Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
202122232425 1101 - 1150 av 1201
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1101.
    Träff, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att få bli det bästa jag kan bli: En fenomenologisk studie av livskvalitet i en svensk elitidrottskontext2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Elitidrottare har lyfts fram som vår tids kanske främsta förebilder, framför allt för barn och unga. Samtidigt vet vi inte mycket om hur de ser på sina liv eller hur de mår, däremot vet vi att elitidrottskontexten ställer nästan omänskliga krav på utövaren. Studien utforskar vad livskvalitet innebär för svenska elitidrottare och vill bidra till ökad kunskap kring elitidrottarna och den kontext de verkar i, men även till kunskap om vad idén om idrottens fostran av barn och unga innebär. Vad är livskvalitet för en svensk elitidrottare? Vad påverkar en svensk elitidrottares upplevelse av livskvalitet?

    Metod

    Studien vilar på fenomenologisk filosofi och metod och utforskar fenomenet livskvalitet och den mening det innebär (”vad är livskvalitet?”) för svenska elitidrottare. Ostrukturerade djupintervjuer med öppna frågor har genomförts med åtta elitidrottare (fem kvinnor och tre män), vilka hade en medelålder på 25,5 år.

    Resultat

    Upplevelsen av livskvalitet beskrevs av deltagarna som bestående av två delar: Upplevelser i stunden och rätt förutsättningar. Samtliga deltagare beskrev själva idrottssatsningen som en viktig del av livskvalitet och uttryckte någon form av tacksamhet i samband med denna möjlighet. För att uppleva livskvalitet i och med idrottssatsning krävs det, enligt samtliga deltagare, att man 1) har ett övergripande mål som går ut på “att bli så bra som jag kan bli” samt att man 2) har en plan som har en koppling till det övergripande målet och som ger en känsla av ”att veta var man är på väg”. Det som tydligast träder fram som gemensamt i deltagarnas berättelser om upplevd livskvalitet är dock 3) känslan av att vara på väg i riktning mot idrottssatsningens övergripande mål. Denna känsla beskrivs som en strävan: En känsla av tillit till den egna kroppen och dess förmågor vilket leder till en upplevelse av att vara i rörelse på väg mot det övergripande målet. Strävan beskrivs även som en bekräftelse på att faktiskt vara i rörelse mot det övergripande målet i och med en upplevelse av att ha presterat. Det som i huvudsak påverkade deltagarnas upplevelse och erfarenhet av livskvalitet var deras ekonomiska förutsättningar, deras nära relationer och i vilken utsträckning deras idrott var en del av deras identitet.

    Slutsats

    Essensen i svenska elitidrottares upplevelse av livskvalitet är känslan av, och bekräftelsen på, att vara på väg mot sitt övergripande mål som är ”att bli så bra som jag kan bli, i min idrott”. Förslag på område för fortsatt forskning och diskussion är förebilden elitidrottarens funktion och eventuella samhällsnytta mot bakgrund av att det centrala i det goda livet för elitidrottaren är strävan och prestation; vad innebär det exempelvis för barn och unga? 

  • 1102.
    Träff, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Förlorad är varje dag då man inte dansat!”: En studie av balansen mellan träningsbelastning och återhämtning på Balettakademiens yrkesutbildning i Stockholm2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att studera balansen mellan träningsbelastning och återhämtning hos dansare under yrkesutbildning på Balettakademien i Stockholm. De frågor studien ämnade ge svar på var: Hur stor fysisk belastning innebär dansarens träning? Visar dansarna några mentala eller kroppsliga symtom på överträningssyndrom?

    Metod

    Fysisk belastning studerades med hjälp av träningsdagbok där intensitet skattades av dansaren. Även sömn-, kost- och avkopplingsvanor bokfördes. Med hjälp av enkät har information om tidigare år erhållits. Instrumentet Profile of Mood States (POMS) har använts för att upptäcka sinnesstämningsstörningar hos dansarna och slutligen genomfördes två kvalitativa djupintervjuer. Totalt deltog 29 av utbildningens 71 dansare i studien genom bekämlighetsurval.

    Resultat

    Den genomsnittlige dansaren tränar under arbetsveckan drygt tre pass per dag med en träningstid på nästan fem timmar. Hela veckan innebär 17,5 pass och en total träningstid på 27 timmar. Den tyngsta perioden under året är november-december och träning under lov sker i stor utsträckning. 78% av dansarna har återkommande problem med skador, 41% av dansarna upplevde viktinstabilitet under föregående år, sömnvanorna var varierande. 40% av dansarna uppvisade en inverterad isbergsprofil. Enligt respondenter berodde otillräcklig vila på en känsla av ”att tappa väldigt mycket” och en press på att de måste träna. Oönskan bland dansarna att vara ”sin egen tränare” och problem på att skilja dansen från personen.

    Slutsats

    Stora skillnader i belastning mellan dansarna. Dansarna uppvisar både mentala och kroppsliga symtom på överträning till följd av hög fysisk och mental belastning. För att förebygga detta bör Balettakademien ha tydliga, välmotiverade riktlinjer för vila, utbilda personal och elever i ämnet träningslära, periodisera och effektivisera träningen samt ge utrymme för individuell anpassning. Monitoring med hjälp av instrumentet Profile of Mood States rekommenderas.

  • 1103.
    Tsombos, Giannis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares syn på dans i skolan: En studie om hur lärare uppfattar och arbetar med dans i ämnet idrott och hälsa2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på dans och hur dans gestaltas under lektionerna.

    1. Hur arbetar lärarna med dans under lektionerna?

    2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns?

    Metod

    Till studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod. Jag har intervjuat sex lärare, två kvinnliga och fyra manliga från olika skolor och kommuner. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan analyserats och transkriberats efter återlyssningar. Informationen som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat

    Samtliga lärare har en positiv inställning till dans inom ämnet idrott och hälsa. Olika ramfaktorer utgör inte några direkta begränsningar för undervisningen av dans. Det är istället lärarna själva som skapar sina egna ramar där de möjliggör eller begränsar undervisningen. Lärarnas utbildning och kunskaper kring dans är en annan. Vidare visar resultatet att flertalet av de intervjuade lärarna arbetar med dans i samband med andra moment och undviker rena dansundervisningar. De största hindren respektive möjligheterna för att tydliggöra dansen inom ämnet idrott och hälsa ligger i utformningen av det centrala innehållet samt kunskaperna hos pedagogerna.

    Slutsats

    Sammanfattningsvis visar resultatet att mer utbildning inom området dans för lärarna kan vara en nödvändighet för att danslektioner i dess rena form, det vill säga rena danslektioner ska implementeras under lektionerna i ämnet idrott och hälsa.  De olika ramfaktorerna utgjorde inte några direkta hinder, dock visar studien att lärarnas utbildning, tidigare erfarenheter och egna intresse kan ligga till grund för hur dans inkluderas eller exkluderas under lektionerna.

     

  • 1104.
    Tunander, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wigblad, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför friidrott?: Vad motiverar föreningsungdomar att fortsätta med friidrott?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 1105.
    Tunell, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Unga kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom gymbranschen: En kvalitativ studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur unga kvinnor som arbetade i gymbranschen upplevde sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv samt om de upplevde att de påverkades av fysisk aktivitet i sitt arbete.

    Frågeställning: Hur upplever dessa personer sin arbetsmiljö ur ett psykosocialt perspektiv? Hur upplever dessa personer att de påverkas av fysisk aktivitet i sitt arbete?

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodell, 1990. Den baserades på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 21-30 år från sju olika gymkedjor. Utifrån studiens syfte, teoretiska modell samt tidigare forskning utformades en intervjuguide som testades och utvärderades i tre pilotintervjuer. Intervjuerna genomfördes vid ett personligt möte och spelades in. Det transkriberade materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först med en deduktiv ansats utifrån teoretisk modell och studiens frågeställningar med teman krav, kontroll, socialt stöd och fysisk aktivitet. För att försäkras om att inget i materialet systematiskt uteslutits genomfördes därefter en analys med induktiv ansats. Utifrån denna skapades ytterligare ett tema träningsintresse. Studien förhöll sig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med de fyra huvudkraven.

    Resultat: Samtliga respondenter upplevde att arbetsmängd, tidspress och inflytande över arbetet varierade beroende på kundflödet in och ut från gymmet under hög- respektive lågsäsong. De upplevde att de hade utvecklats under sin tid i branschen och beskrev arbetet som varierande uppgiftsmässigt vilket upplevdes som stimulerande. En majoritet av respondenterna upplevde en god relation till och känslomässig stöttning från sina chefer och/eller kollegor. Däremot upplevde de flesta ett missnöje över låg lön. Alla var fysiskt aktiva på fritiden och upplevde att träning påverkade dem positivt i deras arbete. De uppgav att deras eget träningsintresse bidrog till en positiv upplevelse av arbetsmiljön eftersom det gjorde att arbetet kändes roligt, meningsfullt och att det skapade sammanhållning med deras kollegor.

    Slutsats: Respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön var både positiva och negativa. De positiva upplevelserna bidrog till att respondenterna kände att de trivdes bra med arbetet i nuläget. Däremot bidrog de negativa upplevelserna till att de inte såg någon längre framtid inom branschen. Utifrån respondenternas upplevelser verkar gymbranschen vara en arbetsplats där de anställda arbetar under en kortare period för att för sedan söka sig vidare karriärmässigt. Det skulle vara intressant att vidare undersöka om dessa arbetsförhållanden är medvetet utformade av arbetsgivarna eller om föreliggande studies resultat eventuellt skulle kunna användas som underlag för förändring av arbetsvillkoren inom gymbranschen.

  • 1106.
    Tyllman, Martin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vägen mot topp 100: En studie om svenska tennisjuniorers träningsmängd och sociala närmiljö2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen är att studera träningsmängd och social närmiljön hos landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna tretton till femton år av båda könen, och undersöka hur väl träningsmängden överensstämmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. Frågeställningarna som ska besvara syftet är: 1)Hur mycket tennis tränar landets bästa juniorer i förhållandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad tränar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tävlar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhållande, sociala agenter samt föreningsmiljö?

    Metod

    För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en enkätförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna 13-15 av båda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent. Bearbetningen av empirin har sammanställts i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2010 och redovisats i procentandel alternativt medeltal.

    Resultat

    Resultatet av denna studie visar att respondenterna tränar sju träningspass i veckan. Den procentuella fördelningen mellan tennis och alternativ träning har visats sig vara 78-22. En klar skillnad mot förbundets rekommendation på 65-35. Denna studie har även konstaterat att antalet tävlingar mellan respondenterna skiljer sig åt, dock har majoriteten deltagit i två tävlingar den senaste månaden. Avslutningsvis visar resultatet att samverkan mellan hem och föreningsmiljö visat sig vara goda, då respondenterna angivit att de känt stöd från sina föräldrar och tränare, plus att kontakten mellan dem fungerar bra.

    Slutsats

    I denna studie har skillnader mellan förbundets rekommendationer och svenska elitjuniorers verklighet, i avseende på träningsfördelningen mellan tennis och den alternativa träningen påvisats. Dock har inga exakta träningstimmar kunnat redovisas i denna studie vilket gör att delar av resultatet har diskuterats fram. Slutsatsen är att tennisungdomarna tränar för mycket tennis och för lite fys, vilket i slutändan kan resultera i skador. Prognosen för att uppnå förbundets tävlings rekommendation har visat sig vara goda för respondenterna. Den sociala miljön har konstaterats vara god för respondenterna i denna studie, då stödet från tränare och föräldrar visats sig vara goda.

  • 1107. Tysk, Anders
    et al.
    Bertilsson, Elisabeth
    Insulander, Jan
    Aspelin, Jan A.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Thorell, Carl Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ledarskap på långfärdsskridsko2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om konsten att situationsanpassa sitt sätt att leda, att hela tiden vara beredd att ompröva sina vägval och att hela tiden vara fokuserad på att göra en fin tur under säkra förhållanden.

    En stor del av boken är mycket konkret och ger idéer för hur man i praktiken lägger upp sitt ledarskap. Alltifrån från förberedelserna inför den, via genomförande och till feedback efter turen. Krishantering och utveckling/fortbildning berörs också.

    Ledarskap på långfärdsskridsko ska fungera som inspirationskälla och ett underlag för ledardiskussioner i föreningar och klubbar som bedriver långfärdsskridskoverksamhet.

  • 1108.
    Tönne, Kristin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fredriksson, Christine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Teambuilding - att bygga effektiva team på kort tid: en kvantitativ studie om effekterna av teambuilding2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.

    1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?

    2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?

    3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?

    4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?

    Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp. För att analysera statistiken användes Statistica. 

    Resultat Resultaten visade inte på några skillnader hos interventionsgruppen gällande konflikter, samarbete, effektivitet och krav respektive kontroll. Gällande kommunikation var förbättringen 19,4 procent, ett resultat som var marginellt signifikant (p=0,08).  Resultaten från kontrollgruppen innehöll ett signifikant resultat, där de försämrade sitt resultat gällande samarbete och effektivitet med 4,5 procent (p=0,03).

    Slutsats En halvdags teambuilding visade sig inte ge några stora effekter på de parametrar som undersökts, bortsett från att kommunikationen förbättrades hos interventionsgruppen medan samarbetet och effektiviteten försämrades hos kontrollgruppen.

  • 1109.
    Unnermark, Moa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En undersökande studie om frisim: Europeiska elitsimmares generella utvecklingskurva över sex år2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. 

    Frågeställningar:

    • Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?
    • Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar?
    •  Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?
    • Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?

    Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net. För de simmare som uppnått 900 FINA-poäng i Europa inom perioden 2011-2014 för distanserna 50, 200, 800 och 1500 meter frisim följdes adeptens utveckling tillbaka fem år dessförinnan adepten uppnått 900 FINA-poäng. En utvecklingskurva om 6 år skapades för respektive adept inom de olika frisimsdistanserna. Damer och herrar sammanställdes i separata utvecklingskurvor för att studera progressionen för de olika könen. För sammanställnig av FINA-poängskravet gjordes en studie av de senaste årens mästerskap (OS,VM,EM,SM). Studien har studerat kvalifikationstider och motsvarande poäng jämfört med tiden, sista plats i semifinal samt 8:e placering i final via arrangörer till mästerskapen.

    Resultat: Resultatet för studien visar på att adepterna har en ständig progression i utvecklingen inom de olika distanserna. Lägst progression i poäng bland distanser som undersökts sågs vid distansen 50 meter frisim för kvinnorna och vid de längsta distanserna (800+1500 m) för männen. FINA-poängkravet för internationella samt nationella mästerskapen visar på att det generellt finns en ständig progression i poängkravet för de olika tävlingarna samt att de Olympiska Spelen vanligtvis sett har det högsta kravet för deltagande, semifinal samt final.

    Slutsats: Utvecklingen för deltagarna tycks vara konstant stigande och tenderar ofta till att bli större under det sista året innan adepterna uppnår 900 FINA-poäng.  FINA-poängskravet på tävling tycks vanligtvis vara ständigt stegrande för de olika mästerskapen.

  • 1110.
    Unogård, Olof
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Inkilning i idrott – Bara en rolig tradition?: Erfarenheter och upplevelser av inkilning bland idrottande ungdomar och idrottsstudenter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?

    Metod

    Metoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post. Kvantitativa data analyserades i SPSS via Pearson Chi-Square med signifikansnivå på p=0,05. Kvalitativa data tematiserades och sammanställdes för kvantifiering, därutöver gjordes en kritisk läsning efter teoretiska utgångspunkter i Pierre Bourdieus teorier.

    Resultat

    En majoritet av ungdomarna och idrottsstudenterna har hört talas om inkilning. Nära nog hälften av ungdomarna och var fjärde idrottsstudent har någon gång blivit inkilad, antingen vid sitt eget idrottsgymnasium eller i nuvarande eller tidigare förening. I respondenternas egna beskrivningar framträdde fem kategorier; många inkilningar innehöll antingen (1) alkoholförtäring, (2) avklädda aktiviteter eller aktiviteter med sexuell anspelning, (3) uppträdanden (med eller utan utklädnad), (4) intag av ”äcklig” mat eller dryck samt (5) allmänt beskrivna lekar, uppdrag, aktiviteter och tävlingar. En majoritet av respondenterna instämde i att inkilningar ofta innehåller drag av kränkningar och förödmjukelse och att den inkilade är i en utsatt position men också i att deras upplevelser varit positiva och att den inkilade brukar tycka att det är en kul grej. Få idrottare hade velat avstå inkilningen men var fjärde respondent har någon gång varit med om en inkilning som upplevts som obehaglig.

    Slutsats

    Inkilning förekommer inom idrotten (på olika sätt och i olika sammanhang) både i föreningar och vid idrottsgymnasier. Inkilning utgör en viktig del i reproduktionen av en idrottskultur; genom inkilningens prövningar och utmaningar får den nye medlemmen visa sig värdig medlemskap i gruppen eller laget, inordnas i dess hierarki och lära sig hur han/hon ska tänka, vara och bete sig inom den specifika idrottskulturen.

  • 1111.
    Unogård, Olof
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Inkilningar hotar idrottens trovärdighet2014Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 23, nr 2, s. 27-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Få huvudet rakat, bli fastbunden naken eller tvingad att äta äcklig mat. Många har upplevt kränkande och ofta sexuellt laddade situationer inom idrotten. Nästan hälften av eleverna på idrottsgymnasier har någon gång blivit inkilade. I en studie som nyligen genomförts på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) framkommer att 40 procent av ungdomar som studerar på idrottsgymnasium någon gång har blivit inkilade inom idrotten. Samma erfarenhet har 25 procent av en grupp studenter på GIH. En majoritet av de inkilade ungdomarna (drygt 70 procent) uppger att de blivit inkilade en gång. Hälften av idrottsstudenterna (drygt 50 procent) uppger att de varit med om det två gånger eller fler. En inkilning eller nollning är de aktiviteter som idrottsutövare ibland får i uppdrag att utföra när de kommer till ett nytt lag eller en ny grupp. Aktiviteter iscensätts av de befintliga medlemmarna men de utförs av de nya – ofta i åsyn av de gamla medlemmarna. Aktiviteterna kan variera från lättsamma inslag, som att leka olika lekar, till mer grövre aktiviteter.

  • 1112.
    Van Slingerland, Krista J
    et al.
    University of Ottawa, Canada.
    Durand-Bush, Natalie
    University of Ottawa, Canada.
    Bradley, Lindsay
    Carleton University, Ottawa, Canada..
    Goldfield, Gary
    Children's Hospital of Eastern Ontario, Ottawa, Canada.
    Archambault, Roger
    University of Ottawa, Ottawa, Canada..
    Smith, Danika
    University of Ottawa, Ottawa, Canada..
    Edwards, Carla
    McMaster University, Hamilton, Canada..
    Delenardo, Samantha
    Student-Athlete Mental Health Initiative, Ottawa, Canada..
    Taylor, Shaunna
    Canadian Sport Psychology Association..
    Werthner, Penny
    Canadian Sport Psychology Association..
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. University of Ottawa, Ottawa, Canada..
    Canadian Centre for Mental Health and Sport (CCMHS) Position Statement: Principles of Mental Health in Competitive and High-Performance Sport.2019Ingår i: Clinical Journal of Sports Medicine, ISSN 1050-642X, E-ISSN 1536-3724, Vol. 29, nr 3, s. 173-180Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The brave decision made by many Canadian athletes to share their experience with mental illness has fed a growing dialogue surrounding mental health in competitive and high-performance sport. To affect real change for individuals, sport culture must change to meet demands for psychologically safe, supportive, and accepting sport environments. This position statement addresses mental health in competitive and high-performance sport in Canada, presenting solutions to current challenges and laying a foundation for a unified address of mental health by the Canadian sport community. The paper emerged from the first phase of a multidisciplinary Participatory Action Research (PAR) project, in which a sport-focused mental health care model housed within the Canadian Centre for Mental Health and Sport (CCMHS) is currently being designed, implemented, and evaluated by a team of 20 stakeholders, in collaboration with several community partners and advisors.

  • 1113.
    Vaziripour, Mahmoud
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Kravanalys för grekisk-romersk elitbrottning2005Studentuppsats
  • 1114.
    Vejedal, Alexandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tiden efter Orienteringsgymnasiet: en studie om varför före detta elever väljer att sluta satsa på orientering efter tiden på Eksjö Gymnasium.2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö. Frågeställningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att före detta elever från Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa på orientering efter studenten?

    Metod

    Studien består av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som använts är en kartläggande enkätstudie som var till hjälp för att göra ett urval. Denna enkätstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gått på orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre tränarna som arbetar som tränare på gymnasiet.

    Resultat

    72 % har slutat satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande. Av dem som slutat satsa är 55 % tjejer och 45 % killar, och av dem som fortfarande satsar är fördelningen mellan könen lika. De främsta anledningarna till att de slutade var att skola/andra intressen tog mera tid och prioriterades före orienteringen och att det var för stor omställning från att gå på OL-gymnasium till livet efter. Andra anledningar var: ”jag blev aldrig så bra som jag ville”, skador/sjukdomar hade satt stopp, lathet, motivationsbrist och att orienteringen var för tidskrävande.

    Slutsats

    Det var ett väldigt högt antal av de före detta eleverna som slutat satsa efter gymnasiet, 72 %. Detta beror inte bara på en orsak utan det är många som samverkar. Det är av stor betydelse att man har en plan för vad man ska göra efter studenten redan innan man slutat gymnasiet.

  • 1115.
    Vejedal, Alexandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Davidsson, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Tränarlänken.
    Kravanalys för elitorienteraren2005Studentuppsats
  • 1116.
    Vejvoda, Otakar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Laktatsänkning efter ishockeyträning: studie om hur olika återhämtnings metoder påverkar laktatkoncentrationen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Huvudsyfte med arbetet var att undersöka olika återhämtningsmetoders påverkan på laktatkoncentration efter en ishockey träning och dess applikation i en ishockey match.

    1. Vilken metod och intensitet uppvisade snabbast laktatsänkning i blod.

    Metod

    I studien deltog 12 div.2 ishockeyspelare. Alla tränar minst 6 gånger i veckan två timmar. Spelarna genomförde under två helger, två identiska ishockeyträningar. Träningarna varade 60 minuter inriktade på spelövningar (bilaga 3,4). Efter träningarna genomfördes aktiv återhämtning (gruppvis) i form av löpning 60 % och 70 % av max hjärtfrekvensen(HF) , cykling på 60 % och 70 % av max HF och passiv vila. Blodlaktat togs en minut efter träningen och sedan 5, 10, 15, och 20 min under återhämtningsperioden.

    Resultat

    I denna studie visade den snabbaste laktatminskningen efter 20 min hos gruppen som sprang på 60 % av max HF och det med 88 % av det ursprungliga värdet. Löpning på 70 % av max HF uppvisade laktatminskning med 77 %, cykling på 60 % av max HF – laktatminskning med 79 %, cykling på 70 % av max HF- laktatminskning med 76 % och vilogruppen 76 % laktatminskning. Efter 15 min uppvisade snabbaste återhämtningsgruppen (löpning på 60 % av max HF) laktatborttransport med 85 % i jämförelse mot vilogruppen med 69 % av laktatminskning. I första fem minuter efter träningen visade det sig att skillnaden mellan aktiv vila grupper och vilo gruppen i laktatkoncetrationen var ännu större. Vilogruppen visade laktatminskning mellan 1-5 min med 37 % i motsats till löpning på 60 % av max HF laktatminskning med 70 %. Löpning på 70 % av max HF visade laktatminskning med 61 %, cykling på 60 % av max HF minskning med 56,5 % och cykling på 70 % av max HF laktatminskning med 55,5 %.

    Slutsats

    Från ishockeymatch perspektiv var det mest relevanta resultatet skillnaden mellan vilo och löpningsgruppen 60 % av max HF efter 15 min återhämtning. En periodpaus varar 18 minuter och ger uppskattningsvis 14-15 min möjlighet till återhämtning genom aktiv vila. Arbetet bekräftade andra studiernas resultat på att aktiv vila är att föredra för snabbare laktat borttransport. Åtminstone i tidigt skede efter ishockey träning uppvisar aktiv vila snabbare laktatminskning än passiv vila.

  • 1117.
    Verworner, Eva-Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärarens syn på samundervisning i ämnet idrott och hälsa2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med denna undersökning var att få reda på vilken inställning lärare har till samundervisning i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är vad som är nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lärarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt ställningstaganden lärarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning på bästa sättet. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lärare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med årskurs 6-9. Innan inlämningen av denna uppsats kontaktade mig en av lärarna och ville inte vara en del av studien längre så studien omfattar 4 lärare, varav tre kvinnor och en man.

    Svaren som jag fick av lärarna var väldigt lika varandra, alla hade en väldigt positiv grundinställning till samundervisning i ämnet idrott och hälsa. De tyckte att det är nyttigt för eleverna att lära sig att acceptera varandra och att samarbeta. Dock fanns det några punkter som de tyckte var negativa, som till exempel att pojkar tar alldeles för mycket plats på lektionerna och pga. klassstorleken är det nästan omöjligt att se alla elever. När det gäller de didaktiska ochpedagogiska ställningstaganden,var lärarna också nästan överens. Alla försöker vara tydliga och anpassa rösten efter gruppstorleken, samtidigt som de försöker vara bra förebilder till eleverna och ser de som just eleverna och inte som kön.

    När det gäller planering av lektionerna så tyckte några lärare att alla moment lämpade sig för samundervisning, det kräver bara lite mer av en som lärare och de andra lärarna tyckte att tävling lämpar sig minst av allt för samundervisning. Det är mycket bättre med fria lektioner och olika stationer där eleverna får välja själva hur länge de ska träna och testa.

    I diskussionen visar författaren att själva genus konstruktionen i vårt samhälle ligger till grund för de olika förväntningar och prestationer av flickor och pojkar.

    Slutsatsen i denna studie är att samundervisning är bra för eleverna enligt lärarna men att det kräver mycket av en som lärare för att få det att fungera.

  • 1118.
    Vestly, Alette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Accepting or avoiding fear: A study of how elite freestyle snowboarders experience and cope with snowboard-related fear from an Acceptance and Commitment Therapy perspective2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Elite freestyle snowboarders often expose themselves to large risks while performing their sport. A natural response to risk is fear, and it is the aim of this study to explore how elite freestyle snowboarders experience and cope with emotions of fear in conjunction with performing their sport. When examining these mechanisms, Acceptance and Commitment Therapy (ACT) will be used as the theoretical framework. The aim is to try to determine if the riders accept or avoid situations, thoughts and emotions of fear.

    Data was collected through semi-structured interviews with seven elite freestyle snowboarders (six men and one woman). The content of the interviews where processed with theory driven thematic analysis and inductive thematic analysis.

    The analysis revealed eight themes related to the athletes’ experience of fear: (1) Sources of fear, (2) Fear inducing events and situations, (3) Physiological responses, (4) Cognitive changes, (5) Action tendencies, (6) Fear appraisal, (7) Fear and risk and (8) Fear as a problem. In the analysis of the participants’ coping strategies for fear two themes emerged: Coping strategies not related to ACT and ACT-related coping strategies.

    It can be concluded from this study that elite freestyle snowboarders at times experience fear when exposed to high risk of injury, and can interpret this experience both as a negative and positive for well-being and performance. Participants use a range of coping strategies for fear; some which are in line with traditional sport psychology with an avoidance approach. Despite no previous ACT training, some participants have developed an accepting approach to relate to fear. The complexity of ACT as a theoretical framework is also demonstrated in this study due to the difficulties in categorizing the distinction between processes and orientations of strategies.

     

  • 1119.
    Vestly, Alette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    How to spin to win: A study about the biomechanical and physiological determinants in a snowboard jump2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim and objectives

    The aim of this study was to examine how different biomechanical, physiological and anthropometry variables relate to snowboard jump performance. The first objective was to investigate the differences in velocity at take-off, jumping height, jumping length and air-time (AT) in straight jumps and tricks with different degrees of rotations in a jump. The second objective was to identify which biomechanical and physiological parameters correlate with snowboard jump performance, which was defined as the ranking of the athletes’ best 720° jump subjectively determined by an experienced snowboard judge.

    Method

    Eleven students at Malung-Sälens Snowboard High-school performed straight jumps and backside rotations on a snowboard jump, while data on snow variables such as velocity at take-off, jumping height, jumping length and AT were collected. An experienced judge evaluated all 720° jumps. Participants also performed strength and flexibility tests to assess their physiological performance. The physiological tests included: 1RM squat, squat jump with weight equal to 40% of their 1RM squat weight, unweighted squat jump, countermovement jumps, countermovement jumps with arm swing, chin-ups, brutal bench and a modified sit and reach test.

    Results

    While performing the 720° rotations the riders had significantly higher jumping height and AT than during the 360° jumps. No significant correlations were found between the best subjectively judged 720° and jumping height, jumping length or AT. None of the physiological tests results produced significant correlations with subjectively judged snowboard performance.

    Conclusions

    When the participants performed a higher degree of rotation, jumping height and AT increased significantly. No relationships were observed between jumping height, jumping length, or AT with subjectively judged snowboard jump performance. It is believed that the rank of the best 720° was primarily based on the athletes’ personal riding style. The physiological tests showed no relationship to the subjectively judged snowboard jump performance. Other factors such as psychology, technique and coordination might be more important for performance.

  • 1120.
    Vikström, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Har knäböj eller unilateralt drop-hopp akut positiv effekt på horisontell och vertikal hoppförmåga?: postaktiveringspotentialens vara eller icke vara2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra den akuta effekten av unilateralt drop-hopp (ULDH) med effekten av knäböj på resultatet i hopphöjd vid Counter Movement Jump (CMJ) samt stående 5-steg i hopplängd, kontakttid och flygtid och se om de finns något samband mellan dessa. 

    Frågeställningar: Har en unilateral unilateralt ULDH och knäböj liknande akut effekt på hopprestation vid CMJ? Har ULDH och knäböj någon akut effekt på horisontell hopplängd? Påverkas kontakttiden och flygtiden vid stående 5- steg av knäböj respektive ULDH och finns det något samband mellan dessa?

    Metod: En crossover studie med 6 st juniorer i friidrott inom grenen sprint (ålder 18 ± 2 år, vikt 70,5 kg ± 12kg.  max i knäböj låg på 90 kg ± 24 kg). Vid tre tillfällen testades deltagarna i stående 5 steg samt CMJ med olika aktivering 8 minuter innan interventionshopp, intervention 1 vila, intervention 2 knäböj 90 % av 1RM och intervention 3 ULDH från 30 cm.  

    Resultat: Studien visar på att knäböj har en tydlig effekt på vertikal hoppförmåga och några analyser visar effekt av ULDH. Inga signifikanta resultat för någon intervention på horisontell hoppförmåga. Inga korrelationer mellan horisontell hoppförmåga, kontakttid och flygtid hittades.

    Slutsats: Studien bekräftar att knäböj har en akut effekt på vertikal hoppförmåga, samt att det finns tendenser till att ULDH har det. Däremot krävs ytterligare forskning på akuta effekter på horisontell hoppförmåga. 

  • 1121.
    Virtanen, Aleksis
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Harju, Niklas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Kan man förbättra anaerob kapacitet och effekt med hjälp av intervallträning på is?: En studie på unga elitishockeyspelare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan träna annorlunda jämfört med den traditionella ishockeyträningen på is för att bibehålla eller förbättra den anaeroba kapaciteten. 

    Kan man med hjälp av högintensitetsträning på is under sju och en halv minut förbättra den anaeroba kapaciteten bättre jämfört med konventionella ishockeyövningar under pågående säsong?

     

    Metod

    Sexton spelare från ett av lagen i J20 superelit som är den högsta serien för ishockeyspelare under 20 år. Testpersonerna delades in i en testgrupp som bestod av sju personer och en kontrollgrupp som bestod av nio personer. Studiens träningsprogram bestod av fem veckors högintensiv träning en gång i veckan för testgruppen och bestod av maximal skridskoåkning i tjugo sekunder från den förlängda mållinjen till den röda mittlinjen på ishockeyrinken och sedan fram och tillbaka så många gånger som hanns med. Detta gjordes åtta gånger med en vila på 45 sekunder mellan varje set. Kontrollgruppen tränade samtidigt som vanligt på isen. Efter fem veckor gjordes Wingate cykeltestet om för att se om några förbättringar skett.

     

    Resultat

    Resultatet visar en generell peak power och peak 0-5 sekunder ökning över tid för grupperna. Båda grupperna ökade sina värden men kontrollgruppens ökning var störst. Peak 0-5 sekunder och average power visade sig ha en interaktion efter ett Post Hoc test, alltså en skillnad mellan grupperna. Kontrollgruppen ökade sina värden på average power men inte testgruppen. Träningen hade ingen effekt på P.O 25-30 sekunder som förblev oförändrad i båda grupperna. Båda grupperna uppvisade en signifikant ökning i power drop (W/kg) efter träningsperioden. Dock sågs ingen skillnad i % power drop då peak power samtidigt ökade.

     

    Slutsats

    Slutsatsen i denna studie var att både den högintensiva intervallträningen på is och den traditionella isträningen ökar den anaeroba effekten hos unga elitishockeyspelare. Vanligtvis sänker den konventionella isträning den anaeroba effekten under den pågående säsongen. Detta gör det svårt att tolka resultatet i studien som troligtvis beror på skillnader i testgrupperna och suboptimala testförhållanden.

  • 1122.
    von Polgar, Brita
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Utvärdering av tillit till knäet i samband med återgång till idrott efter främre korsbandsrekonstruktion2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter.

    Syfte:

    Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott.

    Metod:

    Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet. Deltagarna fyllde även i självskattningsformuläret Knee Self-Efficacy Scale (K-SES).

    Resultat:

    Signifikanta skillnader mellan opererat och ickeopererat ben sågs framför allt i tilliten till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet. Mindre, men dock signifikanta sidoskillnader sågs även i tilliten till knäet inför sidohoppet och i skattad förmåga att ta i efter alla tre hoppen. Signifikanta sidoskillnader i hoppresultat sågs endast i trippelhoppet och cross over-hoppet. De enda limb symmetri index ( LSI)-värden som var onormala (<90%), var dem vid skattad tillit till knäet i trippelhoppet och cross over-hoppet. Det fanns en korrelation mellan LSI för skattad tillit till knäet inför trippelhoppet och cross over-hoppet och K-SESPresent och K-SESFuture. I trippelhoppet fanns även en korrelation mellan LSI för hoppresultat och skattad förmåga att ta i och K-SESPresent.

    Slutsats:

    I trippelhoppet och cross over-hoppet är sidoskillnaden i skattad tillit till knäet betydligt större än vad sidoskillnaden i hoppresultat och skattad förmåga att ta i vid hoppen är. LSI vid skattad tillit i dessa hopp korrelerar väl med tilltron till sin förmåga i K-SES båda delskalor. Trippelhoppet och cross over-hoppet i kombination med VAS-skattning av tillit till knäet inför hoppet samt skattning av förmågan att ta i efter hoppet skulle kunna lämpa sig väl vid utvärdering av vilken tillit till det korsbandsopererade knäet patienten upplever under rehabiliteringstiden.

  • 1123.
    von Schewelov, Martinique
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jag kan inte serva!: en studie om skador hos ungdomar i samband med tennisserven2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka som är de vanligaste skadorna inom tennis i samband med serverörelsen. Studien ämnar undersöka om det finns några skillnader i förekomst av skada vid utförandet av de tre olika servetyperna kick-, flack- och sliceserve, samt om det förekommer några skillnader mellan pojkar och flickor.

    Frågorna som undersöks är vilka skador som är vanliga i samband med serverörelsen, vilka skillnader som förekommer gällande skadeförekomst vid de tre serveteknikerna, samt upplevd orsak till skadeuppkomst. Hypotesen är baserad på Kovacs och Ellenbeckers modell om teknikskillnader i serverörelsen, och att skadorna i samband med serverörelsen uppstår på grund av bristfällig teknik och/eller bristfällig fysisk kapacitet.

    Metod

    Studien är utförd med en enkätstudie på 14 i Sverige tävlingsaktiva juniorer i åldrarna 13-16 år. Enkäten är skapad och analyserad i det webbaserade programmet SurveyMonkey. Resultaten är sammanställda och analyserade utifrån en 8-stegs serveanalysmodell som tagits fram specifikt för tennis.

    Resultat

    Studiens resultat visade att axelskador, rygg- och bålskador är vanligt förekommande bland spelarna (5,5 skador/pojke och 1,8 skador/flicka). Det var ingen skillnad i skadetyp eller grad av smärta beroende på vilken typ av serveteknik som användes. Skillnader mellan könen förekommer enbart i förmågan att utföra samtliga tre servetekniker. Inga bevis för att bristfällig teknik och fysisk kapacitet skulle vara orsaken till skada kunde hittas, för detta behövs mer omfattande studier utföras.

    Slutsats

    Studien bekräftade resultat i tidigare studier med avseende på att de vanligaste skadorna i samband med serverörelsen i tennis är i övre delen av kroppen, framför allt axel och rygg. Resultaten kunde inte visa någon skillnad i skadetyp beroende på vilken serveteknik som utövas.

  • 1124.
    von Schewelov, Martinique
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vadå tekniska och taktiska förmågor?: En studie om hur specialidrottslärare förhåller sig till bedömning av tekniska och taktiska förmågor2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Studien syftar till att undersöka hur specialidrottslärare förhåller sig till bedömning av tekniska och taktiska färdigheter i vald specialidrott.

    Frågeställning

    • Hur bedöms tekniska färdigheter respektive taktiska färdigheter?
    • Vilka övriga moment (utöver teknik och taktik) ligger till grund för bedömningen?

    Metod

    En kvalitativ intervjustudie utfördes på fem av landets tränare i ämnet specialidrott med inriktningen tennis. Intervjufrågorna var semistrukturerade så att mer utförliga svar och följdfrågor skulle vara möjliga. Pierre Bourdieus teori med begreppen Habitus, kapital och fält användes som teoretiskt ramverk till studien.

    Resultat

    Tränarna upplever svårigheter med att tolka och nyttja skolverkets kursplaner och bedömningsunderlag. Därför upplevs också svårigheter i att veta vad man ska bedöma när det kommer till taktiska och tekniska förmågor. Att bedöma dessa två förmågor anses därför göras bäst som en helhet, där faktorerna är beroende av varandra, och speglar elevernas individuella förmågor. Tränarna arbetar ändå mest med, och förhåller sig till i sin bedömning av elevernas prestation, tekniska – och taktiska förmågor, mental utveckling, fysisk förmåga, arbetsinsats och beteende.

    Slutsats

    Tränarna i studien upplever svårigheter med att förhålla sig både till skolverkets kursplaner och bedömningsmatriser när det kommer till bedömningen av de specifika förmågorna teknik och taktik. Många av tränar baserar därför sin bedömning på sin egen habitus, det vill säga, de bygger sina undervisnings- och bedömningsmetoder på sina egna erfarenheter och sin egen tro på vad eleverna som ska lära sig och kunna. Trots vissa olikheter i både utbildningsbakgrund och träningsfilosofi bland tränarna så arbetar samtliga med tekniska och taktiska förmågor på mer eller mindre likvärdiga sätt och med lika målsättningar. Sett till Bourdieus begrepp så kan de därför anses befinna sig inom samma fält och ha ett likvärdigt kapital.

  • 1125.
    Vångell, Fredrika
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränar du som jag?: en studie av orienteringslitteraturen samt en jämförelse av elitorienterares träning på 1980-talet och år 20102010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.

    Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?

    Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?

    Metod

    De metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.

    Resultat

    De viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010. I enkätstudien kan vi se följande resultat; träningstiden bland kvinnorna har ökat, de högintensiva konditionspassen har ökat bland båda könen, den mentala träningen likaså. Även tränare har ökat i förekomst hos de som var landslagsaktiva år 2010, men det är fortfarande svårt att definiera tränarbegreppet. Kunskap om träningsupplägg fick de aktiva år 2010 till störst del från vetenskaplig forskning medan de på 1980-talet ansåg att de baserade sitt träningsupplägg till störst del på andra orienterares erfarenheter och på egen beprövad erfarenhet.

    Slutsats

    Den slutsats vi kan dra är att det är ett komplext område att förstå hur elitorienterare lägger upp sin träning. Det finns inte något universellt träningsupplägg som passar alla. Det fanns dock stora skillnader när vi jämförde landslagsorienterarna som grupp under 1980-talet med år 2010, vilket tyder på att de förändringar sporten har genomgått har påverkat elitorienterarnas träningsupplägg. Dessutom verkar definitioner kring tränarrollen saknas, antagligen på grund av den allmänt förekommande åsikten inom sporten att man ska sträva efter att bli sin egen tränare. Detta gör det svårt för de aktiva år 2010 att definiera personer runt omkring dem som de får hjälp av.

  • 1126.
    Waggott, Daryl
    et al.
    Stanford University.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wheeler, Matthew
    Stanford University.
    Ashley, Euan A.
    Stanford University.
    The Genomics of Extreme Athletes. The ELITE Study (Exercise at the Limit - Inherited Traits of Endurance).2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Health exists as a spectrum from disease to some outlier physiological optimum. To date most molecular genetic research has focused on disease states and less on extreme health populations. We hypothesize that interrogating outlier elite endurance athletes, with strict physiological eligibility criteria, will inform cardiovascular research through the identification of complementary pathways and therapeutic targets. Eligibility criteria for the ELITE study required a lifetime VO2max, which measures maximal oxygen consumption during peak aerobic exercise, at a threshold estimated to be attainable in less than 1 in 50,000 people (men  80ml/kg/min; women 65ml/kg/min). VO2max is reported to have substantial genetic influence (h2~0.5) and is correlated with endurance sport performance along with work efficiency. Several well documented cases of athletic outliers have been tied to rare genetic variants including the Finnish cross country skier Mäntyranta (EPOR) and  Priscilla Lopes-Schliep (LMNA). In the later, the same domain of the LMNA gene is related to rare forms of muscular dystrophy. Additionally, adaptive hypoxia variations have been identified in high altitude populations in Tibet (EPAS1), Andes and Ethiopia. To date we have sequenced 268 ELITE participants using clinically enhanced exomes and run 550 samples on high density multi-ethnic SNP chips. Preliminary analysis has focused on a combination of rare variant curation and common variation association. Rare variation curation included prioritization of LOF variants within candidate genes related to oxygen transport, muscle physiology and metabolism (i.e. PPARA, PPARGC1A, RYR2, ACTN3) and global gene screening using in silico weighted burden testing. Common variant association (the largest GWAS of its kind) has been used to support rare variant findings and identify non-coding and structural variant association signals. We believe that our methodology of combining rare LOF variants with common variation association in a population with extreme endurance physiology will systematically identify pleiotropic genes with both protective and pathogenic features similar to PCSK9.

  • 1127.
    Wahlgren, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting2011Ingår i: BMC Medical Research Methodology, ISSN 1471-2288, E-ISSN 1471-2288, Vol. 11, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Route environments can positively influence people’s active commuting and thereby contribute to public health. The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES) was developed to study active commuters’ perceptions of their route environments. However, bicycle commuters represent a small portion of the population in many cities and thus are difficult to study using population-based material. Therefore, the aim of this study is to expand the state of knowledge concerning the criterion-related validity of the ACRES and the representativity using an advertisement-recruited sample. Furthermore, by comparing commuting route environment profiles of inner urban and suburban areas, we provide a novel basis for understanding the relationship between environment and bikeability.

    Methods Bicycle commuters from Greater Stockholm, Sweden, advertisement- (n = 1379) and street-recruited (n = 93), responded to the ACRES. Traffic planning and environmental experts from the Municipality of Stockholm (n = 24) responded to a modified version of the ACRES. The criterion-related validity assessments were based on whether or not differences between the inner urban and the suburban route environments, as indicated by the experts and by four existing objective measurements were reflected by differences in perceptions of these environments. Comparisons of ratings between advertisement- and street-recruited participants were used for the assessments of representativity. Finally, ratings of inner urban and suburban route environments were used to evaluate commuting route environment profiles.

    Results Differences in ratings of the inner urban and suburban route environments by the advertisement-recruited participants were in accord with the existing objective measurements and corresponded reasonably well with those of the experts. Overall, there was a reasonably good correspondence between the advertisement- and street-recruited participants’ ratings. Distinct differences in commuting route environment profiles were noted between the inner urban and suburban areas. Suburban route environments were rated as safer and more stimulating for bicycle-commuting than the inner urban ones. In general, the findings applied to both men and women.

    Conclusions The overall results show: considerable criterion-related validity of the ACRES; ratings of advertisement-recruited participants mirroring those of street-recruited participants; and a higher degree of bikeability in the suburban commuting route environments than in the inner urban ones.

  • 1128.
    Wahlgren, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Stigell, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö.
    The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES): Development and Evaluation2010Ingår i: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, Vol. 7, nr 58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Route environments can be a potentially important factor in influencing people’s behaviours in relation to active commuting. To better understand these possiblerelationships, assessments of route environments are needed. We therefore developed a scale; the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES), for the assessment of bicyclists’ and pedestrians’ perceptions of their commuting route environments. Here we will report on the development and the results of validity and reliability assessments thereof.

    Methods

    Active commuters (n = 54) were recruited when they bicycled in Stockholm, Sweden. Traffic planning and environmental experts from the Municipality of Stockholm were assembled to form an expert panel (n = 24). The active commuters responded to the scale on two occasions, and the expert panel responded to it once. To test criterion-related validity, differences in ratings of the inner urban and suburban environments of Greater Stockholm were compared between the experts and the commuters. Furthermore, four items were compared with existing objective measures. Test-retest reproducibility was assessed with three types of analysis: order effect, typical error and intraclass correlation.

    Results

    There was a concordance in sizes and directions of differences in ratings of inner urban and suburban environments between the experts and the commuters. Furthermore, both groups’ ratings were in line with existing objectively measured differences between the two environmental settings. Order effects between test and retest were observed in 6 of 36 items. The typical errors ranged from 0.93 to 2.54, and the intraclass correlation coefficients ranged from ‘moderate’ (0.42) to ‘almost perfect’ (0.87).

    Conclusions

    The ACRES was characterized by considerable criterion-related validity and reasonable test-retest reproducibility.

  • 1129.
    Wahlgren, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wedman, Ingemar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet som orsak till, vid behandling av, eller för att förebygga artros2005Ingår i: SVEBI:s Årsbok 2005, ISSN 0284-4672, s. s 203-218Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 1130.
    Wahlgren, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wedman, Ingemar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Förändring mot ökad knäkontroll2005Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 14, nr 4, s. 49-53Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 1131.
    Wahlgren, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wedman, Ingemar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Va´ då en fyra på vardagsmotion?2007Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 16, nr 4, s. 41-44Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1132.
    Wallberg, Linnea
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Enqvist, Jonas K.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Plasma IL-6 concentration during ultra-endurance exercise2011Ingår i: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327, Vol. 111, nr 6, s. 1081-1088Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interleukin 6 (IL-6) response was studied during two ultra endurance events – one laboratory 24 h protocol (9 men) with exercise intensity set to 60 % of VO2max and one Adventure Race over 6 days (12 men/6 women) with a self-selected race pace, including rests, of about 38 % of VO2max. In the 24 h protocol IL-6 level was elevated from 0.76 ± 0.48 pg mL-1 at rest to 7.16 ± 2.70 pg mL-1 at 6 h, and increased further to 10.58 ± 1.04 pg mL-1 at 12 h, but remained thereafter unchanged at 24 h, (10.89±0.36 pg mL-1). All participants had nearly identical values at 12 and 24 h, supporting intensity as main determinant in the IL-6 response since exercise duration did not increase IL-6 level after 12 h. Possible confounding factors do not seem to influence the IL-6 concentration during the longer races (>12h), but might very well do so during shorter exercise bouts. In the 6-day race IL-6 increased from rest to 24 h, but thereafter there was no change in plasma IL-6 value until the end of the race (140 h). There was no elevation of TNF-α in any of the protocols, suggesting that the competitors were free from systemic inflammation. During endurance exercise lasting >12 h intensity and not duration is the main determinant of the IL-6 response, while during shorter exercise bouts both intensity and duration contribute to the accumulation of IL-6 in plasma.

  • 1133.
    Wallin, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Pokemon Go: Har applikationen Pokemon Go fått barn att röra på sig mer på sin fritid?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med den här studien är att undersöka om spelet Pokemon Go kan få elever att röra på sig mer på sin fritid och på så sätt minska stillasittandet där ofta mobil/tv-spel och tv-tittande ingår. Kan ett mobilspel motivera barnen till en aktivare fritid? Hur kan skolan ta hjälp av den nya tekniken för att motivera elever till mer rörelse i skolan?

    • Hur många steg tar eleverna de dagar de inte letar efter Pokemons?
    •  Hur många steg tar eleverna de dagar de letar efter Pokemons?                
    • Sitter de mindre framför datorn/tv och spelar nu än innan de började spela Pokemon GO?

    Metod

    För att besvara syftet användas främst en kvantitativ metod dels genom enkätundersökning och stegräknare men även kvalitativa intervjuer har genomförts. I enkätundersökningen fick en lågstadieskola i årskurs 2-6 svara på ett antal frågor om Pokemon Go. 108 elever besvarade enkäten. Genom ett strategiskt urval valdes fem elever i årskurs 6 där deras stegräknare avlästes av varje dag under en månad för att få reda på antal steg de tog när de spelade applikationen och hur många steg det tog när de inte spelade.  

     

    Resultat

    De eleverna som fick sin stegräknare avläst rörde på sig mer de dagar de spelade applikationen. Eleverna fick sin stegräknare avläst i två månader. Två veckor valdes ut avlästes och i snitt gick de fem elever 12458 steg när de spelade Pokemon Go och 1587 steg de dagar som de inte spelade. Enkätundersöknigen visade att 72 av eleverna spelade och 36 elever spelade inte Pokemon Go. Motivationen var en viktig faktor visades sig under intervjuerna, de som spelande gjorde det för att det var roligt och de som inte spelade gjorde det för att de tyckte att det var tråkigt eller att de inte ägde en mobiltelefon.

     

    Slutsats

    Slutsatsen blev att så länge eleverna tyckte att de är roligt så var de ute och spelade. De spelade för att det var kul inte för att må bättre ur ett hälsoperspektiv. De flesta svarade att de satt mindre framför dator/Ipad sedan de började spela Pokemon Go. Barnen tog mer antal steg de dagar dem spelade Pokemon Go.

  • 1134.
    Wallin, Marcus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Høgmo Utstøl, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ekologisk dynamik inom svensk elitfotboll: Ett paradigmskifte för taktisk träning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka hur svenska elittränare i fotboll tränar taktik med en analytisk utgångspunkt från ekologisk dynamik och den pedagogik/metodik den förespråkar (icke-linjär pedagogik och constraints-led approach).

    Frågeställningar

    • Arbetar tränarna enligt principerna inom icke-linjär pedagogik (rörelsevariation, representativ övningsdesign och perception-aktion)?
    • Vilka främjande och begränsande faktorer utifrån constraints-led approach tar tränarna hänsyn till samt påverkar medvetet?
    • Har tränarna i svensk elitfotboll kunskap om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach och ekologisk dynamik?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur tränarna genomförde taktisk träning och om det var i enlighet med ramverket ekologisk dynamiks nyckelprinciper. Deltagarna var fem manliga tränare från Allsvenskan som innehöll UEFA PRO. Två pilotintervjuer genomfördes. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en tematisk innehållsanalys.

    Resultat

    Enligt intervjuunderlaget visar det sig att tränarna till stor grad arbetar med principerna inom icke-linjär pedagogik, däremot skiljer sig deras åsikter sig med hur de praktiserar. Trots att tränarna medvetet inte använder sig av constraints-led approach så säger resultatet att de använder de sig av olika främjande och begränsande faktorer i sin övningsdesign, främst uppgiftsfaktorer. Det framkom även andra faktorer som påverkar de beslut som spelarna fattar på plan såsom de individuella faktorerna. Ingen av deltagarna har någon djupare förståelse om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach eller ekologisk dynamik.

    Slutsats

    De åsikter och argument som framfördes under studien var en kombination av praktisk erfarenhet på svensk elitnivå och utbildning som tränarna genomgått. Det går att argumentera för att icke-linjär pedagogik och constraints-led approach är ett relevant pedagogiskt ramverk för taktisk träning på svensk elitnivå.

  • 1135.
    Wasserman, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kreativitet inom Fotboll: En tvärsnittsstudie om ungdomsfotbollsspelares kreativitet och tränares träningsmetodik och aktioner2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie är att studera om det finns något samband mellan fotbollstränares aktioner och spelarnas kreativitet, samt om fotbollsspelares kreativa aktioner skiljer sig i antal mellan spelform och träningsform. Hur ser sambandet ut mellan fotbollstränares aktioner och spelarnas kreativitet? Finns det några skillnader i antalet kreativa aktioner per minut mellan spelform och träningsform? Studiens hypotes är att fotbollsspelare utför fler kreativa fotbollsaktioner i träningar där tränaren i högre grad använder sig av spelform och frågor.

    Metod

    Både tränarnas aktioner och träningsmetodik, samt spelarnas kreativitet mättes med hjälp av systematiska observationer. För att mäta tränarnas träningsmetodik och aktioner användes en modifierad version av observationsschemat Coach Analysis and Intervention System (CAIS), medan spelares kreativa aktioner bedömdes subjektivt av två experttränare, i likhet med kreativitetstesten Consensual Assessment Technique (CAT).

    Resultat

    Resultaten stödde generellt studiens hypotes. Wilcoxon tecken-rangtest visade att det fanns skillnader i antalet kreativa aktioner per minut mellan spelform och träningsform (Z = -3,059; p < 0,05). Flest kreativa aktioner per minut utförs i spelform. Dessutom fanns ett positiv samband mellan kreativa aktioner och frekvensen öppna frågor (rs= 0,71, p < 0,01) och instruktioner – positiva (rs= 0,82, p < 0,01), samt ett negativt samband mellan kreativa aktioner och tystnad – fokus på träning (rs= -0,70, p < 0,05).

    Slutsats

    Resultaten från denna studie har lyft fram relationen mellan kreativitet, tränares aktioner och träningsmetodik. Avsikten är inte att resultaten ska tolkas som rekommendationer för hur fotbollstränare bör arbeta för att främja kreativiteten. Faktum är att mycket mer forskning behövs innan sådana rekommendationer kan ges. Det går dock att skönja tendenser som pekar på att det som fotbollstränare är viktigt att vara aktiv och stötta spelarna med frågor och instruktioner, samt utgå från en träningsmetodik som utmanar spelarnas flexibilitet.

  • 1136.
    Weidenius, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svärd, Hugo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Visualiseringsvanor: skillnader hos elitidrottare och motionärer inom kampsport2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Uppsatsens syfte är att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering inför och under träning och tävling.

    Frågeställningarna:

    Hur använder sig elitidrottare av visualisering inför och under träning och tävling?Hur använder sig motionärer av visualisering inför och under träning?

    Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionärer, angående visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering?

    Metod

    Fyra kampsportsutövare intervjuades för att få information om deras tränings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn på visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats åt respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frågor där respondentens tankar kring visualisering utforskas. På så sätt ger metoden data till att besvara samtliga frågeställningar.

    Resultat

    Resultaten visar hur motionärer och elitidrottare använder sig av visualisering inom sin idrott på ett utförligt sätt. I intervjuerna uppkommer tydligt vad respondenterna har för syn på visualisering och hur stor vikt de lägger på det. Delarna av intervjun där respondenterna får beskriva hur de själva gör, visar på såväl strategier som medvetenhet. Sammantaget ger resultatet vad som krävs för att besvara syftet.

    Slutsats

    Eftersom att studiens omfång är begränsat får de flesta resultat tolkas som enskilda tendenser snarare än fakta. Resultaten visar då tydliga tendenser till att elitidrottare är mer medvetna och använder visualisering till fler saker än motionärer. I sina beskrivningar av hur visualisering går till var elitidrottarna betydligt utförligare än motionärerna.

  • 1137. Wengström, Y
    et al.
    Bolam, Kate A.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Mijwel, S
    Sundberg, C J
    Backman, M
    Browall, M
    Norrbom, J
    Rundqvist, H
    Optitrain: a randomised controlled exercise trial for women with breast cancer undergoing chemotherapy.2017Ingår i: BMC Cancer, ISSN 1471-2407, E-ISSN 1471-2407, Vol. 17, artikel-id 100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Women with breast cancer undergoing chemotherapy suffer from a range of detrimental disease and treatment related side-effects. Exercise has shown to be able to counter some of these side-effects and improve physical function as well as quality of life. The primary aim of the study is to investigate and compare the effects of two different exercise regimens on the primary outcome cancer-related fatigue and the secondary outcomes muscle strength, function and structure, cardiovascular fitness, systemic inflammation, skeletal muscle gene activity, health related quality of life, pain, disease and treatment-related symptoms in women with breast cancer receiving chemotherapy. The second aim is to examine if any effects are sustained 1, 2, and 5 years following the completion of the intervention and to monitor return to work, recurrence and survival. The third aim of the study is to examine the effect of attendance and adherence rates on the effects of the exercise programme.

    METHODS: This study is a randomised controlled trial including 240 women with breast cancer receiving chemotherapy in Stockholm, Sweden. The participants are randomly allocated to either: group 1: Aerobic training, group 2: Combined resistance and aerobic training, or group 3: usual care (control group). During the 5-year follow-up period, participants in the exercise groups will receive a physical activity prescription. Measurements for endpoints will take place at baseline, after 16 weeks (end of intervention) as well as after 1, 2 and 5 years.

    DISCUSSION: This randomised controlled trial will generate substantial information regarding the effects of different types of exercise on the health of patients with breast cancer undergoing chemotherapy. We expect that dissemination of the knowledge gained from this study will contribute to developing effective long term strategies to improve the physical and psychosocial health of breast cancer survivors.

    TRIAL REGISTRATION: OptiTrain - Optimal Training Women with Breast Cancer (OptiTrain), NCT02522260 ; Registration: June 9, 2015, Last updated version Feb 29, 2016. Retrospectively registered.

  • 1138.
    Wengström, Yvonne
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Mijwel, Sara
    Karolinska Institutet.
    Cardinale, Daniele A.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Högintensiv träning hjälper patienter med bröstcancer2018Ingår i: Idrottsforskning.se, ISSN 2002-3944, artikel-id 12 novemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 1139.
    Wennlöf, Jessica
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Musiktillskott?: Hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.

    - Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?

    - Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?

    - Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?

    Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.

    Metod

    I denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan. Innan testerna fick de fylla i en enkät med frågor om situationsspecifikt självförtroende.

    Resultat

    Det visades inga skillnader i upplevd ansträngning, hjärtfrekvens, laktat, laktattrösklar och situationsspecifikt självförtroende vid löpning med, respektive utan musik.

    Slutsats

    Det finns inte skillnader i laktat, laktattrösklar, hjärtfrekvens, upplevd ansträngning samt situationsspecifikt självförtroende vid löpning med, respektive utan musik.

  • 1140.
    Westblad, Niklas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The effect of flywheel training on functional neuromuscular performance in physically active youth2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this study was to investigate the effect of flywheel resistance training on functional neuromuscular performance in physically active youth.

     

    Method

    Forty-four healthy and physically active youth between 12-14 years of age (n=19 boys & n=25 girls) volunteered to participate and were randomized into three different groups of flywheel resistance training (FRT) (n=15, body mass = 42,9 ± 8,6 kg, time to Peak Height Velocity (PHV) = - 0,8 ± 1,6), traditional strength training (TST) (n=15, body mass = 44,7 ± 10,3 kg, time to PHV = - 0,8 ± 1,5) and a control group (CON) (n=14, body mass = 43,8 ± 9,0 kg, time to PHV- 0,8 ± 1,5. Squat jump (SQ), Countermovement jump (CMJ), 10-m acceleration, 20-m speed and 30-sprint was assessed pre- and post-intervention. All training groups performed 12 resistance training sessions over a 6-week intervention. The FRT-group performed bilateral flywheel resistance squats with 4 sets of 6 repetitions with 0,025 to 0,05 kgm2 and the TST-group performed bilateral barbell squats with 4 sets of 6 repetitions at a predicted 80 %1RM, while the control group only performed their regular sports training.

     

    Results

    Repeated measures two way-ANOVA, 3 x 2 (training group x time), showed no significant mean effects between groups after the intervention. A significant increase occurred in the control group for SQ; 2,4 ± 2,5 (cm) p ≤ 0,008 and CMJ; 2,2 ± 3,1 (cm) p ≤ 0,037. Both training groups increased significantly in body mass from pre- to post-tests by 2,0 ± 2,7 kg for the flywheel training group and 1,3 ± 0,9 kg in the traditional strength training group (p ≤ 0,05).

     

    Conclusions

    This study indicates that flywheel training can be used as a resistance training method for youth athletes without inducing training related injuries. Flywheel resistance training resulted in a small but non-significant increase from pre to post test in squat jump and 10-m sprint. Future studies on flywheel resistance training for youth needs to investigate the implementation of longer training periods, additional training sessions, more experienced youth in resistance training and faster movement speed.

  • 1141.
    Westermark, Gabriela
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Moa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är tidig specialisering vägen till landslaget?: Konståkares och truppgymnasters erfarenheter kring specialisering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien:

    1. Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik?
    2. Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering?

    Metod

    En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna.

    Resultat

    Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna.

    Slutsats

    Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.

  • 1142.
    Westin, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet, stillasittande och psykiskt välbefinnande: Finns det något samband?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och Frågeställningar

    Syftet med undersökningen var att mäta sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande inom ett begränsat urval av gymnasieelever. Undersökningen syftade också till att mäta respondenternas psykiska välbefinnande, stillasittande och fysiska aktivitet samt att mäta sambandet mellan respondenternas stillasittande och psykiska välbefinnande.

    • Hur psykiskt välmående, stillasittande och fysiskt aktiva är respondenterna?
    • Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande?
    • Finns det ett samband mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande?

    Metod

    Som metod för studien användes en kvantitativ metod med enkäter. Den byggde på färdiga frågor från Socialstyrelsen (2010) och WHO (2010) och gick ut till 86 respondenter i gymnasieålder. 82 godkända enkäter från respondenterna analyserades genom IBM SPSS Analytica för att mäta sambanden. I korrelationsanalysen användes Spearmans RhoRho för att undersöka samband. Undersökningen ägde rum på ett skolområde i Uppsala, Sverige.

    Resultat

    Resultatet visade att 42 procent av respondenterna utför mindre fysisk aktivitet än den rekommenderade dosen om 150 minuter i veckan. Resultatet visade också att 51 procent av respondenterna var stillasittande 10 timmar eller mer, varje dag. I välbefinnande-indexet fick 39 procent av respondenterna ett resultat som rekommenderade kontakt med vården.

    Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande fick en positiv korrelationskoefficient på 0,443 (p=0,000), vilket tyder på att det finns ett moderat samband. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation.

    Slutsats

    Den studerade populationen rör sig mindre än genomsnittet i Sverige och sitter mer än genomsnittet i Sverige. Det finns ett tydligt moderat samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande, men det går inte att förkasta andra påverkansfaktorer. Min slutsats är att det krävs en vidare studie för att säkerställa sambandet mellan variablerna, där fler parametrar mäts och analyseras. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation., men det går inte att avfärda att dikotomiseringen av data påverkade resultatet.

  • 1143.
    Westin-Thorén, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad är bra undervisning?: vad elever i högstadiet anser om undervisningen i Idrott och Hälsa2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.

    Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:

    - Vad är elevers syn på bra undervisning?

    - Vad innefattar en bra undervisning?

    - Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?

    Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne. Den metod som tillämpats är kvalitativa intervjuundersökningar. Syftet med detta var att ta reda på elevers syn på idrottsundervisningen i högstadiet. I studien intervjuades åtta elever i högstadiet. Intervjufrågorna fokuserade på frågor innehållande vad bra undervisning i Idrott och Hälsa är samt vad den innefattar. Utöver detta ingick även delar utifrån KASAM:s tre delkomponenter: Att ha begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter insamlat och transkriberat material kunde syfte och frågeställningar besvaras samt diskuteras i relation till teoretiskt perspektiv, litteratur och tidigare forskning.

    Intervjuerna visar att eleverna anser att Idrott och Hälsa främst handlar om att ha roligt samt att de känner sig delaktiga och engagerade på lektionerna. Flertalet ansåg även att de behövde få mer förståelse för innehållet för att kunna känna att ämnet hade relevans. Det framkom likaså att läraren roll var central på så sätt att han/hon har ansvar att forma undervisningen så att den passar alla. En bra undervisning i Idrott och Hälsa innefattar enligt eleverna mycket rörelse, samt att den måste vara varierad. Reflektion ansågs även relevant, där de helst ville diskutera innehållet samt ha en gemensam frågestund. Studiens resultat visar på att hälften av eleverna känner sig bekväma med läroplanen, varav resterande hälften känner det motsatta. Dock visar resultatet på att det eleverna talar om gällande bra undervisning, stämmer överens med läroplanens tankar kring om ämnet.

  • 1144.
    Westling, Linus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vart tog den söta lilla flickan vägen?: En kvantitativ studie av talangutvecklingen inom dam- och flickfotbollen i Stockholm2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?

    Metod

    Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret.

    Resultat

    Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning.

    Slutsats

    Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv.

  • 1145.
    Wetter, Jonas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Palmgren, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Ge mig ett tält med bubbelpool och jacuzzi, då säger jag ja till friluftsliv”: en komparativ studie om friluftsundervisning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten.

    Metod

    Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9.

    Resultat

    Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv.

    Slutsats

    I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.

  • 1146.
    Wichardt, Emma
    et al.
    Idrottsmedicin, Umeå universitet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Henriksson-Larsén, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Rhabdomyolysis/myoglobinemia and NSAID during 48-hours ultra-endurance exercise (adventure racing)2011Ingår i: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327, Vol. 111, nr 7, s. 1541-1544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To determine if rhabdomyolysis with myoglobinemia exists during a 48+ hour adventure race and if there is a correlation with NSAID use, race time and perceived pain or exertion. Method: Blood samples for analyses of myoglobin (Mb) were collected, and perception of exertion and pain registered on the Borg-RPE and CR scales, from 20 subjects (3 female, 17 male) Pre, Mid and Post race. Subjects were asked about NSAID use at each sampling and within 12 hours pre race. Result: A significant rise in Mb was observed throughout the race, with the NSAID group (n=6) having significantly lower Mb-Post than the no-NSAID group (n=14). High Mb-Pre and Post correlated to shorter race time and high Mb-Pre to lower Pain-Post. Race time also correlated to NSAID use, with the NSAID group having significantly longer race time than the no-NSAID group. Conclusion: Rhabdomyolysis with myoglobinemia, which might be reduced with NSAID use, exists during a 48+ hour adventure race. Indications that high Mb-levels correlate with shorter race time and less pain, and the reasons for the NSAID groups longer race time, need further investigation.

  • 1147.
    Wiiand, Tilda
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lidholm, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Framgångsfaktorer på nationella idrottsutbildningar inom handboll: en kvalitativ studie av elevernas utvecklingsmiljö ur ett handbollslärarperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad handbollslärare som undervisar i specialidrott på nationella idrottsutbildningar (NIU) inom handboll anser om sin påverkan på elevernas utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:

    • Hur beskriver handbollslärarna utvecklingsmiljön på Sveriges NIUhandbollsgymnasium?
    • På vilket sätt finns Henriksens omarbetade framgångsfaktorer representerade i elevernas utvecklingsmiljö?

    Metod

    Handbollslärarnas syn på elevernas utvecklingsmiljö undersöks med hjälp av en kvalitativ metod. Insamlingen av data sker i form av semistrukturerade intervjuer där målet är att komma mer på djupet kring ämnet för att få svar på uppsatsens frågeställningar. Intervjuerna genomfördes via telefon för att kunna nå handbollslärare över hela landet. Urvalsgruppen bestod av fem manliga handbollslärare som är anställda vid olika NIU- handbollsgymnasier i Sverige.

    Resultat

    Resultatet i uppsatsen visar en varierande utvecklingsmiljö. Elevantal, kommunikation mellan skola och klubb, avsaknad av förebilder är några av de bristfälliga områden som lärarna anser utvecklas. En stark idrottskultur har visats sig vara betydande för både skolan och kommunen gällande utvecklingsmiljön.

    Slutsatser

    Slutsatserna som kan dras av denna uppsats är att handbollslärare på NIUhandbollsgymnasium ser utvecklingsmiljön som framgångsrik, men de är överens om att det finns utvecklingsmöjligheter. De anser att framgångsfaktorerna förebilder och integrationsarbete med klubbtränare är bristfällig och bör prioriteras för att optimera elevernas utvecklingsmiljö.

  • 1148.
    Wiker, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lårmuskelstyrka och enbenshopp efter främre korsbandsrekonstruktion: en jämförelse mellan män och kvinnor2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie var att utvärdera lårmuskelstyrka och prestation vid enbenshopp på längden efter främre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft samt att studera om det föreligger några könsskillnader avseende detta. Ett annat syfte var att ta reda på om det föreligger någon korrelation mellan isokinetisk lårmuskelstyrka och enbenshopp på längden.

    Metod

    Studien är en registerstudie baserad på data från Capio Artro Clinics IT-register. Urvalet bestod av 138 (69 män och 69 kvinnor) patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion på Capio Artro Clinic under åren 2010 och 2011. Utvärderingen genomfördes 6-8 månader postoperativt. Koncentrisk och excentrisk kontraktion i knäextensorer och knäflexorer utvärderades med Biodex dynamometer. Dessutom utvärderades prestation vid enbenshopp på längden.

    Resultat

    Resultatet visade signifikant nedsatt koncentriskt muskulärt vridmoment i både knäextensorer och knäflexorer på vinkelhastigheterna 90 gr/s och 240 gr/s samt signifikant nedsatt excentriskt muskulärt vridmoment i knäextensorer och knäflexorer på 90 gr/s i det opererade benet jämfört med det friska (p<0.001). Enbenshopp på längden var också signifikant nedsatt i opererade benet jämfört med det friska benet (p<0.001). Ingen signifikant könsskillnad kunde påvisas avseende sidoskillnad i så väl muskulärt vridmoment i knäextensorer och knäflexorer som vid enbenshopp på längden. En måttlig/stark korrelation förelåg mellan muskulärt vridmoment i lårmuskulaturen och enbenshopp på längden.

    Slutsats

    Vid klinisk utvärdering 6-8 månader efter främre korsbandsrekonstruktion påvisades både sämre lårmuskelstyrka och prestation vid enbenshopp på längden i det opererade benet jämfört med det friska benet. Ingen skillnad mellan män och kvinnor förelåg då det gäller storleken på sidoskillnaden mellan opererat och friskt ben avseende lårmuskelstyrka och enbenshopp på längden. Ett måttligt/starkt samband kunde påvisas mellan muskulärt vridmoment i lårmuskulaturen och enbenshopp på längden.

  • 1149.
    Wikström, Oskar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samband mellan nutrition och skadebenägenhet: En studie på ungdomsspelare i handboll2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka energi- och näringsstatus samt studera eventuella samband mellan energistatus, näringsstatus och skadebenägenheten hos ungdomsspelare i handboll. Arbetets utgångspunkt låg i följande frågeställningar:

    • Hur ser skadefrekvensen, energistatusen och näringsintaget ut hos ungdomsspelare i handboll?
    • Finns det något samband mellan energistatus, näringsintaget och skadehistorik hos ungdomsspelare i handboll?

    Metod: 24 ungdomsspelare tillhörande en elitförening deltog i studien (14-20 år). Datan som samlades in var vikt, längd och fettfri massa med hjälp av en bioimpedansvåg. Därtill inhämtades data på deltagarnas generella träningsvolym och kostintag, genom tre dagars kostregistrering, samt deras skadehistorik under det senaste året. Med hjälp av verktyget Diestist XP registrerades sedan deltagarnas kostintag digitalt i syfte att kunna beräkna totalt energiintag, intag av komponenterna kolhydrater, protein, järn och vitamin D samt energitillgängligheten. Deltagarnas intag jämfördes sedan mot deras utgifter och ställdes mot Svenska Olympiska Komittens (SOK), Riksidrottsförbundets (RF) och Livsmedelverkets rekommendationer. Nutritionsdatan användes också till att studera eventuella samband med skadefrekvensen. 

    Resultat: Det genomsnittliga intaget av energi, kolhydrater och vitamin D låg samtliga för lågt både i förhållande till deltagarnas utgifter och rekommendationerna. Dessutom låg energitillgängligheten långt under det rekommenderade värdet på >45 kcal/kg fettfri massa (FFM). Sambandet mellan akuta skador och intaget vitamin D var det enda sambandet av signifikant värde (P<0,05, R:0,440) som kunde påvisas i studien. Övriga korrelationsanalyser och jämförelser kunde inte generera i några signifikanta samband. 

    Slutsats: Sammantaget verkar kostintaget inte vara tillräckligt prioriterat hos denna målgrupp. Framförallt det totala energiintaget och deltagarnas energitillgänglighet ligger på väldigt låg nivå, vilket skulle kunna innebära en ökad risk för skador trots att inga konkreta samband kunde etableras hos denna grupp. Mer fokus behöver riktas mot att studera kostintaget i förhållande till skadefrekvensen, och i synnerhet riktas in mot ungdomsspelare. Såväl med tanke på handbollens höga skadefrekvens som spelarnas stora och i flera fall stegrande träningsvolym. 

  • 1150. Wikström-Frisén, L
    et al.
    Boraxbekk, C J
    Henriksson-Larsén, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effects on power, strength and lean body mass of menstrual/oral contraceptive cycle based resistance training.2017Ingår i: Journal of Sports Medicine and Physical Fitness, ISSN 0022-4707, E-ISSN 1827-1928, Vol. 57, nr 1-2, s. 43-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of this study was to investigate the effects of menstrual and oral contraceptive cycle based high frequency periodized leg resistance training in trained women, on squat and countermovement jump, isokinetic peak torque and lean body mass in a non- laboratory setting.

    METHODS: Two groups performed high frequency leg resistance training for two weeks of each menstrual/oral contraceptive cycle for four months. The remaining part of the cycle they performed the leg training once a week. Group 1 (n=19) trained with high frequency (5 times∙w-1) during the first two weeks of each cycle, and group 2 (n=19) during the last two weeks of each cycle. A control group (n=21) performed regurlar (3 times∙w-1) leg resistance training for four months.

    RESULTS: Significant increase in squat and countermovement jump, and peak torque values in hamstrings for group 1 were observed, but not in group 2. In the control group an increase in squat and countermovement jump, and peak torque (only left hamstring) was also observed. There was also a significant increase in lean body mass of the legs in group 1 only. There were no evident differences in the training effects between women with or without oral contraceptive.

    CONCLUSION: The high frequency periodized leg resistance training during the first two weeks of the menstrual cycle is more beneficial to optimize training, than the last two weeks. Resistance training during the first two weeks of the menstrual cycle even resulted in a larger gain of lean body mass than regular training.

202122232425 1101 - 1150 av 1201
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf