Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 2352
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bejarano, Elina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindeberg, Tove
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Slappa leder?: En studie om tävlingsgymnasters ”generella ledlaxitet” och upplevda ländryggsbesvär2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och ländryggsbesvär hos flickor i olika åldrar inom tävlingsgymnastiken.

    1. Har 9- och 12- åringar inom tävlingsgymnastiken en högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder?

    2. Har en hög ”generell ledlaxitet” något samband med ländryggsbesvär hos 9- och 12 åriga tävlingsgymnaster?

    3. Finns det någon skillnad på ländryggsbesvär bland tävlingsgymnaster i åldrarna 9 och 12?

    Metod

    Genom Beightons fysiologiska rörlighetstester (poängsystem 1-9) har 53 kvinnliga tävlingsgymnasters ”generella ledlaxitet” fastställts. Enkätfrågor har konstruerats för att ta reda på gymnasternas eventuella upplevda ländryggsbesvär.

    Resultat

    Försökspersonerna som har ingått i studien har en klart högre ”generell ledlaxitet” än övriga i samma ålder. I båda de undersökta åldrarna så är ett laxitetsvärde på 7 vanligast förekommande. Denna grupp består av 47,8 % av 9 åriga gymnaster och 30 % av 12- åringarna. Samma värden hos jämnåriga flickor 9 år är 1,6 % och flickor 12 år är 2,4 %.

    Enkätstudien visar att det främst är 12- åriga flickor som har problem i ländryggen, nämligen 36,7 %. Det resultat som är statistiskt säkerställt är sambandet mellan ledlaxitet och graden av upplevd ryggsmärta. P-värdet för detta samband är 0,042. Sambandet för denna analys är r= 0,62.

    Slutsats

    Studien visar ett svagt samband mellan hög ”generell ledlaxitet” och upplevda ländryggsbesvär. Detta samband kan enbart ses i den äldre åldersgruppen i studien. Åldern påverkar de upplevda ländryggsbesvären i negativ riktning. Den ”generella ledlaxiteten”, som är kraftigt högre än hos jämnåriga skolbarn, förändras ej med åldern på försökspersonerna. Det vill säga, de som är överrörliga vid 9- års ålder torde även vara det i 12-års ålder.

  • 152. Belz, Johanna
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Muestege, Jelena
    Professional development in sport psychology practitioners: merging PST and CBT2015Ingår i: Proceedings of The 14th European Congress of Sport Psychology (FEPSAC) 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 153.
    Bendrik, R., Jr.
    et al.
    Uppsala Univ, Deparment Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Res & Dev, Gavle, Sweden.;Reg Gavleborg, Gavle, Sweden..
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Uppsala Univ, Deparment Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Broms, K., Sr.
    Uppsala Univ, Deparment Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Res & Dev, Gavle, Sweden.;Reg Gavleborg, Gavle, Sweden..
    Emtner, M., Sr.
    Uppsala Univ, Dept Neurosci, Uppsala, Sweden..
    MAXIMAL STEP-UP TEST A NEW FUNCTIONAL TEST IN HIP OR KNEE OSTEOARTHRITIS2016Ingår i: Osteoarthritis and Cartilage, ISSN 1522-9653, Vol. 24, nr S1, s. S471-S471Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 154.
    Bendrik, Regina
    et al.
    Centrum för forskning och utveckling Uppsala universitet/Region Gävleborg .
    Kallings, Lena V
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Bröms, Kristina
    Centrum för forskning och utveckling Uppsala universitet/Region Gävleborg .
    Emtner, Margareta
    Uppsala Universitet.
    Maximalt step-up test - ett funktionellt klivtest vid höft- och knäartros2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 155.
    Benediktsson, Philip
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Söderqvist, Agnes
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur påverkas balans och styrka i fotleden av upprepade fotledsstukningar?: En fältstudie på unga kvinnliga fotbolls- och basketspelare2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?

    Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades. Statistisk analys i STATISTICA genomfördes med ANOVA och students oberoende t-test. Testgruppen (n=10) bestod av individer som tidigare drabbats av upprepade stukningar och kontrollgruppen (n=5) bestod av individer med friska fotleder.

    Resultat: BI balanstestet visade ingefanns en signifikant skillnad mellan testgrupp och kontrollgrupp för dominant fot respektive icke dominant fot i riktningarna anterior,  och posteromedial och posterolateral (p<>0,05) samt för icke-dominant fot i riktningen posteromedial. Dock fanns ingen signifikant skillnad för den dominanta foten i riktningen posterolateral (p>0,5) samt för den icke-dominanta foten i riktningarna anterior och posterolateral. Resultatet för styrketestet visade inge på en signifikant skillnad mellan testgrupp och kontrollgrupp för både den dominanta och den icke-dominanta foten (p<>0,05). Det förekom ingen signifikant skillnad (p>0,5) i styrketestet eller i någon av riktningarna i balanstestet mellan den dominanta och den icke-dominanta foten för varken testgruppen eller kontrollgruppen. Resultatet visar på att SEBT i riktningen posteromedial, samt styrketestet på den dominanta foten är de mest relevanta testerna för framtida försök.

    Slutsats: (1) Fler testdeltagare i testgrupp och kontrollgrupp hade möjligtvis kunnat visa ettmer representativt resultat. En individ med bakgrund av upprepade stukningar har signifikant sämre resultat i balanstestet SEBT jämfört med en frisk fot i riktningarna anterior och posteromedial. (2) En individ med bakgrund av upprepade stukningar havisarrinte på ett signifikant sämre resultat i balanstestet SEBT ochett plantarflexionstest, jämfört med en individ med en frisk fot.i riktningarna anterior och posteromedial. En individ med bakgrund av upprepade stukningar har signifikant sämre resultat än en individ utan tidigare problem i ett plantarflexionstest. (3) Det är ingen signifikant skillnad mellan den dominanta foten och den icke-dominanta i resultaten för balans- eller styrketestet.  

  • 156.
    Bengs, Dagny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elitaktiva sprintkanotisternas rörelseutslag i axelleden under paddling på ergometer i relation till aktiv rörlighet mätt i axelleden2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att a) beskriva elitkanotisternas aktiva rörelseutslag (ARoM), b) undersöka hur stor del av ARoM i axelledens inåt- och utåtrotation som kanotisten använder under paddling för höger och vänster arm samt c) undersöka hur förhållandet eventuellt ändras under tre tävlingsfarter (200, 500 och 1000 m). Syftet var också att d) beskriva elitkanotisterna rörelseutslag i axelledens rotation under de tre tävlingsfarterna. 

    Metod

    Åtta elitkanotister (fyra kvinnor och fyra män 22,5 ±3,8 år, 1.80 ±0,11m, 81 kg±14 kg) deltog i studien. Axelledens rörlighet i inåt- och utåtrotation undersöktes med två olika metoder; ARoM mätt med goniometer i ryggliggande position och tredimensionell (3D) rörelseanalys mätt under paddling på kajakergometer. Data till 3D rörelseanalysen samlades in med ett optoelektroniskt kamerasystem med 12 kameror som mätte rörelser från markörer fästa på försökspersonerna under paddling på 200, 500 och 1000 m tävlingsfart. Medelvärdet analyserades från tio paddlingscykler under respektive fart och data bearbetades och analyserades i Visual3D och MATLAB.  

    Resultat

    Elitkanotisterna medelvärde och standardavvikelse (±) av ARoM i axelledens inåtrotation var 46° (±16°) och 39° (±10°) och i axelledens utåtrotation 75° (±13°) och 86° (±5°) för vänster respektive höger sida. Samtliga elitkanotister hade inskränkt rörlighet i axelledens inåtrotation. Ingen signifikant skillnad sågs mellan sidorna i varken axelledens inåt- eller utåtrotation (F=0.87, p=0.38). Under paddling på de tre olika tävlingsfarterna sågs heller ingen signifikant skillnad mellan sidorna i axelledens inåtrotation (F= 0.63, p=0.45), dock sågs en signifikant skillnad i rörelseutslaget i axelledens inåtrotation beroende på tävlingsfart (F=6.46. p=0.01); ju högre fart/kortare distans desto större rörelseutslag. Axelledens rörelseutslag i utåtrotation påverkades inte av varken tävlingsfart (F=3.59, p=0.94) eller sida (vänster/ höger) (F=1.76, p=0.23). Tävlingsfarten hade en signifikant betydelse för hur stor procentandel kanotisterna använde av sin maximala ARoM i axelledens inåtrotation under paddling (F=6,48, p=0,01); ju högre fart/kortare distans desto större procentuell andel nyttjades. Elitkanotisterna nyttjade en väldig liten procentandel av deras ARoM i axelledens utåtrotation under paddling; 0-1%. 

    Slutsats

    Det sågs ingen sidoskillnad mellan vänster och höger sida i axelledens rotationer hos elitkanotisterna och resultatet var oberoende av tävlingsfart. Alla elitkanotister hade en tydlig inskränkt rörlighet i axelledens inåtrotation. Den inskränkta inåtrotationen kompenseras troligen av andra strukturer i axel/skuldra under paddling, då elitkanotisterna använder över 100 % av deras AROM under paddling. Tidigare forskning har visat att inskränkt rörlighet i axelledens inåtrotation är en riskfaktor för skada hos kanotister. Resultaten från denna forskning ger värdefull information för elitkanotister och deras team om vad som sker i axelleden under paddling. De kan använda information till att uppmärksamma vikten av att öka rörlighet i inåtrotationen för att minska eventuella kompensatoriska rörelser i axelleden och på så sätt minska risken för smärta och skada under paddling. 

  • 157.
    Bengter, Josefin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åhlund, Annie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa hos högstadie- och gymnasieelever: En kvantitativ enkätstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att fastställa hur stor andel av högstadie- och gymnasieelever som är smartphone-beroende. Studien genomfördes också för att undersöka om det fanns något samband mellan högstadie- och gymnasieelevers smartphone-beroende och deras upplevda psykiska hälsa.

    • Hur stor andel av högstadie- och gymnasieelever mellan 15–19 år är smartphoneberoende?

    • Hur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor när det gäller smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa?

    • Finns det något samband mellan smartphone-beroende och upplevd psykisk hälsa hos högstadie- och gymnasieelever mellan 15–19 år?

    Metod

    Det här är en tvärsnittsstudie som har en kvantitativ design och data samlades in med hjälp av en webbenkät. Målgruppen var högstadie- och gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som ägde och använde en smartphone. Enkäten bestod av 10 frågor från Smartphone addiction scale - short version som mätte huruvida respondenten var smartphone-beroende och 14 påståenden från Warwick Edinburgh Mental Wellbeing Questionnaire om upplevd psykisk hälsa. Totalt besvarade 109 personer enkäten, varav 62 kvinnor och 47 män.

    Resultat

    50,5 % (n=55) av studiens deltagare var smartphone-beroende och 49,5 % (n=54) var ej beroende. Kvinnor skattade en något sämre upplevd psykisk hälsa med ett medelvärde på 34 (SD=8,3), männens medelvärde var 30 (SD=8,3). En något större andel kvinnor var smartphone-beroende 52 %, jämfört med männen där 49 % var beroende. Korrelationsanalysen visade att det fanns ett svagt positivt signifikant samband (r=0,24, p=0,01) mellan ett högre skattat smartphone-beroende och en sämre upplevd psykisk hälsa.

    Slutsats

    Högstadie- och gymnasieelever som skattade ett högre smartphone-beroende skattade också en sämre upplevd psykisk hälsa. Mer forskning på området behövs för att ta reda på om kausalitet föreligger. Kanske är det så att högstadie- och gymnasieelever är i behov av mer information om smartphone-användande och att det skulle kunna vara en del av skolans undervisning.

  • 158.
    Bengtsson, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Kravanalys Segling2004Studentuppsats
  • 159.
    Bengtsson, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför ska man ha en tränare?: En observationsstudie om tränarens betydelse för seglarens utveckling2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Huvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.

    Metod

    Då målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien. Studien genomfördes i form av en dold observation två gånger i veckan under en sexveckorsperiod där varje tillfälle var 2 timmar långt. Ingen i träningsgrupperna fick någon information om studiens genomförande

    Resultat

    Resultatet på studien visar att besättningarna som inte fått några instruktioner ändå utvecklas positivt. De observerar och tar efter de besättningar som gör rätt och därefter efterliknar deras rörelser. Detta medför att seglarna utvecklas olika fort men alla utvecklas positivt framåt.

    Slutsats

    Studien visar att seglare som inte har någon tränare utvecklas så länge de har någon form av förebild de kan lära av. Dock har tränaren betydelse för att få seglarna att hitta rätt teknik direkt och på så sätt undvika att lära in fel teknik som i efterhand blir svår att rätta till. De besättningar som ej får några instruktioner utvecklas positivt genom att observera de besättningarna som gör rätt och därefter försöker efterlikna deras rörelsemönster. Seglarna tar även till sig information om hur de skall segla båten genom auditiv, kinetisk och visuell inlärning.

  • 160.
    Bengtsson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    För stressad för fysisk aktivitet?: En studie om upplevelsen av arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ”Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?” och ”Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?” användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ”riktat öppen”. Intervjuguiden grundar sig i relevant forskning inom områdena fysisk aktivitet, stress och arbetsmiljö. När intervjuguiden upplevdes färdig skickades ett informationsbrev ut till 7 stycken respondenter valda utifrån bekvämlighetsurval, varav 6 stycken svarade att de ville vara med och delta som intervjurespondenter. Individuella intervjuer anordnades och samtalen spelades in. Därefter transkriberades samtalen och analys påbörjades för skrivande av resultatdel. Resultat: Studiens resultat visar att samtliga respondenter uttrycker att vid upplevelse av stress påverkas samtliga livsstilsbeteenden. Resultaten gällande fysisk aktivitet vid upplevd stress skiljer sig åt, då några av respondenterna minskar sin fysiska aktivitet medan övriga prioriterar fysisk aktivitet än mer vid upplevelse av stress. Arbetsmiljön upplevs vara en källa till stress och uttrycks, framförallt då stressiga förhållanden råder, påverka samtliga livsstilsbeteenden: stillasittande, sömn och återhämtning, kost och fysisk aktivitet i varierad utsträckning. Slutsats: Vid upplevelse av stress på arbetsplatsen tycks samtliga livstilbeteenden påverkas. Störst skillnad i upplevelse bland faktorerna uttrycks fysisk aktivitet, då några av respondenterna priorterar sin fysiska aktivitet och kan använda sig av den som ett sätt att hantera stressen, medan övriga minskar sin fysiska aktivitet under stressade perioder. Dock är samtliga respondenter överens om att de mår bättre av att vara fysiskt aktiva under stressade perioder och fysisk aktivitet kan därför anses vara en form av stresshantering. Arbetsplatser kan därför tänkas gynnas av att främja fysisk aktivitet.

  • 161.
    Bentzen, Marte
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Norway .
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Exhaustion and cynicism needs to be targeted differently: a study among Paralympic coaches2016Ingår i: Proceedings from the 31th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 162. Bentzen, Marte
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hållbart ledarskap ur ett tränar- och coachperspektiv2016Ingår i: Utveckla ledarskapet: fakta, inspiration och reflektioner, Stockholm: SISU Idrottsböcker , 2016, s. 196-263Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att presentera och diskutera teoretiska och praktiska frågor på ett sätt som främjar ett långlivat och hälsosamt ledarskap med fokus på tävlingsidrotten. Författarna utgår från det förenklade antagandet att «en coach som mår bra» sannolikt är mer framgångsrik och långlivad i jämförelse med en coach som mår dåligt. 

  • 163.
    Bentzen, Marte
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences.
    Lemyre, Nicolas
    Norwegian School of Sport Sciences.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    A Comparison of High-Performance Football Coaches Experiencing High- Versus Low-Burnout Symptoms Across a Season of Play: Quality of Motivation and Recovery Matters2017Ingår i: International Sport Coaching Journal, ISSN 2328-918X, E-ISSN 2328-9198, Vol. 4, nr 2, s. 133-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the current study was to provide insights in how and why four head coaches in elite football experienced being either high or low in burnout symptoms (BS) during a competitive season. A longitudinal sequential quantitative-qualitative mixed method approach was used to enhance the understanding of coaches' experiences. First, data were collected using online questionnaires at the start and at the end of the competitive season with all coaches working at the Norwegian Elite Football League level. Second, in-depth interviews were conducted with four head coaches who were purposefully selected based on having the two highest and the two lowest burnout scores across the season compared with the overall sample. A quantitative approach was used to explore whether these four coaches differed when compared with the overall population on the associated variables: performance, budget, quality of motivation, perceived workload, work-home-interference (WHI), and recovery. A qualitative approach helped gain more insight in the experiences these four coaches had with possible onset variables. Analyses comparing the two sets of coaches, indicated no difference related to performance, budget and workload. However, the motivational profile, WHI, and ability to meet recovery demands were variables that contributed to explain differences in coaches' BS.

  • 164. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Basic Psychological Needs Thwarting and Shift in Quality of Motivation: Markers of Exhaustion in Professional Sport Coaches.2015Ingår i: Proceedings of the 10th ICCE Global Coach Conference – Coach and Athlete Empowerment: A Winning Combination, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 165. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Basic Psychological Needs Thwarting and Shift in Quality of Motivation: Markers of Exhaustion in Professional Sport Coaches.2014Ingår i: Sports Coaching Review, ISSN 2164-0629, Vol. 3, nr 2, s. 101-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using a qualitative retrospective approach, this paper investigates how some work-related demands led to burnout among four professional coaches. Self-determination theory (SDT) offered a sound theoretical framework to better understand the motivational process leading to serious negative outcomes (Ryan & Deci, 2002). Findings indicated that all coaches experienced working in a maladaptive environment, exemplified by experiencing very heavy workloads, a lack of leader support, and work-related conflicts. These experiences had a detrimental effect on the coaches' motivation. Psychological need thwarting and a shift towards a more controlled form of motivation explained why coaches became increasingly at risk for burning out, a process that evolved over time. All four coaches experienced a wide range of burnout symptoms. Findings from this study highlight the importance for sports organizations to better cater for the psychological needs of professional coaches to prevent burnout.

  • 166. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Change in Exhaustion in High-Performance Coaches in Association with Workload and Motivation: A Person-Centered Approach.2015Ingår i: Proceedings from the 30th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 167. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Changes in Motivation and Burnout Indices in High-Performance Coaches Over The Course of a Competitive Season2016Ingår i: Journal of Applied Sport Psychology, ISSN 1041-3200, E-ISSN 1533-1571, Vol. 28, nr 1, s. 28-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being subject to a great range of demands is believed to increase burnout propensity in high-performance coaches. This study is the first to explore whether the 4-step self-determination theory process model is a valuable framework to better understand the process influencing burnout and well-being in high-performance coaches (N = 343, M = 40.33 years) throughout a competitive season. Findings indicated that coaches on average increased in burnout and decreased in well-being. Hypotheses were to a large extent supported: change in perceived environment → change in psychological need satisfaction → change in autonomous motivation → change in burnout and well-being.

  • 168. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Determinants of Burnout in high-level sport coaches2013Ingår i: Proceedings from the annual North American Society for the Psychology of Sport and Physical Activity (NASPSPA) 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 169. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Development of Exhaustion for High-level Coaches in Association with Workload and Motivation – a Personal Centered Approach2016Ingår i: Psychology of Sport And Exercise, ISSN 1469-0292, E-ISSN 1878-5476, Vol. 22, s. 10-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives

    The aim of the current study was twofold. First, to explore whether there were different trajectories of exhaustion among high-performance coaches over the course of a competitive season. Then, to investigate whether workload-related variables and motivational regulations were associated with exhaustion class membership.

    Methods and design

    299 high-performance coaches responded to an online survey at the start, middle, and end of a competitive season, assessing exhaustion, workload, work home interference (WHI), recovery, and motivational regulations. Latent class growth analyses were used to identify different trajectories of perceived exhaustion. Further, multinomial logistic regression examined class associations for workload-related variables and motivational regulations at the start and at the end of competitive season.

    Results

    Four different trajectories of perceived exhaustion among coaches were identified, termed respectively “High” (10%), “Increase” (15%), “Decrease” (4%) and “Low” (71%). Higher levels of workload and WHI were associated to classes with higher levels of exhaustion. Higher levels of recovery, and intrinsic and identified regulations were associated to classes with lower levels of exhaustion. Adaptive and maladaptive profiles were identified.

    Conclusions

    Different trajectories of exhaustion among high-performance coaches over the course of a competitive season were found. A maladaptive profile was associated with higher perceived workload and WHI, as well as lower levels of recovery, intrinsic and identified regulations, when compared to the adaptive profile.

  • 170. Bentzen, Marte
    et al.
    Lemyre, Pierre
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Variation in the ability to meet recovery demands explains susceptibility to burnout in elite soccer coaches.2015Ingår i: Proceedings from The 20th annual congress of the European College of Sport Science (ECSS 2015), 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 171. Berg, Ulrika
    et al.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Fysisk aktivitet för barn och ungdomar - allmänna rekommendationer2018Ingår i: Fysisk aktivitet som medicin: en praktisk handbok utifrån FYSS / [ed] Ing-Marie Dohrn, Stockholm: SISU idrottsböcker , 2018, s. 31-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 172.
    Berg, Ulrika
    et al.
    Astrid Lindgrens barnsjukhus.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar2016Ingår i: FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Läkartidningen förlag , 2016, s. 98-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Fysisk aktivitet ger fysiska och mentala hälsovinster hos barn och ungdomar.

    Mognads- och tillväxtprocesserna hos barn och ungdomar påverkar en rad fysiska, mentala och sociala kapaciteter och förmågor. Vid rekommendation av fysisk aktivitet bör hänsyn tas till detta och individuella intressen.

    Alla barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av främst aerob karaktär. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Hos barn från 0–5 år ska daglig fysisk aktivitet uppmuntras och underlättas.

    Barn och ungdomar som inte kan nå upp till rekommendationerna på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning bör vara så aktiva som tillståndet medger.

    Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet bör ges.

    Barn och ungdomar med övervikt och fetma kan uppnå positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet avseende till exempel blodfetter och insulinkänslighet även om vikten är oförändrad. Konditionshöjande fysisk aktivitet har tydligast effekt, och i kombination med kostförändringar är effekterna större.

    Hos barn och ungdomar med astma bör en noggrann analys av ansträngningsutlösta besvär göras. Astman ska vara välreglerad och anpassad information och kunskap ska ges för att trygga den unge och främja fysisk aktivitet.

    Fysisk aktivitet utgör en del av behandlingen vid depression hos barn och ungdomar.

    Barn och ungdomars hälsa tycks kunna påverkas negativt av långvarigt stillasittande. För närvarande finns dock inte tillräckligt med vetenskapligt stöd för att ge en evidensbaserad rekommendation angående begränsning av stillasittande i den här åldersgruppen.

  • 173.
    Berg, Ulrika
    et al.
    Astrid Lindgrens barnsjukhus.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar2015Ingår i: FYSS 2015, Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En rimlig fråga är varför barn och unga är speciella när det gäller hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Många av de påvisade och kända effekterna av fysisk aktivitet är likartade oavsett ålder, men i vissa fall finns det anledning att lyfta fram vad som är specifikt för barn och unga.

    Mognads- och tillväxtprocesserna, som i princip pågår fram till cirka 18–20 års ålder, är ofta orsaken till de skillnader som finns. En rad kapaciteter och förmågor, till exempel syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, koordination och motorik samt mentala aspekter utvecklas över tid. En konsekvens av detta är att det är svårt att med precision utvärdera effekter av träning hos en ung individ, och att på ett korrekt och meningsfullt sätt särskilja dessa från mognad och tillväxt. En annan faktor är ökande kroppsstorlek, vilken medför att gränser för övervikt och fetma varierar mellan könen och med ålder upp till cirka 18 år. Att på ett korrekt sätt värdera effekter av insatser mot övervikt hos en växande individ kräver särskilda överväganden.

  • 174.
    Berg, Ulrika
    et al.
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    Enqvist, Jonas K
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Carlsson-Skwirut, Christine
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    Sundberg, Carl-Johan
    Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska institutet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Bang, Peter
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    Lack of sex differences in the IGF-IGFBP response to ultra endurance exercise.2008Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 18, nr 6, s. 706-714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The insulin-like growth factor (IGF)-IGF binding proteins (BP) and the pituitary-gonadal axes were investigated during ultra endurance exercise in 16 endurance-trained athletes (seven women). Median duration of the race was 6.3 days. Although food and drink were ad libitum, energy balance was negative. Blood samples were drawn before (PRE), at the end of (END) and 24 h after (POST24h) the race. Serum concentrations of total IGF-I (t-IGF-I) and free IGF-I (f-IGF-I) decreased by 33 (SD 38)% and 54 (19)%, respectively. The decrease in t-IGF-I appeared to be associated to the total energy deficit during the race. At END, the IGFBP-3 fragmentation and IGFBP-1 were increased but these changes did not predict changes in f-IGF-I. An increase in POST24h IGFBP-2 levels in women was the only sex difference. Testosterone was decreased by 67 (12)% in the men and estradiol became undetectable in the women without any detectable increase in LH and/or FSH. In conclusion ultra endurance exercise results in similar IGF-IGFBP responses in men and women reflecting a catabolic state. IGFBP-2 was the only exception, with increased levels in women after exercise. A concomitant decrease in gonadal hormones was not related to endocrine changes in the IGF-IGFBP axis but may be related to local changes in IGF-I expression.

  • 175.
    Berg, Ulrika
    et al.
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    Enqvist, Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Carlsson-Skwirut, Christine
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    Sundberg, Carl-Johan
    Institutionen för Fysiologi och Farmakologi (FyFa), Karolinska Institutet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Bang, Peter
    Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Karolinska Institutet.
    The IGF- IGFBP system during ultra-endurance exercise in men and women.2007Ingår i: Gordon Research Conference – IGF in physiology & disease, Ventura, CA, USA., 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Berge-Holmbom, Tove
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Bokenstrand, Åsa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad får dig att må bra?: en studie om faktorer som påverkar flickors hälsa i år 92007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?

    Metod

    Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom.

    Resultat

    Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa.

    Slutsats

    Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.

  • 177.
    Bergendahl, Adam
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Landin, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Berätta var du kommer ifrån: Vilka faktorer kan påverka hanteringen av en allvarlig skada?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället.

    Resultat

    Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande.

    Slutsats

    Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna.

  • 178.
    Bergenfred, Anna-Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jämförelse av effekter från gruppträning i bassäng med landträning hos patienter med knäartros: Utvärdering av effekter på smärta, funktion i det dagliga livet och fritid- och idrottsaktiviteter2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med pilotstudien var att jämföra kortvariga och långvariga effekter från gruppträning i bassäng med landträning på vilo- respektive belastningsutlöst smärta, tillsammans med effekter på funktion i det dagliga livet samt på utövandet av fritid- och idrottsaktiviteter hos patienter med knäartros. Frågeställningarna i studien var: Finns det någon skillnad i kortvariga och långvariga effekter på vilo- och belastningsutlöst smärta från gruppträning i bassäng eller land hos patienter med knäartros? Finns det något samband mellan graden av smärtintensitet i vila respektive belastning och de långvariga effekterna från de två olika träningsformerna på funktion i det dagliga livet samt på fritid- och idrottsaktiviteter?

     

    Metod

    Studien var en randomiserad interventionsstudie utan kontrollgrupp. Tjugo patienter med röntgenverifierad knäartros behandlades under åtta veckor med antingen land- eller bassängträning som leddes av sjukgymnast. Patienterna skattade vilo- respektive belastningsutlöst smärta med numerisk smärtskattningsskala (NRS) före och efter det första träningstillfället, före och efter det åttonde träningstillfället, före och efter det femtonde träningstillfället samt före det sista och sextonde träningstillfället. Frågeformuläret Knee injury and Osteoarthritis Outcome questionnaire Score (KOOS) besvarades före det första och sista träningstillfället men endast funktion i det dagliga livet (ADL) och funktion vid fritid- och idrottsaktiviteter analyserades.

     

    Resultat

    Nitton patienter fullföljde studien. Vid analys med Mann Whitney U-test sågs en signifikant smärtreduktion av den belastningsutlösta smärtan kortsiktigt i både land- och bassänggruppen (p=0.02 respektive). En tendens till signifikant smärtreduktion sågs långsiktigt i landgruppen (p=0.1). En 30 % kliniskt relevant smärtreduktion påvisades kortsiktigt på vilo- respektive belastningsutlöst smärta i bassänggruppen men endast på belastningsutlöst smärta i landgruppen. Vid långsiktig bedömning sågs en kliniskt relevant smärtreduktion (30%) på både vilo- respektive belastningsutlöst smärta i landgruppen men endast på belastningsutlöst smärta i bassänggruppen. Inga signifikanta effekter sågs i delformulären från KOOS vid jämförelse mellan skattningstillfälle ett och sexton. En negativt måttlig korrelation mellan vilosmärta och ADL och en negativt god korrelation mellan belastningsutlöst smärta och ADL sågs i landgruppen vid det första träningstillfället. I bassänggruppen var korrelationerna mellan vilo- respektive belastningsutlöst smärta och ADL respektive fritid och idrottsfunktion vid det första tillfället negativt svaga respektive måttliga. Korrelationerna i landgruppen hade vid det sista träningstillfället blivit svagare medan korrelationerna i bassänggruppen hade blivit starkare, framförallt mellan belastningsutlöst smärta och ADL respektive fritid- och idrottsfunktion där korrelationerna nu var negativt goda.         

     

    Slutsats

    Träning i bassäng och på land påverkade främst den belastningsutlösta smärtan i denna studie. Kortsiktigt sågs en signifikant smärtreduktion av den belastningsutlösta smärtan tillsammans med en kliniskt relevant smärtreduktion av belastningsutlöst smärta både kortsiktigt och långsiktigt i de båda träningsgrupperna. Endast i bassänggruppen sågs långsiktigt en god negativ korrelation mellan belastningsutlöst smärta och funktion i ADL respektive fritid och idrott. Studiens resultat visade att sjukgymnaster bör informera patienten att försöka skatta smärta i vila skild från smärta vid belastning för att bättre kunna bedöma smärtlindringseffekter från träning.

     

  • 179.
    Berggren, Malin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Schneider, Sabine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Förändrad attityd - nya vanor!: En kvalitativ kohortstudie om motionsvanor och medvetenhet hos barn som medverkat i en intervention mot övervikt och fetma2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka långtidseffekterna av e12 på livsstil och medvetenhet om kost och motion. Undersökningen avser att ta reda på effekterna i relation till de påverkande faktorer från Social Cognitive Theory (SCT) som projektet har beaktat. Frågorna löd: Hur anses e12 ha påverkat de personliga faktorerna attityd, förmåga, självförtroende och kunskap i förhållande till motion? Hur anses e12 ha påverkat individernas motionsvanor? Hur anses e12 ha påverkat individernas medvetenhet kring motion och kost i förhållande till kroppsvikt?

    Metod

    Studien är i huvudsak bedriven kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Det ingick även ett frågeformulär rörande kost- och motionsvanor. Studien genomfördes på sex ungdomar, 16-18 år, som fullföljt projektet för 4-5 år sedan. De kontaktades inledningsvis av en överläkare som varit ansluten till projektet och efter att individerna hade gett sitt medgivande kontaktades de av författarna. Studien beskrevs och individerna bokades in för intervju. En diktafon användes vid intervjuerna. De transkriberades sedan och analyserades därefter enligt tematisk analys med utgångspunkt i miljö och personliga faktorer ur SCT.

    Resultat och analys

    Ungdomarna upplever att e12 har förbättrat attityden, ökat färdigheter, förbättrat självförtroendet och ökat kunskapen när det gäller motion. Denna påverkan upplevs ha varit positiv för nuvarande motionsvanor och anses bero på att träningen var lustfylld, varierande samt hade peppande ledare. Individerna upplever att e12 har bidragit till en viss ökning av medvetenheten om kostens betydelse för vikten, främst tack vare undervisning i tallriksmodellen. Medvetenheten kring specifika parametrar rörande fysisk aktivitet och deras betydelse för vikten upplever de vara mindre påverkad av e12. De som säger att e12 har påverkat medvetenheten om kost och motions betydelse i förhållande till vikt, har haft en stödjande omgivning och anser att e12 har påverkat alla personliga faktorer i frågeställningen.

    Slutsats

    e12 anses ha påverkat insikten om att man bör träna för att kontrollera vikten men inte hur ofta, hur länge och hur intensivt. Motionsvanorna har påverkats på längre sikt genom att e12 arbetade utifrån SCT och genom att arbetet innebar både praktik och teori. Hur stor inverkan e12 har haft i relation till andra påverkande faktorer går inte att bedöma utifrån detta material.

  • 180. Bergh, U
    et al.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Åstrand, PO
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Maximal oxygen uptake "classical" versus "contemporary" viewpoints.2000Ingår i: Medicine & Science in Sports & Exercise, ISSN 0195-9131, E-ISSN 1530-0315, Vol. 32, nr 1, s. 85-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In two articles Timothy Noakes proposes a new physiological model in which skeletal muscle recruitment is regulated by a central "govenor," specifically to prevent the development of a progressive myocardial ischemia that would precede the development of skeletal muscle anaerobiosis during maximal exercise. In this rebuttal to the Noakes' papers, we argue that Noakes has ignored data supporting the existing hypothesis that under normal conditions cardiac output is limiting maximal aerobic power during dynamic exercise engaging large muscle groups.

  • 181.
    Bergkvist, Linnea
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nilsson, Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Salus populi suprema lex esto": En kvantitativ undersökning, med en kvalitativ fördjupning, av ett företags hälsoarbete2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar;

    Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?

     

    Metod

    Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19. Företaget vi har valt att undersöka har kontor i Sverige och Finland och urvalsgruppen är dem med anställning på företagets kontor i Stockholm och Mariehamn. Antalet utskickade enkäter är 191 varav 73 har blivit besvarade.

     

    Resultat

    Resultaten visar att de anställda har förhållandevis god hälsa men uppvisar tendens till stressrelaterad sjukdom. Företaget bedriver hälsoarbetet på så sätt att man försöker uppmuntra till fysiskaktivitet på arbetstid samt bjuder in till olika typer av föreläsningar och ”prova på pass” för att på så vis försöka individanpassa de anställdas träning. Företagets anställda upplever hälsoarbetet som relativt genomtänkt och relevant, förhållandevis tillräckligt för att tillgodose behoven hos de anställda och de flesta tycker att ledningen lyckats ganska bra med att upprätthålla den nedskrivna hälsopolicyn.

     

    Slutsats

    Företagets arbete har på ett bra sätt nått fram till de anställda, dock finns vissa områden där deras uppfattningar om vad som sätts i kraft går isär. Vi anser att företaget arbetar bra men att det finns områden där mer skulle kunna göras, så som att minska stressen på arbetsplatsen och på ett tydligare sätt promota de förmåner som finns.

  • 182.
    Berglin, Pär
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friedman, Cecilia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Mjukisar, sjal och kofta”: En kvalitativ studie av hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?

    Metod

    Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori.

    Resultat

    Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande.

    Slutsats

    Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.

  • 183.
    Berglund, Alexandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olin, Hedvig
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    FYSS och FaR i Stockholms innerstad: Erfarenheter, inställning och önskemål inför arbete med FaR2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att studera erfarenheter, inställning och önskemål inför arbete med förskrivning av fysik aktivitet på recept, FaR, på vårdcentraler i Stockholms innerstad. Ytterligare ett syfte var att ge förslag på modeller för hur vårdcentralerna kan arbeta med FaR, bland annat gällande samordningsfunktionen mellan olika aktörer.

    Metod:

    En enkätstudie genomfördes på totalt 13 vårdcentraler på Kungsholmen, Norrmalm, Vasastaden, City, Östermalm, Hjorthagen och Gärdet. Totalt 119 enkäter besvarades av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. En intervju genomfördes med en person anställd på Beställarkontor Vård, Stockholms läns landsting för att ta reda på hur de ser på hinder, möjligheter och genomförbarhet av FaR och FYSS inom SLL.

    Resultat:

    Från enkätundersökningen framkom bland annat att en klar majoritet svarande ställde sig positiva till att arbeta med fysisk aktivitet på recept både i preventivt och behandlande syfte. Mer information och utbildning efterfrågades av många. Ungefär hälften av personalen på vårdcentralerna angav att de kände till FYSS respektive FaR. 104 av de svarande uppgav att de idag rekommenderar fysisk aktivitet muntligt. Endast 14 gav en skriftlig rekommendation. En övervägande andel av de tillfrågade var positiva till arbetsformer såsom skriftlig rekommendation, motiverande samtal, arbeta med en koordinatorfunktion samt tillämpning av hälsotest. Från enkätundersökningen framkom vidare att det finns en oklarhet kring metoderna för att hjälpa patienten till lämplig aktivitet samt för motivation och uppföljning av patienten. Hela 82 tillfrågade upplevde inte att det fanns några hinder för att arbeta med FaR. De vanligaste hindren i arbetet med FaR uppgavs vara osäkerhet om vart man kan skicka patienten med receptet, osäkerhet kring förskrivningen av FaR samt tidsbrist.

    Slutsats:

    I enkätundersökningen framkom således att det fanns ett stort intresse för att arbeta med FaR i Stockholms innerstad. I dag saknas dock utarbetade metoder för arbetsprocessen med FaR samt friskvårdsaktörer att skicka patienterna till. Från tidigare studier har framkommit att för ett lyckat arbete med FaR krävs utbildning i FaR och FYSS hos vårdpersonalen, motiverande samtal med patienten, en koordinator med kontakt till friskvårdsaktörer samt uppföljning av patienten med receptet.

  • 184. Berglund, B
    et al.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Berglund, L
    Kallner, A
    Reinebo, P
    Lindeberg, S
    The Swedish Blood Pass project.2007Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 17, nr 3, s. 292-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Manipulation of the blood's oxygen carrying capacity (CaO(2)) through reinfusion of red blood cells, injections of recombinant erythropoietin or by other means results in an increased maximal oxygen uptake and concomitantly enhanced endurance performance. Therefore, there is a need to establish a system--"A Blood Pass"--through which such illegal and unethical methods can be detected. Venous blood samples were taken under standardized conditions from 47 male and female Swedish national and international elite endurance athletes four times during the athletic year of the individual sport (beginning and end of the preparation period and at the beginning and during peak performance in the competition period). In these samples, different hematological values were determined. ON(hes) and OFF(hre) values were calculated according to the formula of Gore et al. A questionnaire regarding training at altitude, alcohol use and other important factors for hematological status was answered by the athletes. There were some individual variations comparing hematological values obtained at different times of the athletic year or at the same time in the athletic year but in different years. However, the median values of all individual hematological, ON(hes) and OFF(hre), values taken at the beginning and the end of the preparation or at the beginning and the end of the competition period, respectively, as well as median values for the preparation and competition periods in the respective sport, were all within the 95% confidence limit (CI) of each comparison. It must be mentioned that there was no gender difference in this respect. This study shows that even if there are some individual variations in different hematological values between different sampling times in the athletic year, median values of important hematological factors are stable over time. It must be emphasized that for each blood sample, the 95% CI in each athlete will be increasingly narrower. The conclusion is that there is a physiological basis for establishing an individual-based "Blood Pass" system, mainly for athletes competing at the international level. On indications of manipulations of hemoglobin concentration and red cell mass by deviations from established "Blood Pass" data, more specific methods can be applied.

  • 185.
    Bergnest, Helena
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Löfberg, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur gynnas äldre av fysisk aktivitet?: en studie om förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:

    ·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?

    ·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?

    ·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?

    ·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?

     

    Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.

     

    Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.

     

    Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

  • 186.
    Bergqvist, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att tala är visst guld: Stammande individers attityd till stamning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet.

    - Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer?

    - Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning?

    Metod

    Studien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs. Resultatanalys genomfördes i Excel och SPSS, därifrån togs även figurer fram.

    Resultat

    Sociala situationer där stamningen uppfattas som särskilt hinder kunde identifieras. Den upplevda graden av stamning skiljer sig inte mellan könen eller beroende av vid vilken ålder man började stamma. Inga resultat tydde på att de som stammar svårare, i högre grad söker hjälp för sina problem.

    Slutsats

    Stamning leder i många fall till undvikande beteenden. Vid stamning uppkommer negativa känslor. Det leder till en nedåtgående spiral. Stamning kan inkräkta på hälsa och välbefinnande. Många upplever det som positivt att träffa andra som stammar. Stamningen tycks bli bättre med åren. Vad detta beror på skiljer sig mellan individerna: acceptans, negligering och talträning. Då definitionen av stamnig skiljer sig är det mycket svårt att på ett enkelt sätt beskriva vad stamning är.

  • 187.
    Bergqvist, Linnea
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Objectively measured physical activity in three-year-old children: Associations with BMI, gender and parental socioeconomic status2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva tre år gamla barns fysiska aktivitetsmönster och nivåer. Samt att undersöka om det fanns några skillnader i fysisk aktivitet (FA) beroende på viktstatus, kön och socioekonomisk tillhörighet genom objektiva och subjektiva mått från Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP).

    Metod

    Data från 93 treåriga barn inkluderade I Early STOPP studien användes. Barnen använde en Actigraph GT3X+ rörelsemätare under minst fyra sammanhängande dagar med minst en helgdag. Genomsnittlig FA i slag per minut (CPM), tid i stillasittande, lätt aktivitet samt måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) bedömdes (5 s intervaller) och användes för att undersöka om det fanns skillnader mellan kön, viktstatus (ISOBMI enligt Cole et al) samt socioekonomisk status (SES). Av denna anledning skapades ett index för SES med hjälp av subjektiva data; föräldrarapporterad information kring bakgrund och levnadsförhållanden från Early STOPP-studien. Även skillnader i FA mellan vardagar och helger undersöktes.

    Resultat

    Resultaten visade inga skillnader i FA mellan könen, viktstatus eller socioekonomisk tillhörighet. Det fanns däremot en skillnad mellan veckodagar och helger samt mellan boendeformer. Barnen var mer aktiva under veckodagarna och barnen boende i lägenhet var mer aktiva än barnen boende i villa. Ca 67 % av tiden spenderades i stillasittande och ungefär 12,5 min per dag spenderades i MVPA.

    Slutsats

    Studien drar slutsatsen att aktivitetsnivån hos tre år gamla barn är låg. Det fanns en skillnad i FA mellan boendeformer vilket indikerar att föräldrar/vårdnadshavare spelar en viktig roll för små barns aktivitet. Dock behövs mer forskning för att till fullo förstå barn och föräldrars aktivitetsmönster och hur dessa samvarierar. Avsaknaden av skillnader i FA mellan könen indikerar att könsskillnader senare i barndomen är en effekt av sociala strukturer snarare än medfödda skillnader. Objektivt uppmätt fysisk aktivitet hos barn i den här åldern är ovanligt och därför bidrar denna studie med kunskap kring små barns FA. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att det finns ett behov av internationella bestämmelser kring definitioner av SES och av tröskelvärden att använda när FA mäts med accelerometri.

  • 188.
    Bergström, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränar män och kvinnor av olika anledningar?: En kvantitativ enkätstudie om motivation till träning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns en skillnad i motivationsfaktorer mellan vuxna män och kvinnor som hade ett aktivt medlemskap på en träningsanläggning. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan respondenternas träningsmotivation, träningsvanor och ålder.

    Frågeställningar:

    1. Skiljer sig män och kvinnor åt med avseende på deras motivation till träning?
    2. Finns det ett samband mellan den målfokuserade motivationen och den motivationsreglerande motivationen hos respondenterna, och hur ser detta samband ut i sådana fall ut?
    3. Finns det samband mellan deltagarnas träningsmotivation, träningsvanor och ålder? Och hur förhåller sig dessa samband i sådana fall?

    Metod: I denna studie valdes validerade och beprövade enkäter ut som mätinstrument (BREQ-3 och EMI-2) för att studera deltagarnas träningsmotivation. Enkäterna delades ut på två träningsanläggningar i Stockholmsområdet under fem separata tillfällen. På plats förklarades studiens syfte muntligt, att det tog cirka tio minuter att fylla i enkäten samt att enkäten var helt anonym.

    Resultat: Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor och de kombinerade beroende variablerna i både den motivationsreglerande enkäten och den målfokuserade enkäten. Det finns även ett samband mellan dessa enkäter och den starkaste korrelationen var den mellan självbestämd yttre motivation och självutveckling/stressreducering. Resultatet visar även att de individer som tränar fler gånger i veckan drivs av en mer självbestämd yttre- och inre motivation och de personer som tränat under en kortare tid uppvisar en högre grad av amotivation.

    Slutsats: Det finns en skillnad i motivationsfaktorer mellan män och kvinnor som har ett aktivt medlemskap på en träningsanläggning när man ser till de kombinerade beroende variablerna. För motivationsregleringsenkäten fanns det ett samband mellan självbestämd yttre- och inre motivation och antal träningstillfällen per vecka. För den målfokuserade enkäten fanns det ett positivt samband mellan självutveckling/stressreducering, socialt/tävling och antal träningstillfällen per vecka. Ålder korrelerar positivt med hälsorelaterade träningsmål. Inget samband återfanns mellan övriga träningsmål och varken ålder eller träningserfarenhet. 

  • 189.
    Bergström, Göran
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Börjesson, Mats
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Schmidt, Caroline
    Göteborgs universitet.
    Self-efficacy regarding physical activity is superior to self-assessed activity level, in long-term prediction of cardiovascular events in middle-aged men2015Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, artikel-id 820Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Self-efficacy has been determined to be a strong predictor of who will engage in physical activity. We aimed to evaluate the associations between self-efficacy to perform physical activity, self-reported leisure-time physical activity and cardiovascular events in a population-based cohort of middle-aged Swedish men with no previous cardiovascular disease, or treatment with cardiovascular drugs.

    Methods

    Analyses are based on 377 men randomly selected and stratified for weight and insulin sensitivity from a population sample of 58-year-old men (n = 1728) and who had answered a question about their competence to perform exercise (as an assessment of physical self-efficacy). The Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale was used to assess self-reported levels of leisure-time physical activity. Cardiovascular events were recorded during 13-years of follow-up.

    Results

    The group with poor self-efficacy to perform physical activity had a significantly higher incidence of cardiovascular events compared with the group with good physical self-efficacy (32.1 % vs 17.1 %, p < 0.01). Multivariate analyses showed that poor physical self-efficacy was associated with an increased relative risk of 2.0 (95 % CI 1.2 to 3.0), of having a cardiovascular event during follow-up also after adjustments for co-variates such as waist to hip ratio, heart rate, fasting plasma glucose, serum triglycerides, systolic blood pressure, apoB/apoA-I ratio and leisure-time physical activity.

    Conclusion

    Self-efficacy to perform physical activity was strongly and independently associated with cardiovascular events and was superior to self-assessed physical activity in predicting cardiovascular events during 13-years of follow-up in a group of middle-aged men, without known CVD or treatment with cardiovascular drugs.

  • 190.
    Bergström Jonsson, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dickman, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Fy vad långsam du är..": En studie om hur högstadieelever upplever långsamma rörelser i idrott- och hälsaundervisning.2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?

     

    Metod & Urval

    Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.  

     

    Resultat och Slutsats

    38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

  • 191.
    Bergström, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skulderstabiliserande träningsövningar registrerade med EMG: en jämförelse mellan slyngbaserade övningar och övningar på stabilt underlag2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte var att undersöka muskelaktiveringen i tre muskler (övre trapezius (ÖT), serratur anterior (SA) och nedre trapezius (NT)) under sex olika skulderstabiliserande övningar samt undersöka eventuella sidoskillnader. Syftet var även att undersöka om specifika skulderstabiliserande övningar i slyngor kunde öka aktiveringen i främst SA samtidigt som aktiveringen i ÖT minskar, hos friska individer, jämfört med nuvarande rekommenderade övningar på stabilit underlag. Aktiveras SA och NT mer vid slyngbaserade övningar än vid övningar på stabilt underlag? Visar studiens slyngövningar mindre aktivering i ÖT än övningar på fast underlag? Ses någon sidoskillnad mellan höger och vänster kroppshalva under utförandet av samtliga skulderstabiliserande övningar?

    Metod

    Tio friska kvinnor (medelålder 36år) deltog i studien. Aktiviteten i tre muskler (ÖT, SA, NT) registerades billateralt under sex olika skulderstabiliserande övningar med elektromyografi (EMG). Tre av övningarna genomfördes i redcord slyngor och tre övningar på fast underlag, dvs på golv eller mot en vägg. Två övningar gjordes i stående, två övningar i fyrfotaposition och en i ryggliggande. För att jämföra aktiveringsgraden i muskulaturen under de olika övningarna normaliserades EMG-data till % av maximal viljemässig kontraktion (MVC) för respektive muskel.

    Resultat

    Slyngövningarna UF och UA visade signifikant lägre aktiveringsgrad i SA jämfört med de övningarna PuP (p<0.001 och p<0.001) och WS (p<0.001 och p<0.001) som utfördes på fast underlag. Slyngövningen PuPR visade ingen signifikant skillnad i SA aktiveringsgrad jämfört med PuP (p=0.30). ÖT aktiviteten var signifikant lägre under slyngövningen utfall med abduktion (UA) jämfört med ryggliggande protraktion (PRO) (p<0.001) och push up plus (PuP) (p<0.001). Av de utvärderade övningarna var ÖT som minst aktiverad vid UF (0.3 % av MVC) och mest aktiverad vid PuPR (4.0 % av MVC). SA var som minst aktiverad vid UF (3.7%) och mest vid PuP (43.9%). NT var minst aktiverad vid Pup (-1.5%) och mest vid UF (9.7%). Ingen sidoskillnad sågs.

    Slutsats

    Utifrån resultaten från denna studie rekommenderas att friska personer som specifikt vill träna SA, utför skulderstabiliserande övningarna PuP, WS eller PuPR. Om personen dessutom vill genomföra en övning med låg aktivitet i ÖT samtidigt som aktiveringsgraden i SA är hög kan övningen PuP rekommenderas.

  • 192.
    Bergström, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoundervisning i skolan.: En studie kring idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna studie innefattar hur lärare i idrott och hälsa väljer att arbeta kring arbetsområdet hälsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de känner någon svårighet i det. Uppsatsen belyser även vad lärosätena ger för verktyg till idrott- och hälsalärarna att undervisa i hälsa . Metoden jag använt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hälsalärare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika årgångar. Idrottslärare mot yngre åldrar beskriver att det sker enstaka hälsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar på rörelse. När eleverna kommer upp mot årskurs 5 sker en ökad frekvens i hälsoundervisningen, där de mer går in på träningslära, pulsmätning och hälsobegrepp. Idrott- och hälsalärarna upplever inte att de fått särskilt mycket redskap från deras lärarutbildning i att undervisa i hälsa, inte heller från diverse fortbildningar de genomfört. Idrottslärare som examinerades innan LPO 94 fick inte någon konkret undervisning i hälsa. 3 av 4 lärare upplever inga större problem i att tolka och förstå styrdokumentens direktiv kring hälsoundervisning. En av lärarna upplever ett visst omställningsproblem i samband med byte av läroplanen. Det finns flera orsaker till varför hälsa kan vara så sällan förekommande under idrottstimmarna. Något som idrottslärarna tar upp kan vara en faktor kan vara bilden av idrott och hälsa som eleverna har eller också den bristande utbildning som lärosätena ger ut.

  • 193.
    Berlin, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Har astmamedicinen Salbutamol en prestationshöjande effekt på idrottare?: Testning av vältränade cyklister2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att studera om astmamedicinen Salbutamol har en prestationshöjande effekt på cyklister och vilka bakomliggande fysiologiska faktorer som kan tänkas ha en inverkan på prestationsförmågan. Frågeställningarna i studien var som följer:

    Hur påverkar astmamedicinen Salbutamol vältränade cyklister och om den gör det, kommer prestationsformagan att öka? Samt, om Salbutamol har en prestationshöjande effekt, vilka kan de bakomliggande fysiologiska faktorerna vara

    Metod

    Data från fyra försöksperonser samlades in till denna studie. De fick cykla under varierande belastningar i cirka 2:30h där olika fysiologiska parametrar mättes, innan testets början och vid 90 minuter in testet fick de även andas in 800 mikrogram Salbutamol eller placebo for att sedan avsluta med ett intervalltest s.k Björntestet där de fick arbeta till utmattning. Studien genomfördes som en randomiserad dubbelblind cross- over studie där en experimentell metod användes för att svara på frågeställningarna.

    Resultat

    Då tidsramen för denna studie var kort och vissa bortfall skedde erhölls endast data från fyra försöksperonser, vilket medförde en för låg statistisk power överlag. Den största skillnaden som kunde noteras var att det numeriskt skilde sig med 3–8% under testet när det kommer till hjärtfrekvens mellan placebo och aktiv substans, de högre värdena var noterade med aktiv substans (Salbutamol). Dock är dessa små skillnader inte statistiskt säkerställda på detta urval av försökspersoner. På resterande fysiologiska parametrar (lungfunktion, borg och VAS) kunde man inte hitta större skillnader mellan aktiv substans och placebo.

    Slutsats

    På grund av det låga deltagarantalet och tidsramen när studien behövde vara klar så är det svårt att säkerställa resultaten. Men om man tittar på de resultat som finns så verkar det inte finnas en prestationshöjande effekt på den aeroba sidan, vilket också är det som idrottsvärlden vill ha reda på då man associerar astma med andning och aerob förmåga.

  • 194.
    Bermon, Stephane
    et al.
    Monaco Inst Sports Med & Surg, Monaco.
    Castell, Lindy M
    Univ Oxford, Green Templeton Coll, Oxford, England.
    Calder, Philip C
    Bishop, Nicolette C
    Univ Southampton, Fac Med, Human Dev & Hlth Acad Unit, Southampton, Hants, England.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Mooren, Frank C
    Justus Liebig Univ, Dept Sports Med, Giessen, Germany.
    Krüger, Karsten
    Justus Liebig Univ, Dept Sports Med, Giessen, Germany.
    Kavazis, Andreas N
    Auburn Univ, Sch Kinesiol, Auburn, AL 36849 USA.
    Quindry, John C
    Univ Montana, Hlth & Human Performance, Missoula, MT 59812 USA.
    Senchina, David S
    Drake Univ, Dept Biol, Kinesiol Program, Des Moines, IA 50311 USA.
    Nieman, David C
    Appalachian State Univ, Human Performance Lab, North Carolina Res Campus, Kannapolis, NC USA.
    Gleeson, Michael
    Univ Loughborough, Sch Sport Exercise & Hlth Sci, Loughborough, Leics, England.
    Pyne, David B
    Australian Inst Sport, Bruce, Australia.
    Kitic, Cecilia M
    Univ Tasmania, Sch Hlth Sci, Sport Performance Optimisat Res Team, Launceston, Tas, Australia.
    Close, Graeme L
    Liverpool John Moores Univ, Res Inst Sport & Exercise Sci, Liverpool, Merseyside, England.
    Larson-Meyer, D Enette
    Univ Wyoming, Dept Family & Consumer Sci, Nutr & Exercise Lab, Laramie, WY 82071 USA.
    Marcos, Ascension
    CSIC, Spanish Natl Res Council, Inst Food Sci Technol & Nutr ICTAN, Madrid, Spain.
    Meydani, Simin N
    Tufts Univ, Jean Mayer USDA Human Nutr Res Ctr Aging, Boston, MA 02111 USA.
    Wu, Dayong
    Tufts Univ, Jean Mayer USDA Human Nutr Res Ctr Aging, Boston, MA 02111 USA.
    Walsh, Neil P
    Bangor Univ, Sch Sport Hlth & Exercise Sci, Bangor, Gwynedd, Wales.
    Nagatomi, Ryochi
    Tohoku Univ, Grad Sch Biomed Engn, Lab Hlth & Sports Sci, Sendai, Miyagi, Japan.
    Consensus Statement Immunonutrition and Exercise.2017Ingår i: Exercise immunology review, ISSN 1077-5552, Vol. 23, s. 8-50Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this consensus statement on immunonutrition and exercise, a panel of knowledgeable contributors from across the globe provides a consensus of updated science, including the background, the aspects for which a consensus actually exists, the controversies and, when possible, suggested directions for future research.

  • 195.
    Bernström, Malin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Durchman, Cecilia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Akta dig för skador!: En kvalitativ studie om idrottslärares skadeförebyggande arbete med elever i årskurs 7-92016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med vår uppsats är att studera idrottslärares syn på skador och skadeförebyggnad i ämnet idrott och hälsa och hur de uppger att de undervisar det inom detta område. Studien skall besvara följande frågeställningar: Hur planerar och genomför idrottsläraren en skadeförebyggande undervisning av funktionella idrottsskador? Hur förmedlar idrottsläraren sin kunskap och medvetenhet om förebyggandet av skador till sina elever? Vilka är de allvarligaste och vanligaste förekommande skadorna under en idrottslektion? Vilken kunskap och fortbildning anser idrottslärare att de behöver avseende skador och skadeförebyggnad?

    Metod

    Som forskningsmetod har intervjuer med fem idrottslärare som arbetar eller har arbetat med årskurs 7-9 genomförts. Studien utgick från semistrukturerade intervjufrågor. Det urval av lärare som vi använde oss av till intervjuerna utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Kategorisering av empiri skedde utifrån Haddons (1980) strategier.

    Resultat

    Enligt resultatet arbetar alla informanter skadeförebyggande. Informanterna upplever det som betydelsefullt att göra en noggrann planering för att undvika skador i idrottsundervisningen. Dessutom ska det skadeförebyggande arbetet förmedlas till eleverna under idrottsundervisningen. Det skadeförebyggande arbetet förmedlas genom att framhäva uppvärmningen, ergonomin och styrketräningen i undervisningen. Tydliga instruktioner och genomgång av regler samt reflektioner som skall resultera till att eleverna uppfattar syftet med den skadeförebyggande undervisningen, har även en avgörande roll i det skadeförebyggande arbetet.

    Slutsats

    Idrottslärarna var relativt insatta i det skadeförebyggande ämnet och resonerade i stora drag lika. Vissa lärare prioriterade det skadeförebyggande arbetet i en högre grad än andra och tillämpade det mer i undervisningen. Alla informanter anser att det skadeförebyggande arbetet bör inkluderas i idrottsundervisningen. Detta bidrar till livslång kunskap hos eleverna i vardagliga situationer och i andra fysiska fritidsaktiviteter.

  • 196.
    Berthelson, Per
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Katz, Abram
    Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Instititutet.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Sahlin, Kent
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Acute exercise and starvation induced insulin resistance2012Ingår i: Medicine & Science In Sports & Exercise, 2012, S498 Vol. 44 No. 5 Supplement. 2661., 2012, s. 2661-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is well known that starvation causes insulin resistance. The mechanism is unclear but may relate disturbances in lipid metabolism i.e. incomplete mitochondrial FA oxidation and/or accumulation of lipid intermediates. Exercise results in increased substrate oxidation and may thus remove interfering lipid metabolites and reverse starvation-induced insulin resistance. However, the effect of acute exercise and starvation on insulin sensitivity is not known.

    Purpose: The aim of this study was to investigate the effect of exercise on starvation-induced insulin resistance and to elucidate potential mechanisms.

    Methods: Nine healthy lean subjects underwent 84h starvation on two occasions separated by at least 2 weeks. The starvation period was followed by either exercise (EX; 5x10 min intervals with 2-4 min rest, starting at 70 %VO2 max) or an equal period of rest (NE). Before and after the starvation period (3h after exercise/rest) subjects were investigated with muscle biopsies, bloo samples and an intravenous glucose tolerance test. Muscle samples were used for measurement of mitochondrial respiration in permeabilized muscle fibers (Oroboros oxygraph), glycogen content and activation of signaling proteins.

    Results: Insulin sensitivity was significantly higher in the EX group compared to the NE group (p<0.05). After starvation mitochondrial respiration was lower in both groups with complex I substrates whereas respiration with complex I+II substrates was higher in EX (p<0.05 vs. basal and NE). Muscle glycogen was decreased to 73% (NE) and 31% (EX) of the basal values. The EX group had a significant increased activation of AS160. Plasma FA increased 3-4 fold to 1.39±0.32(NE) and 1.80±0.49 (EX) (mmol/l) after starvation and plasma beta-hydroxybutyrate increased about 50-fold to 6.43±2.01(NE) and 7.12±1.59 (EX)(mmol/l).

    Conclusion: Acute exercise reverses starvation-induced insulin resistance. Plasma FA and BOH were increased to similar extent after NE and EX and cannot explain the changes in insulin sensitivity. However, an increased substrate oxidation together with the observed increased capacity for mitochondrial FA oxidation after EX may be involved in the activation of AS160 and the reversal of starvation-induced insulin resistance.

  • 197.
    Bertilsson, Charlotte
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Golf som friskfaktor för äldre kvinnor: bidrar golf till bättre hälsa?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.

    Metod

    I studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.

    Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.

    Resultat

    Det framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa. Vid undersök-ning av specifika fysiska kapaciteter och mentala förmågor upplevde golfarna sig starkare i fysiska kapaciteter som ben- och arnstyrka samt kondition. De upplevde också oftare hopp/optimism och känsla av kontroll. Golfarna åt grönsaker, frukt och bär oftare än icke golfare och ägnade sig oftare åt fysisk aktivitet på låg intensitet. Genomsnittliga BMI-värdet var lika för båda grupperna och mätning av blodtryck och handstyrka visade inte heller på någon skillnad.

    Slutsats

    Det går inte med denna studie påvisa att golf leder till bättre hälsa hos äldre även om vissa paramet-rar antyder detta. Lågintensiv träning, intag av frukt, bär och grönsaker är bra för att förebygga och behandla välfärdssjukdomar. Dessa parametrar var signifikant vanligare bland golfare och därför förefaller det som om golf är en aktivitet som leder till bättre hälsa. För att fastställa att det var just golfen som gjorde att golfarna ägnade sig mer åt lågintensiv träning och åt mer frukt, bär och grön-saker krävs dock noggrannare forskning inom området.

  • 198.
    Bestic, Milos
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gustavsson, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Betydelsen av plyometrisk- och change of direction träning: Ett försök att utveckla unga fotbollsspelares förmåga för sprint och riktningsförändringar2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att genomföra två olika träningsinterventioner, en innehållande plyometrisk och en change of direction – träning (COD) för att se dess effekter på unga fotbollsspelares change of direction och 10-, 20-, 30 meters sprintförmåga. Studiens frågeställning var: Vilken inverkan kan två olika typer av träningsprogram ha på unga fotbollsspelares COD- samt sprintförmåga på 10-, 20-, 30 meter?

    Metod

    28 stycken fotbollsspelare både pojkar och flickor i åldrarna 13-15 år deltog i en träningsintervention under fem veckor där träningen bedrevs två gånger i veckan. Deltagarna delades in i tre olika grupper, kontrollgrupp (KON-G), plyometrisk grupp (PT-G) och change of direction grupp (COD-G). För- och eftertester genomfördes för att kunna se interventionens effekt. Testerna som utfördes var Illinois COD-test och sprint 10-, 20-, 30-meter.

    Resultat

    KON-G visade inga skillnader mellan före och efter- testerna. PT-G visade inte på några signifikanta förbättringar, det var endast en numerisk skillnad i 10-, 20- och 30-meterssprint med 2 % samt 1 % i Illinois COD-test. COD-G visade inte heller på några signifikanta förbättringar. Endast en numerisk ökning med 2 % i Illinois COD-test samt 1 % förbättring i 10-, 20- och 30-meterssprint. I en korrelation mellan Illinois COD-test och 10-, 20- och 30-meterssprint framgick en stark korrelation mellan dessa. r-värde = 0,92- 0,93 och p-värde = <0.01.

    Slutsats

    Då studiens resultat inte visade några signifikanta förbättringar på varken Illinois COD-test eller sprint kan inga slutsatser dras för vilken träningsmetod som har störst inverkan på dessa förmågor. Däremot kan man se små tendenser att de två träningsprogrammens utveckling av egenskaper skiljer sig. Vilket eventuellt tyder på att tränarens uppgift blir att prioritera vilken förmåga som är viktigast att utveckla eftersom båda är viktiga egenskaper för en fotbollsspelare.

  • 199.
    Bida, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Korpinen, Petra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Musikens roll i idrottsundervisningen: En studie av idrottslärarnas musikanvändning och syftestillämpning2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?

    Metod

    Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp.

    Resultat

    Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation.

    Slutsats

    Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.

  • 200.
    Birch, Cai Owain
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    How does mental and physical fatigue affect a rugby player’s force production during scrummaging?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aims: This study investigates the effects of physical fatigue, mental fatigue and their combinations on the ability of rugby players to produce force during rugby scrummaging.

    Method: 10 male subjects (Mean age = 27.4 ± 3.92, Weight =102.9kg ± 10.96) were recruited from local rugby union football clubs in the Stockholm area. Scrummaging force measurements were collected following and before treatments (control), after a 30-min mental task and after a physical fatigue protocol. The mean peak force was calculated by averaging the force data 1 second around the highest peak of force during a 5 second sustained push.

    Results: Mean force decreased significantly after the physical fatigue (PF) protocol compared to the control (CON) (PF = 1740 ± 342 N vs. CON = 2007.5 ± 359 N. P= 0.0009) and combinations of physical and mental fatigue (PMF) or mental and physical fatigue (MPF) were also found to significantly decrease compared to the control (PMF = 1750 ± 348N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.0014 and MPF = 1818 ± 335N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.026). Mental fatigue did not significantly decrease mean peak force during the sustained push of a rugby scrum (MF = 1912 ± 321N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.52).

    Conclusion: Physical fatigue reduces the ability of rugby players to produce force during rugby scrummaging, however mental fatigue does not. Furthermore, mental fatigue does not exacerbate the effects of physical fatigue on scrummaging performance.

1234567 151 - 200 av 2352
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf