviljade bidrag i allmänhet är mycket nöjda med Handslaget som projekt men även Svenska Skidförbundets hantering och organisering kring det. De frågor som i framtiden blir viktiga att diskutera är huruvida bidragsnivåerna skall kvarstå eller förändras, om ansökningsprocessen kan underlättas ytterligare och hur snedfördelningen kan motverkas.

  • 278.
    Eriksson, Christian
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Super Mario Vår nya livsmentor: En enkätundersökning om gymnasieelevers tv- och datorspelvanor2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.

     Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?

     Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?

     Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa?

    Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna  

    Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel. Ju fler dagar per vecka de spelade, ju fler timmar i följd spelade de. Den största anledningen till att spela tv- och datorspel är för att aktiviteten upplevs som kul. Över 50 procent av respondenterna i denna studie, oberoende om de spelar tv- och datorspel eller inte, nådde FHI:s rekommendationer av fysisk aktivitet. De som spelar tv- och datorspel spenderar lite mindre tid med sin familj än de som inte spelar alls. Över 80 procent av alla respondenter, oavsett om de spelar eller inte ansåg att de psykiskt/mentalt mår bra eller superbra. Det framkommer även att de som spelar sju dagar per vecka även har högst betyg.

    Slutsats: Sammanfattningsvis tyder denna studie på ett positivt samband mellan en hög grad av tv- och datorspel och högt betyg i idrott och hälsa. Denna studie tyder även på att tv- och datorspel inte påverkar vare sig den fysiska eller psykiska hälsan. Den sociala hälsan är däremot svårare att tyda då resultaten inte visar någon större skillnad mellan olika grupper och tidigare forskning säger emot varandra.   

  • 279. Eriksson, Karl
    et al.
    Askling, Carl
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kirurgi vid proximal hamstringsruptur ger oftast bra resultat2014Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Proximala hamstringsrupturer från fästet vid tuber ischiadicum är relativt ovanligt förekommande. Det är dock viktigt att inte missa dem, eftersom tidig kirurgisk behandling kan innebära bättre resultat och snabbare normalisering av funktion.

    Skadan drabbar såväl yngre elitaktiva idrottare som medelålders motionärer och inte sällan icke-idrottsaktiva individer.

    Klinisk undersökning i kombination med MR-undersökning ger information om skadans utbredning, svårighetsgrad och eventuell indikation för kirurgi.

    Total eller subtotal avslitning från fästet med 2 cm retraktion eller mer innebär som regel indikation för kirurgi med reinsertion av fästet.

    Morbiditeten efter tidig kirurgi är låg, och resultaten är goda. Kroniska skador med funktionsbortfall kan ibland utgöra grund för kirurgi.

    Sen kirurgi är mer tekniskt krävande men leder oftast till klar funktionell förbättring.

    Ortos är sällan indicerad post­operativt. Strukturerad rehabilitering är viktig postoperativt; total rehabiliteringstid får beräknas till 6–12 månader.

  • 280.
    Eriksson, Linnéa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Petersson, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Maximalt och submaximalt cykelergometertest för bestämning av VO2max på äldre2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att via ett maximalt och ett submaximalt cykelergometertest (Ekblom-Bak test) ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 78 år, samt att se hur väl det submaximala mätvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckors träningsperiod. Frågeställningar: (1) Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 77 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen. (3)Vad är reliabiliteten för VO2max värdet mellan ett första och ett andra förtest vid submaximalt respektive maximalt cykelergometertest? (4) Förändras VO2max över en träningsperiod på 6 veckor?

     

    Metod. I studien inkluderades 42 relativt friska 65-78 åriga män och kvinnor. Medelvärdet ±SD för hela gruppens ålder var 70,1±3,4 (år), längd 1,7±0,1 (m), vikt 71,7±13,6 (kg), BMI 24,8±3,4, HRmax 160,6±12,9 (slag/min), varav 12st hade högt blodtryck. Två förtest utfördes med en veckas mellanrum följt av ett eftertest efter en träningsperiod på 6 veckor 2 ggr/vecka. Under testtillfällena utfördes ett submaximalt test på cykelergometer samt ett maximalt syreupptagningstest.

     

    Resultat. Medelvärdet för direkt uppmätt VO2max för män (n=21) var 2,68 l/min, 33,4 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,69 l/min, 27,3 ml/kg/min. Beräknat VO2max med Ekblom Bak test för män (n=21) var 3,28 l/min, 42,3 ml/kg/min, kvinnor (n=21) 1,90 l/min, 34,3 ml/kg/min. Studien visade en stark korrelation mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max (r=0,84), men med en systematisk förskjutning av VO2max-värdet med ca 20 % i enheten l/min för hela gruppen. Reliabiliteten mellan förtest ett och förtest två var mycket god för samtliga tester. Studien visade ingen signifikant skillnad för VO2max-värden över en träningsperiod på 6 veckor.

     

    Slutsats. Denna studie har sammanfattningsvis visat tillförlitliga VO2max värden för äldre kvinnor och män samt en mycket god korrelation, men en viss systematisk förskjutning mellan EB-testet och direkt uppmätt VO2max. Det sågs en god reliabilitet mellan förtesterna. Ingen förändring av VO2max detekterades under träningsperioden. Studieresultaten kan användas till att utveckla en bättre validitet av VO2max-värden under submaximala cykelergometertest för individer i åldersspannet 65-78 år.

  • 281.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En sport för män?: Manlig kultur och maskulin hegemoni inom fotboll2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.

    Frågeställningar

    :

    Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?

    Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,

    fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.

    Resultat

    Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin.

    Slutsats

    Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat.

  • 282.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på genus inom idrott och hälsa: I relation till könsmönster, innehåll och betyg2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.

    Frågeställningar:

    Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?

    Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?

    Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.

    Resultat

    Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika.

    Diskussion

    Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.

  • 283.
    Eriksson, Oskar
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Arvidsson, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorisk förmåga för unga med funktionsnedsättning: En studie av balans och upplevd balansförmåga2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga.

    Frågeställningar som studien avser att besvara:

    • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC?

    •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga?

    • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet?

    Metod

    Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys.

    Resultat

    De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad.

    Slutsats

    Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser.

  • 284.
    Eriksson, Sara
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jansson, Mariette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Styrning, Arbete, Ansvar: Förutsättningar för ett hållbart ledarskap inom idrottsrörelsen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet är att utforska organisatoriska förutsättningar mot ett hållbart ledarskap (HBL) för att förebygga utbrändhet inom den svenska idrottsrörelsen. Frågeställningarna är: (1) På vilket sätt är Riksidrottsförbundet och Svenska Olympiska Kommittén kompetensstarka organisationer? (2) Erbjuds tränare social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet? (3) På vilket sätt erbjuds tränare strukturell stöttning och verktygsarbete från Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet?

    Metod

    Metoden var en kvalitativ textanalys utifrån fyra steg: Identifiera ett problemområde, val av texter som ska analyseras, skapa ett analytiskt tema och göra en detaljerad analys (Fejes & Thornberg 2009). En analys gjordes där tre underrubriker under hållbart ledarskap blev analysens fokusområden (Milen & Lange 2000). Meningar, begrepp och stycken relevanta till dessa underrubriker lyftes ut och redovisades i resultatdelen.

    Resultat

    Ökad kontroll och styrning sker efter ekonomiska föreningars riktlinjer i brist på annat. Detta skapar en intressekonflikt, vilket syns tydligt i måluppföljningen av utvecklingsarbetet. Det har bidragit till att Riksidrottsförbundet (RF) utlyst en utredning av den, vid tillfället, sittande regeringen. Utredningen skulle handla om hur ideella organisationer kan utvecklas och kompetensstärkas. Tränare erbjuds social support och samhörighet av Svenska Olympiska Kommittén (SOK) och RF. Hur de går tillväga med detta arbete eller hur uppföljningsarbetet ser ut finns inte mycket offentlig dokumentation kring. Däremot kan vi utifrån de dokument vi tagit del av konstatera att sociala mål inte följs upp, skrivs ner eller skapas. SOK håller i ett individanpassat topp- och talangprogram som ska förmedla och erbjuda tränaren resurser, kunskap och information. På vilket sätt de gör detta eller med vilka verktyg är otydligt. RFs dokument tar inte upp tränaren i samma omfattning som SOK.

    Slutsats

    Det finns i officiella dokument ingen information om på vilket sätt tränare erbjuds social support och samhörighet samt verktygsarbete av SOK och RF, eller hur en kompetensstark organisation skapas och utvecklas inom dessa två organisationer.

  • 285.
    Eriksson, Teddie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensson, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "En jättebra idrottsutbildning men...": En avnämarstudie fem år efter avslutad lärarutbildning vid Gymnastik - och idrottshögskolan2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattning om lärarutbildningen vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) efter fem år i yrket.

    -          Vilken bakgrund har respondenterna?

    -          Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH?

    -          Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?

    Metod

    Den metod vi använt oss av i studien är kvalitativ intervju. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Efter transkriberingen analyserades materialet utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.

    Resultat

    Respondenterna upplevde att det var en rolig utbildning med bra sammanhållning i klassen och på skolan. Däremot önskade de högre krav på studenterna under utbildningen. Respondenterna upplevde att det de hade haft mest nytta av var praktiken och inriktningsstudierna. De upplevde brister i sin kunskap om de administrativa arbetsuppgifterna som lärare har, vilka inte är kopplade till lektionsarbetet. De upplevde också svårigheter med att relatera delar av utbildningens innehåll till styrdokumenten. Respondenternas förslag på utvecklingsmöjligheter kretsade kring det administrativa pappersarbetet, hålla föräldramöte, föräldrakontakt, konflikthantering samt betygsbedömning. Vidare gavs förslag om mer samarbete med partnerskolor, mer praktik och praktik i olika områden.

    Slutsats

    Studien visar, utifrån vår tolkning av Bourdieus teori, att GIH kan underlätta för studenter utan tidigare erfarenheter av yrkeslivet genom att utmana de studerandes habitus och idrottsliga kapital samt synliggöra likheter och skillnader mellan de olika sociala arenor i form av skola och organiserad idrott. Utbildningen behöver på ett tydligare sätt relateras till skolans styrdokument och involvera mer av de administrativa arbetsuppgifterna i lärarutbildningen samt ge utrymme för större variation under VFU-perioderna.

  • 286.
    Erlandsson, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ingnäs, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Utan spaning, ingen aning”: en kvalitativ fallstudie på Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?

    Metod

    Empirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet. Eftersom vi utvecklade den befintliga Risk management-modellen antogs en abduktiv metodansats.

    Resultat och slutsats

    Den Risk management-modell vi utgick ifrån ansåg vi behövde en del justeringar för att bättre kunna spegla Svenska Tennisförbundets verksamhet och på så sätt underlätta riskidentifieringen. Några förändringar som gjordes var en omarbetning av riskkategorier, poängtering av att det ska vara ett fortlöpande arbete samt att vi införde ett tidsperspektiv gällande riskernas konsekvenser. Två grundläggande risker som vi identifierade hos tennisförbundet var att de har otydliga målsättningar och en icke tillräckligt aktiv marknadsföring. Förbundets övriga utmärkande risker var främst av karaktären goodwill, t.ex. är varumärket svensk tennis starkt men det är viktigt att vårda det kontinuerligt. Vi anser att Svenska Tennisförbundet har möjlighet att stärka sitt varumärke genom sin senaste stjärna Sofia Arvidsson och på sätt haka på den positiva trend som finns inom damidrotten i Sverige.

    Utifrån det resultat som framkom i studien ansåg vi att Svenska Tennisförbundet kunde arbeta med Risk management med hjälp av vår anpassade modell. Tillsammans med en expert inom området kan ett övergripande arbete påbörjas för att med tiden bli mer detaljinriktat. Den kostnad, tid och arbete som läggs ner på detta kommer att kännas som en väl värd investering den dagen något inträffar som annars hade kunnat få förödande konsekvenser för verksamheten

  • 287.
    Ernberg, Ylva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mononen, Lenita
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Uppleva eller leva upp till?: En studie om hur gymnasieelever upplever prestationskrav i idrott och hälsa.2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Frågeställningarna var: Finns det skilda uppfattningar mellan könen huruvida elever upplever prestationskrav? I vilka sammanhang känner gymnasieelever höga prestationskrav på idrottslektionerna? Skiljer sig gymnasieelevers upplevelse av höga prestationskrav beroende på om de har en manlig eller kvinnlig idrottslärare? Känner sig gymnasieelever orättvist behandlade av idrottslärare under idrottslektioner?

    Metod

    Sju gymnasieskolor i Stockholms län blev slumpmässigt utvalda att delta i enkätundersökningen. Rektorer kontaktades för vidare information samt bestämning av dag då undersökningen skulle genomföras. Två undersökningsledare fanns på plats dagarna då enkätundersökningen genomfördes bland elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Efter undersökningens genomförande skedde all sammanställning manuellt, med undantag för uträkningen X2 (chi två) som räknades ut i dataprogrammet Excel. Resultatet redovisas utifrån två olika indelningar, en utefter elevernas kön, och en utefter lärarnas kön. Slutligen jämfördes resultatet med redan existerande forskning.

    Resultat

    Studien visar att det råder skilda uppfattningar mellan könen hur gymnasieelever upplever prestationskrav på idrottslektionerna. Trots de skilda uppfattningarna mellan könen upplevde över 50 % av eleverna höga prestationskrav i samband med tävlingsmoment, teoretiska prov, praktiska prov, när klasskompisarna iakttog, i individuella idrottsgrenar, i lagidrotter, vid betygsättning samt då eleverna ville utföra en övning korrekt i idrottsundervisningen. Idrottslärarens kön påverkade elevernas upplevelse av höga prestationskrav. 21 % av de 1013 undersökta eleverna kände sig dessutom orättvist behandlade av idrottsläraren under idrottslektionerna.

    Slutsats

    Många gymnasieelever upplevde höga prestationskrav vid olika moment i idrottsundervisningen samt kände sig orättvist behandlade av idrottsläraren. Flickorna upplevde höga prestationskrav oftare än pojkarna i idrott och hälsa.

  • 288.
    Fabricius, Pontus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hammarberg, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skadad: En intervjustudie om lärarstudenters skador2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:

    • Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?
    • I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?
    • På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?
    • På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?

    Metod

    Undersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide där spontana följdfrågor förekom. Samtliga intervjuer spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet. Dessa analyserades sedan utifrån frågeställningarna, en teori om stress i förhållande till idrottsskador samt en modell om riskfaktorer för skadeuppkomst.

    Resultat

    Informanternas uppfattning om varför de blivit skadade varierade. Flera ansåg att en hög träningsmängd var en starkt bidragande faktor. Två av informanterna påtalade även att mentala faktorer hade haft betydelse. Informanterna var i regel nöjda med att erhålla ett godkänt betyg i de kurser de genomgick under skadeperioden, men reflekterade också över en bristande kunskapsinhämtning under densamma. En majoritet av informanterna upplevde att de inte erhållit något stöd eller någon hjälp från högskolan efter att de blivit skadade och framförde förslag till förbättringar riktade till lärosätet. Vissa ifrågasatte samtidigt om högskolan och lärarna ens hade något stödjande ansvar. Informanterna hade god kännedom om en framtida skadeproblematik inom yrket och trodde inte att de skulle kunna arbeta som lärare i idrott och hälsa fram till pensionen.

    Slutsats

    Vi tror att den fysiska arbetsbelastningen hos studenterna påverkade deras skadeuppkomst. Informanternas beslut om att genomföra praktiska moment i utbildningen trots att de var skadade kan tänkas ha påverkats av lärarnas inställning och råd till informanterna. Vi anser att det finns ett behov av en mer omfattande kvantitativ studie i syfte undersöka hur vanliga idrottsskador är vid en lärarutbildning inom idrott och hälsa, då detta i dagsläget är okänt. Dessa data kan sedan jämföras med andra utbildningar vilka ställer krav på fysisk prestation.

  • 289.
    Fabricius, Pontus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hammarberg, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Utomhusgym, några fördelar?: En studie om affekter vid styrketräning inomhus respektive utomhus2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka vilka affekter ungdomar i åldrarna 18-19 år upplevde vid styrketräning utomhus respektive inomhus. Studien syftade även till att undersöka om den upplevda ansträngningsgraden påverkades av om styrketräningen skedde utomhus eller inomhus.

    • Vilka omedelbara affekter ger styrketräning utomhus respektive inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Vilka omedelbara affekter upplevs efter styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Vilken upplevd ansträngningsgrad kan ses i samband med styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år?
    • Hur korrelerar träningsvana med affekter och ansträngningsgrad i samband med styrketräning?

    Metod

    22 elever i en gymnasieskola genomförde två styrketräningspass, ett utomhus och ett inomhus. Innan träningspasset och direkt efter fick de fylla i en enkät med frågor om deras sinnestämning och träningsvana. Upplevd ansträngningsgrad var också inkluderat i enkäten som forskningspersonerna fick efter träningspasset.

    För att undersöka forskningspersonernas sinnestämning i samband med träning användes mätverktyget PAAS (Physical Activity Affect Scale), vilket mäter grad av upplevd positiv affekt, negativ affekt, lugn och utmattning.

    Resultat

    Vid träningssessionerna inomhus upplevde forskningspersonerna en ökad positiv affekt och minskad negativ affekt, men oförändrad känsla av lugn och utmattning. Motsvarande träning utomhus tenderade att bidra till en ökad positiv affekt och utmattning, men utan att påverka känslan av negativ affekt och lugn.

    Forskningspersonerna upplevde en starkare positiv affekt samt en mindre grad av negativ affekt efter inomhusträningen jämfört med utomhusträningen. En tendens att träningen upplevdes mer ansträngande inomhus än utomhus noterades. Grad av positiv affekt vid träning utomhus korrelerade med träningsvana.

    Slutsats

    Studien talar för att styrketräning inomhus skulle vara effektivare än styrketräning utomhus när det gäller att förbättra personers mentala hälsa, vilket talar emot en del tidigare forskning. Resultaten bekräftar dock tidigare forskning vilken visar att träning kan upplevas som mindre ansträngande utomhus än motsvarande träning inomhus.

    Det är svårt att säga om en mer omfattande undersökning hade visat liknande resultat. Dessutom bör man ha i åtanke att vår urvalsgrupp kanske inte speglar en större population i samma ålder.

    Vi föreslår att vidare forskning inom ämnet bör omfatta en större och bredare urvalsgrupp, samt att den bör utföras under mer standardiserade tester, avseende exempelvis omgivningens temperatur.

  • 290.
    Fagrell, Birgitta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    The game within the game: Girls' underperforming position in Physical Education2012Ingår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 24, nr 1, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since 1980 the Swedish compulsory school curriculum has stipulated that Physical Education (PE) should be taught co-ed and schools are legally required to promote gender equality. The latest evaluation of PE in Sweden shows that more boys than girls ranked the subject highly and that they had a higher level of activity during the PE lessons. Drawing on a case study, the aim of this article is to illuminate how games placed girls and boys in different subject positions. The logic governing the observed lessons was ‘proper game’, i.e. playing according to the official rules. Combined with hegemonic masculinity and the passivity of the teacher, this kind of logic resulted in the game being dominated by several dominant boys and by the ball-playing girls either being positioned or allowing themselves to be placed in situations in which they consistently underperformed. A gender category in late modernity, resting on hegemonic masculinity, can be seen as a cultural flashpoint that reflects problems in society rather than problems in the gym.

  • 291.
    Falch, Jorun
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rodmar, Stephanie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Coach-atlet relationen i lagidrotter: Kvinnliga atleters upplevelse av relationen med coachen och dess betydelse för prestationen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?”

    Metod

    En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. Studien har utgått från 3+1C modellen (Jowett, 2007) som innefattar de fyra dimensionerna. Intervjuguiden är baserad på frågeformuläret CART-Q (Jowett & Ntoumani, 2004).

    Resultat

    Alla atleter beskrev relationen med sin coach som professionell och fyra av dem berättade att relationen samtidigt kunde ses som nära. Samtliga atleter ansåg att det var viktigt att ha förtroende till sin coach och sju såg relationen som positiv. Hälften av atleterna upplevde att deras coach till största delen var medveten om hur de bäst behöver stöd. Åtta av tio upplevde att deras coach visade engagemang i deras idrottande. Feedback skedde muntligt och hälften ansåg att den var regelbunden. Relationens betydelse för prestationen ansåg atleterna var stor och hälften av atleterna graderade relationen högst på skalan (1-10).

    Slutsats

    Kommunikation, förtroende och engagemang är viktiga faktorer för att främja en god coach-atlet relation. Relationens betydelse för prestationen ansågs viktig för atleterna och bör beaktas för att skapa möjlighet till prestation och utveckling.  

  • 292.
    Falkland, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En jämförelse mellan excentrisk och koncentrisk styrketräning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Mitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:

    • Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?

    • Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?

    Metod

    Utifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).

    Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.

    Resultat

    Det fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens. I KON-gruppen har både män och kvinnor relativt stora förbättringar i drop jump, medan inga sådana förbättringar fanns i ECC. Benpresstestet uppvisade genomgående stora förbättring för alla testpersonerna i båda grupperna

    Sammanfattningsvis visade resultaten från studien att koncentrisk och excentrisk träning inte skilde sig åt på ett tydligt sätt i de olika testerna. Det fanns heller inga stora skillnader i prestationsförändringar mellan män och kvinnor.

    Slutsats

    Det verkar som att tung styrketräning inte alltid hänger samman med prestationen i olika hopptest.

  • 293.
    Fernberg, Ulrika
    et al.
    Örebro University.
    Fernström, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Örebro University.
    Hurtig-Wennlöf, Anita
    Örebro University.
    Arterial stiffness is associated to cardiorespiratory fitness and body mass index in young Swedish adults: The Lifestyle, Biomarkers, and Atherosclerosis study.2017Ingår i: European Journal of Preventive Cardiology, ISSN 2047-4873, E-ISSN 2047-4881, Vol. 24, nr 17, s. 1809-1818, artikel-id 2047487317720796Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Early changes in the large muscular arteries are already associated with risk factors as hypertension and obesity in adolescence and young adulthood. The present study examines the association between arterial stiffness measurements, pulse wave velocity and augmentation index and lifestyle-related factors, body composition and cardiorespiratory fitness, in young, healthy, Swedish adults. Design This study used a population-based cross-sectional sample. Methods The 834 participants in the study were self-reported healthy, non-smoking, age 18-25 years. Augmentation index and pulse wave velocity were measured with applanation tonometry. Cardiorespiratory fitness was measured by ergometer bike test to estimate maximal oxygen uptake. Body mass index (kg/m(2)) was calculated and categorised according to classification by the World Health Organisation. Results Young Swedish adults with obesity and low cardiorespiratory fitness have significantly higher pulse wave velocity and augmentation index than non-obese young adults with medium or high cardiorespiratory fitness. The observed U-shaped association between pulse wave velocity and body mass index categories in women indicates that it might be more beneficial to be normal weight than underweight when assessing the arterial stiffness with pulse wave velocity. The highest mean pulse wave velocity was found in overweight/obese individuals with low cardiorespiratory fitness. The lowest mean pulse wave velocity was found in normal weight individuals with high cardiorespiratory fitness. Cardiorespiratory fitness had a stronger effect than body mass index on arterial stiffness in multiple regression analyses. Conclusions The inverse association between cardiorespiratory fitness and arterial stiffness is observed already in young adults. The study result highlights the importance of high cardiorespiratory fitness, but also that underweight individuals may be a possible risk group that needs to be further studied.

  • 294.
    Ferner, Janne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mental press på fotbollstränare?: - en undersökning av elitfotbollstränares användande av idrottspsykologiska färdigheter i samband med match2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.

    Frågeställningar:

    Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?

    Metod:

    Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.

    Resultat:

    Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.

    Slutsats:

    Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.

  • 295.
    Finné, Hans
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjöberg, Christer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stig-Helmer vs Gunde Svan: en studie om energiförbrukningen vid turåkning på skidor2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna:

    - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare?

    - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män?

    Metod

    För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen.

    Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen.

    I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st).

    Resultat

    Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas.

    Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %.

    Slutsats

    Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.

  • 296.
    Fischer, Katina Mira
    et al.
    German Sport University Cologne.
    Willwacher, Steffen
    German Sport University Cologne.
    Arndt, Anton
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Wolf, Peter
    ETH Zurich.
    Brueggemann, Gert-Peter
    German Sport University Cologne.
    Calcaneal adduction in slow running: three case studies using intracortical pins.2017Ingår i: Footwear Science, ISSN 1942-4280, E-ISSN 1942-4299, Vol. 9, nr 2, s. 87-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to use bone-anchored markers to determine the bone movement of calcaneal adduction, eversion and tibial rotation in a global coordinate system and to describe the relationship of calcaneal adduction to tibial rotation. Furthermore, the amount of overall intra-foot motion in the transverse plane (metatarsal I relative to calcaneus) and its relationship to calcaneal adduction were quantified. Three male participants were assessed during slow running. A 10-camera motion analysis system was used for kinematic data capture of global bone orientations in 3D space for all bones of the foot and ankle complex. For the description of intrinsic articulations within the foot, the skeletal motion relative to the adjacent proximal segment in the transverse plane was calculated. Furthermore, the time of occurrence of maximum values was determined. The findings showed that calcaneal adduction of all participants amounted to 7.8 ± 4.8°, which exceeded the magnitude of calcaneal eversion (4.7 ± 3.1°). Although the inter-participant variability was high, considerable overall intra-foot motion in the transverse plane of the metatarsal I relative to the calcaneus was found to be 4.7 ± 4.6° and could be qualitatively related to calcaneal adduction. The present data provide evidence that next to calcaneal eversion, calcaneal adduction seems related to tibial rotation. Furthermore, overall intra-foot motion in the transverse plane seems related to calcaneal adduction. Controlling calcaneal adduction and overall intra-foot motion in the transverse plane may be a mechanism to control excessive tibial rotation in runners who suffer from overuse knee injuries. These findings could be used to provide an additional approach for future motion-control footwear design to control rearfoot adduction or overall within-foot motion.

  • 297.
    Fischer, Madelene
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dricker fysiskt aktiva personer mer alkohol än fysiskt inaktiva personer?: En kvantitativ studie om yrkesverksamma vuxna och deras alkohol- och fysiska aktivets vanor2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt aktiva personer och fysiskt inaktiva personer och deras alkoholkonsumtion samt att undersöka om det finns en skillnad mellan könen i deras alkoholkonsumtion och graden av fysisk aktivitet.

    Frågeställningar: Finns det en skillnad i fysiska aktivitets- och alkoholvanor mellan män och kvinnor? Finns det en skillnad i alkoholkonsumtion mellan de som är fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva? Finns det ett samband mellan ålder och alkoholkonsumtion och ålder och graden av fysisk aktivitet?

    Metod: En enkätundersökning där redan beprövade och validerade enkäter användes i denna studie: IPAQ för att mäta graden av fysisk aktivitet och AUDIT för att mäta alkoholkonsumtion. Enkäterna delades ut på olika företag i Stockholm av författarna själva. De respondenter som fick en totalpoäng lika med eller över 600 MET (metabolic equivalent)kategoriserades att tillhöra den fysiskt aktiva gruppen. Män med en AUDIT-poäng lika med eller över 8 och kvinnor med en AUDIT-poäng lika med eller över 6 kategoriserades att tillhöra gruppen riskbrukskonsumenter av alkohol. Det var 150 personer som deltog i studien.

    Resultat: Resultaten visade att 88 % av samtliga respondenter tillhörde den aktiva gruppen (MET > 600 min/ vecka). Ingen signifikant skillnad sågs mellan män och kvinnor i aktivitetsnivå (p= 0,728). Det fanns en signifikant skillnad (p=0,014) mellan män och kvinnor och deras alkoholkonsumtion, män drack mer alkohol än kvinnor. Dock var det signifikant fler kvinnor än män som tillhörde riskgruppen för alkohol. Resultaten visade också att aktiva personer drack mer alkohol än inaktiva personer (p=0,026). Sambandet mellan ålder och alkoholkonsumtion visade att med stigande ålder dricker man mindre alkohol (r =-0,171,p=0,038). Sambandet mellan ålder och fysisk aktivitet visade att med stigande ålder tränar man mindre på hög intensitet (r=-0,342, p= 0,000). Ett positivt samband mellan ålder och antalet MET- minuter i promenader kunde hittas (r=0,23, p= 0,008).

    Slutsats: En slutsats som kan dras från denna studie är att personerna som uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet dricker mer alkohol än personerna som inte uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet. Resultaten visade också att män dricker mer alkohol än kvinnor men att det är signifikant fler kvinnor än män som kategoriserades som riskkonsumenter av alkohol. Resultaten kan inte ses som allmängiltiga eftersom att urvalet i denna studie inte var slumpmässigt eller tillräckligt stort.

  • 298.
    Flachsbinder, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är tränarutbildningen grönare på andra sidan jorden?: En jämförelsestudie mellan olika länders tränarutbildningar för triathlon2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar.

    • Hur ser den svenska tränarutbildningen ut?
    • Hur ser andra länders tränarutbildningar ut?
    • Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna?

    Metod

    Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes.

    Resultat

    I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna.

    Slutsats

    Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.

  • 299.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Validation of modified D-max method for calculating individual anaerobic threshold in well trained male cyclists2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    To predict endurance performance and evaluate adaption to training in endurance athletes a laboratory test for retrieving the anaerobic lactate threshold is often used. The maximal rate of oxidative metabolism that can be sustained during prolonged exercise indicates preserved homeostasis and thereby sets the upper limit for long term endurance. Exercise intensities above the anaerobic threshold require an additional input from anaerobic energy sources resulting in blood lactate accumulation and reduced time to fatigue. The threshold is therefore a reliable and powerful predictor of performance in aerobic exercise lasting approximately 40-60 min. The work rate that elicits a blood lactate of 4 mmol/l (e.g. LT4) is widely used to determine the threshold, but by using a fixed lactate concentration, flexibility to account for inter- and intra-individual differences in aerobic and anaerobic metabolism is lost. Our hypothesis was that our modified D-max method (D-maxmod) would provide a more accurate performance related value by calculating the individual anaerobic threshold (IAT).

    Methods

    20 males cyclists age 36 ± 5 years, weight 79.7 ± 5.8 kg, VO2max 4.4 ± 0.4 l/min performed an incremental test on a cycle ergometer for calculation of LT (D-maxmod, and LT4) at two occasions separated by 8 weeks. The test consisted of 5 minutes long stages separated by 1 min of rest were lactate was sampled. The increase in work rate was 30 W/stage starting at 100 W and ended above LT4. Short after, an incremental test to fatigue (start at LT4 power, increase 20 W/min) was performed for assessment of VO2max, calculation of maximal aerobic power (MAP) and maximal power achieved in the test (Wmax). On a separate day a 40 minutes time-trial (TT40) was performed for assessment of aerobic endurance performance. IAT D-maxmod was defined as the derivate to the exponential curve created from exponentially lactate increase, including maximal lactate concentration plotted at MAP. The increase in lactate relative to power was defined as the increase in blood lactate from the point where the exponential curve crossed the lactate baseline (See also Cheng et al. 1992 and Zhou & Weston 1997).

    Results

    IAT D-maxmod was calculated to 5.0 ± 0.8 mmol/l. Both D-maxmod and LT4 were highly significantly correlated with both TT40 and Wmax. Coefficients of determination were higher for D-maxmod compared to LT4 for both TT40 (r2 = 0.78 vs 0.69) and Wmax (r2 = 0.89 vs 0.64).

    Conclusion

    The calculated D-maxmod correlated better with performance than LT4 for parameters highly linked to performance in road- and mountain bike competitions.

    References

    Cheng B, Kuipers H, Snyder AC, et al. (1992). Int. J Sports Med. 13:518-22

    Zhou S, Weston SB (1997). Physiol. Meas. 18: 145

  • 300.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Slutövning GMU: ”Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas.: Rapport 4.2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energistatus och förändring i fysiskt stridsvärde studerades i samband med en nästan 8 dygn långa grundmilitär slutövning (GMU) vid AMF-1 Berga Örlogsskolor i månadsskiftet oktober november 2013.

    Totalt deltog 105 soldater i övningen, fördelat på 3 plutoner om vardera 35 soldater. En subgrupp på 24 soldater (8 kvinnor) bestående av 8 soldater från vardera pluton studerades mer ingående.

    Medelhjärtfrekvensen för de 6 soldater (2 kvinnor) som hade i stort sett kompletta mätningar från den 187 timmar långa övningen, inklusive viloperioder, var 88 ± 7 slag/minut. Utifrån hjärtfrekvensdata beräknades den totala energiomsättningen till i genomsnitt 44 000 ± 6 600 kcal, vilket motsvarar 5 600 ± 840 kcal per dygn och 235 ± 35 kcal/tim. Total energiförbrukning var i genomsnitt 39 000 kcal för kvinnorna och 46 500 kcal för männen. I övrigt noterades inte några betydande skillnader mellan kvinnor och män. Däremot var det stora individuella variationer i energiutgift, vilka till ca hälften berodde på skillnader i kroppsvikt. Med hänsyn till kroppsvikt och buren vikt var energiförbrukningen ca 3,1 ± 0,23 kcal per timme per kg totalvikt. Den individuella variationen beror på skillnad i buren vikt, på olika uppgifter och på individuella fysiologiska skillnader.

    Utifrån beräknat energiintag blev det totala energiunderskottet under övningen 12 000-15 000 kcal, vilket är ca 1 500-2 000 kcal per dygn. Viktminskningen under övningen var 2,9 kg för kvinnor och 3,7 kg för män. Denna viktminskning på >4 % leder troligen till försämrad uthållighetsförmåga.

    Den maximala muskelstyrkan i armar och ben var i stort sett oförändrade efter övningen, liksom den beräknade maximala syreupptagningsförmågan. Däremot upplevdes ett lågintensivt cykelarbete som betydligt tyngre efter övningen. Muskeluthållighet mättes inte i denna studie.

    Ett skjutprov om 5 skott i liggande på 100 m mot en tredjedelsfigur visade 64 deltagande soldater på en försämrad träffprocent från 90,5% före till 79,4 % efter övningen. Alla soldater hade minst en träff före medan 6 soldater hade alla bom efter övningen.

    Slutsatsen från studien är att GMU-övningen resulterade i ett stort energiunderskott. Stridsvärdet, bedömt från skjutprovet var klart försämrat. Maximala fysiologiska parametrar var i stort sett oförändrade, medan skattad ansträngning och därmed uthållighetsförmåga, försämrades.

3456789 251 - 300 av 1162
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf