Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 212
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bjurner, Pontus
    Bättre prestation & hälsa med KBT: fakta, inspiration, fallbeskrivningar2015Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 102.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Gustafsson, Henrik
    Burnout from working life to sporting life.2013Ingår i: Proceedings from The 13th European Congress of Psychology (ECP 2013). Stockholm, Sweden, European Federation of Psychologists’ Association , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 103.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Raedeke, Thomas
    A self-determination perspective on recovery and burnout status in aesthetic sport athletes2010Ingår i: Proceedings from The 25th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology., Providence, Rhode Island, USA, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 104.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Mellalieu, Stephen
    A carrier transition concern only for athletes? An autobiographical study of the career transition of an elite coach.2015Ingår i: Proceedings from the 30th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology. Indianapolis, Indiana, USA: Association for the Applied Sport Psychology., 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 105.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Mellalieu, Stephen
    Roberts, Claire-Marie
    Are Career Termination Concerns Only for Athletes?: A Case Study of the Career Termination of an Elite Female Coach.2016Ingår i: The Sport psychologist, ISSN 0888-4781, E-ISSN 1543-2793, Vol. 30, nr 4, s. 314-326Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a case study of an elite female coach and her career termination from a 20+ year career following a critical life incident. A novel autobiographical approach was adopted whereby the participant undertook expressive writing to describe her experiences before, during, and following coaching an athlete at the 2012 Summer Olympic Games. Thematic analysis indicated seven phases related to the participant's experiences of the critical incident: Build up to the event, the event, the aftermath, recovery and reflection on the event, sampling of new avenues, enlightenment, and career rebirth. The findings reinforce the high demands placed upon elite coaches, the subsequent threats to physical and mental well-being, and the importance of having robust psychological skills and suitable social support to cope with these demands. Implications for preparing and supporting coaches for successful career transition are discussed.

  • 106.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Moesch, Karin
    Halmstad Universitet.
    Claeson, Andreas
    Riksidrottsförbundet.
    Applying ACT in the context of elite sports: a reflection on blurred lines between clinical issues and performance enhancement2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 107.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Podlog, Lesley
    Johnson, Urban
    Ivarsson, Andreas
    Athletic identity as a predictor of overtraining and injury among elite Swedish athletes2015Ingår i: Proceedings of The 14th European Congress of Sport Psychology (FEPSAC). Bern, Switzerland: FEPSAC., 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 108.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Svensson, Michael
    Idrottarens återhämtningsbok: fysiologiska, psykologiska och näringsmässiga fakta för snabb och effektiv återhämning2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Återhämtning - inte bara vila

    Kraven på dagens idrottare är höga och många faktorer är avgörande för den aktives prestationsförmåga. Att återhämta sig både fysiologiskt och psykologiskt är en förutsättning för en bra prestation. Idrottarens återhämtningsbok beskriver olika sätt att arbeta med återhämtning. Den vänder sig främst till aktiva och ledare men passar även dig som är allmänt intresserad av ämnet.

    Varför återhämtning?

    Ju mer du tränar desto större är ditt återhämtningsbehov. Att träna mycket är lätt, men att återhämta sig är svårt. Gränsen mellan rätt och fel träning är ibland hårfin, men resultatet kan skilja sig markant trots att förutsättningarna är jämförbara. Återhämtningsbehovet måste vårdas och skötas om på samma sätt som träningen. Det är viktigt att våga vila. Kroppen behöver återhämta sig både fysiskt och mentalt för att kunna prestera på bästa sätt.

    Intervjuer med Therese Alshammar, Per Elofsson och Charlotte Kalla

    I en del av denna bok ger tre idrottsprofiler sin syn på återhämtning: Therese Alshammar, en av världens bästa simmerskor, Per Elofsson, en av de bästa längdskidåkarna genom tiderna, och Charlotte Kalla, längdskidåkerskan som slog igenom vintern 2008 och vann både "Tour de Ski" och det svenska folkets hjärtan. Alla tre tävlar eller har tävlat i idrotter som ställer stora fysiska krav och som innebär att återhämtning alltid är, och har varit, avgörande för deras prestationer. Här diskuteras hur de upplever och värdesätter återhämtning, både personligen och i sina respektive idrotter. I samband med intervjun med Charlotte Kalla uttalar sig även hennes tränare och förbundskapten, Joakim Abrahamsson.Per Elofsson slog igenom 1998 genom att vinna sin första världscup och efter den tävlingen firade han stora triumfer med många världscupssegrar, VM-medaljer och ett OS-brons. 2005 meddelade Per vid en presskonferens att han skulle avsluta sin skidkarriär på grund av utbrändhet. I boken kan du läsa Pers berättelse om den tid då allt började gå snett. Han berättar om stressen och rädslan över att tappa kontrollen över sin egen kropp och strävan att bara vilja framåt fast han kände att det inte skulle fungera.

    Återhämtningsstrategier

    Syftet med Idrottarens återhämtningsbok är att belysa återhämtning ur ett helhetsperspektiv. Den inspirerar även till att skapa individuellt anpassade strategier och att optimera förutsättningarna för prestationsutveckling, både på lång och kort sikt. Strategierna som presenteras kan även utföras av den som inte tränar hårt och är elitidrottare. Ett långpass kan ibland jämföras med ett tretimmarsmöte då kroppen är uppe i varv och behöver återhämtas. Din kropp behöver alltid växla ner och återhämta sig oavsett om du tränar hårt, jobbar mycket eller stressar för att hinna med familjen. Flera viktiga faktorer har betydelse för återhämtningen.

    I boken kan du bland annat läsa om:

    • Kost - hur näringsintaget optimeras för att uppnå en bra återhämtning.
    • Sömn - sömnförstörare och vad som ger förutsättningar för god sömn.
    • Träning - träning med syfte på återhämtning, formtoppning, aktiv vila.
    • Psykosocial återhämtning
    • Alternativa återhämtningsmetoder
  • 109.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Werthner, Penny
    Calgary University.
    How can coaches best use sport psychology to meet the needs and demands in a high performance context?2017Ingår i: Proceedings of the 11th ICCE Global Coach Conference – Challenging sport coaching frontiers: the role of sports science and technology., 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 110. Krasevec, Tina
    et al.
    Miulli, Michelle
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Chappell, Kerry
    Perceptions of creativity: Relationships to selected psychological characteristics and differences between dancers of different levels2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111. Kuylser, Sofia
    et al.
    Melin, Jacob
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    When the joy of movement declines, competence perceptions take over: Elite gymnasts’ and divers’ views on competence and motivation2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 112.
    Larsson, Kristina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Criterion validity and test-retest reliability of SED-GIH, a single item question for assessment of daily sitting time.2019Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, nr 1, artikel-id 19:17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sedentary behaviour has been closely linked to metabolic and cardiovascular health and is therefore of importance in disease prevention. A user-friendly tool for assessment of sitting time is thus needed. Previous studies concluded that the present tools used to assess a number of sedentary behaviours are more likely to overestimate sitting than single-item questions which often underestimate sitting time, and that categorical answering options are recommended. In line with this, the single-item question with categorical answering options, SED-GIH, was developed. The aim of this study was to investigate the criterion validity of the SED-GIH question using activPAL3 micro as the criterion measure. The second aim was to evaluate the test-retest reliability of the SED-GIH questionnaire.

    METHOD: In the validity section of this study, 284 middle-aged adults answered a web questionnaire, which included SED-GIH, wore activPAL and filled in a diary log for one week. Spearman's rho assessed the relationship between the SED-GIH answers and the daily average sitting time as monitored by the activPAL (activPAL-SIT), a Weighted Kappa assessed the agreement, ANOVA assessed differences in activPAL-SIT between the SED-GIH answer categories, and a Chi2 compared the proportions of hazardous sitters between the different SED-GIH answer categories. In the reliability section, 95 elderly participants answered the SED-GIH question twice, with a mean interval of 5.2 days. The reliability was assessed with ICC and a weighted Kappa.

    RESULTS: The SED-GIH question correlated moderately with activPAL-SIT (rho = 0.31), with a poor agreement (weighted Kappa 0.12). In total, 40.8% underestimated and 22.2% overestimated their sitting time. The ANOVA showed significant differences in activPAL-SIT between the different SED-GIH answer categories (p < 0.001). The Chi2 showed a significant difference in proportion of individuals sitting more than 10 h per day within each SED-GIH answer category. ICC for the test-retest reliability of SED-GIH was excellent with ICC = 0.86, and the weighted Kappa showed an agreement of 0.77.

    CONCLUSIONS: The unanchored single item SED-GIH question showed excellent reliability but poor validity in the investigated populations. Validity and reliability of SED-GIH is in line with other questionnaires that are commonly used when assessing sitting time.

  • 113. Leife, P
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Psykologiska aspekter kring överträning och återhämtning – skillnader mellan bedömningsidrottare och konditionsidrottare2012Ingår i: Årsbok: Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF), 2011, Vol. 9, s. 7-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Lemyre, P-N
    et al.
    Norges Idrottshogskole.
    Jong, M
    Norges Idrottshogskole.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Burnout in Norwegian vocational dancers: The role of self-determined motivation, perfectionism and self-acceptance2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 115. Lindwall, Magnus
    et al.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Att mäta äpplen och tolka päron: Ett kritiskt förhållningssätt till mätning och psykometri inom idrottsforskning2004Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 3, s. 52-55Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Distractions in the attention of bowling players2000Ingår i: Proceedings from sport psychology conference in the new millennium. Halmstad University, Sweden: Centre for Sport Science., 2000, s. 269-273Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Tävlingsängslan/oro inom tävlingsidrott: Kan negativa reaktioner också vara positiva?2003Ingår i: Svensk idrottspsykologisk förenings årsbok, Vol. 1, s. 86-96Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 118.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Well-being in competitive sports – the feel-good factor?: A review of conceptual considerations in well-being research2011Ingår i: International Review of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1750-9858, Vol. 4, nr 2, s. 109-127Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper summarizes the topic of well-being as it applies to competitive athletes, with a particular focus on definitional and conceptual issues. Established definitions within research on human happiness and flourishing based on the hedonic and eudaimonic perspectives are contrasted against definitions applied within sport psychology. The majority of the reviewed sport psychology studies either failed to define well-being or used a variety of labels to describe the construct (e.g., subjective well-being, psychological well-being, mental well-being). A large number of assessments have been used to assess well-being among athletes, but most were applied with only a weak theoretical rationale and did not distinguish between well-being at the global and sport levels. It is concluded that well-being studies within sport psychology have been hampered by conceptual ambiguity, which makes it difficult to compare results across studies and generalize findings in order to develop a sound theoretical base of knowledge. Future research needs to more explicitly define the conceptual framework of well-being and the level (global or context-specific) on which the construct is investigated. Toward this goal, an integrated model is presented to provide a conceptual well-being structure in sport studies, and future directions for research are discussed.

  • 119.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Gustafsson, Henrik
    Karlstads universitet.
    KBT en del i modern idrottspsykologi.2014Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 3, s. 36-40Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som idrottspsykologi har blivit accepterad i både idrott och forskning ökar kraven på vetenskapliga metoder i det tillämpade arbetet. Fler och fler idrottspsykologiska rådgivare använder sig av kognitiv beteendeterapi. Det är en naturlig utveckling mot en modern idrottspsykologi.

    Inom den idrottspsykologiska tillämpade litteraturen hörs fler och fler röster som förespråkar ett tydligare evidensbaserat arbetssätt. Evidensbaserade metoder och evidensbaserade arbetssätt har under snart två decennier varit vanligt inom sjukvården, både inom det medicinska och psykologiska fältet. Historiskt har både klinisk psykologi och idrottspsykologi många gånger fått kämpa för att bli respekterade i förhållande till medicin och fysiologi.

    Det har helt enkelt inte alltid ansetts som självklart att kroppen har ett huvud och huvudet har en kropp, och att de två därför samverkar. Att kunna visa upp vetenskapliga bevis har blivit allt viktigare för att få professionellt erkännande. Men inriktningen mot att kräva mer vetenskapliga bevis har också mött kritik, bland annat eftersom det riskerar att utesluta psykologiska modeller som är svåra att forska på eller att hämma kreativiteten och innovationskraften hos rådgivare och terapeuter.

  • 120.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hassmén, Peter
    Competitive State Anxiety Inventory-2: Evaluating the Swedish version by confirmatory factor analyses2005Ingår i: Journal of Sports Sciences, ISSN 0264-0414, E-ISSN 1466-447X, Vol. 23, nr 7, s. 727-736Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) is one of the most frequently used instruments when assessing competitive state anxiety in sport psychology research. However, doubts have been expressed about the factorial validity of both the English and the Greek versions of the scale. Hence, a revised version of the inventory (CSAI-2R) has recently been suggested to be more psychometrically sound (Cox et al., 2003). In the present study, the aim was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of the CSAI-2 using confirmatory factor analyses. A total of 969 athletes (571 men and 398 women) competing in 26 different sports completed the Swedish version of the CSAI-2. Three different factor structures were evaluated: the original three-factor model (with cognitive anxiety, somatic anxiety and self-confidence), a two-factor model in which self-confidence was excluded, and a three-factor model containing 17 items (CSAI-2R). The results revealed that only the 17-item model displayed an acceptable fit to the data. Although some doubts remain about the amount of variance that can be attributed to error variance in the subscales, the results suggest that it is better to use the CSAI-2R rather than the original CSAI-2.

  • 121.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hassmén, Peter
    Ibland nervös och ibland lugn - har variationen av tävlingsängslan betydelse för prestationen?2003Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 3, s. 16-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hassmén, Peter
    Measurement and testing in sport psychology: General or sport-specific?2001Ingår i: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. SVEBI:s Årsbok, s. 147-154Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hassmén, Peter
    Är 17 bättre än 27 - och för vem?: Utvärdering av CSAI-2 och CSAI-2R på kvinnliga och manliga idrottare2005Ingår i: Svensk idrottspsykologisk förenings årsbok, Vol. 3, s. 127-137Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hassmén, Peter
    Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Är positiva prestationsemotioner viktigare än vi tidigare trott?2006Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 3, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hinic, Hansi
    Halmstad högskola.
    Swedish soccer coaches perception of youth sport2001Ingår i: Proceedings from the International Society of Sport Psychology 10th world congress of sport psychology, Vol 5 (pp 53-55). Thessaloniki, Greece: Christodoulidi Publications., 2001Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Assessing positive emotions: The Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ)2009Ingår i: The 12th ISSP World congress of sport psychology, Marrakesh Marocco, June 17-21 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Development and psychometric evaluation of the Basic and Earning Self-Esteem Scale (BESES)2007Ingår i: The 12th European Congress of Sport Psychology. Halkidiki, Grekland, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Emotioner inom idrott och dess betydelse för återhämtning2008Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 17, nr 1, s. 40-45Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Emotionernas betydelse för återhämtning och tillämpning av emotionella mätinstrument inom idrotten2008Ingår i: Idrottarens återhämtningsbok: Fysiologiska, psykologiska och näringsmässiga fakta för snabb och effektiv återhämtning, Stockholm: SISU Idrottsböcker , 2008, s. 343-358Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Funktionell emotionell återhämning inom idrotten: Mindre av det negativa eller mer av det positiva?2009Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 54-57Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 131.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Positive emotions are not simply the absence of the negative ones:: Development and validation of the Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ).2010Ingår i: The Sport psychologist, ISSN 0888-4781, E-ISSN 1543-2793, Vol. 24, s. 468-488Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to psychometrically evaluate the Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ) and to describe athletes’ individual response patterns in five repeated assessments using the EmRecQ. Three samples were used. Samples 1 and 2 consisted of 192 and 379 (Mean age 16.4 years, SD = 0.7 and Mean age: 17.0 years, SD = 1.1) elite athletes from different sports. The third sample consisted of 20 (Mean age: 21.3, SD = 19.0) female elite basketball players. The EmRecQ is a 22-item questionnaire that assesses Happiness, Security, Harmony, Love, and Vitality. Results showed acceptable weighted omega reliability and construct reliability. Confirmatory factor analyses supported the a priori specified five-factor correlated model. Case profiles of repeated assessments revealed individual response patterns of the separate EmRecQ subscales that corresponded well with rated training load and total quality of recovery. The findings provide support for the EmRecQ’s psychometric properties and applied usefulness.

  • 132.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Simmares tolkning av negativa påståenden - kan den bli positiv?2004Ingår i: Svensk idrottspsykologisk förenings årsbok, Vol. 2, s. 103-117Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Swimmers' idiographic descriptions of intensity and direction of anxiety as measured by the Revised Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2R)2005Ingår i: Proceedings on CDROM of the International Society of Sport Psychology 11th world congress of sport psychology. Sydney, Australia, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 134.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    The Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ): Monitoring athletes’ positive emotions to prevent under-recovery and to facilitate subjective well-being2010Ingår i: Proceedings from The 25th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology., Providence, Rhode Island, USA: Association for the Applied Sport Psychology , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 135.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Durand-Bush, Nathalie
    Ottawa university.
    Gustafsson, Henrik
    Karlstads universitet.
    On the distinction between debilitative and facilitative states of competitive state anxiety: An idiographic approach2009Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 136.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Raglin, John. S
    Indiana University-Bloomington.
    Directional anxiety responses in elite and sub-elite young athletes:: Intensity of anxiety symptoms matter2011Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838, Vol. 21, nr 6, s. 853-862Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective was to examine the differences in anxiety ratings of elite and sub-elite athletes when the relationship between intensity and direction scores of anxiety ratings is considered in analyses. Participants were 31 junior elite (Mean age: 17.7, SD = 1.1) and 53 sub-elite (Mean age: 17.5 years, SD = 1.1) cross-country skiers and swimmers who completed the direction modified CSAI-2R before important competitions. Results showed that elite athletes  rated a higher percent of items as facilitative to their performance whereas sub-elite athletes rated a higher percent of items as debilitative. No significant differences between the elite and sub-elite samples were displayed regarding rated direction scores of cognitive or somatic anxiety at moderate to high intensity levels. A significant difference in facilitative anxiety ratings was displayed at a low anxiety intensity level (Z = -2.20, p < .05). Outcome performance data showed no consistent congruence with athletes’ anxiety direction ratings. The findings suggest that facilitative direction scores are a consequence of low anxiety intensity, possibly combined with high self-confidence levels. Directional anxiety researchers analysing separate total scores of intensity and direction respectively, which is the traditional approach, may draw incorrect conclusions about the importance of facilitative ratings of anxiety symptoms.  

  • 137.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Raglin, John. S
    Indiana University-Bloomington.
    Elite junior national skiers and swimmers do not report facilitative precompetition anxiety responses2006Ingår i: Proceedings of the American College of Sports Medicine 53rd Annual Meeting. USA: Denver, Colorado., 2006, s. 278-278Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Raglin, JS
    Elite Junior National Skiers and Swimmers Do Not Report Facilitative Precompetition Anxiety Responses2006Ingår i: Proceedings of the American College of Sports Medicine 53rd Annual Meeting, 2006, s. 278-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 139.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Raglin, John S
    Indiana University-Bloomington.
    The relationship of basic need satisfaction, motivational climate and personality to well-being and stress patterns among elite athletes: An explorative study2015Ingår i: Motivation and Emotion, ISSN 0146-7239, E-ISSN 1573-6644, Vol. 39, nr 2, s. 237-246Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated whether need satisfaction, need dissatisfaction, motivational climate, perfectionism and self-esteem relate to athletes’ discrete profiles of hedonic and eudaimonic well-being and perceived stress. Participants were 103 elite active orienteers (49 men and 54 women; mean age = 22.3 ± 4.4) who clustered into three distinctive well-being and stress patterns: Cluster 1 (lower well-being/higher stress; n = 26), Cluster 2 (higher well-being/lower stress; n = 39), and Cluster 3 (moderate well-being/moderate stress; n = 36). Cluster 1 and 2 constituted distinct well-being/stress profiles and differed significantly (p < .01) in mastery-oriented climate, need satisfaction, need dissatisfaction, perfectionistic concerns and self-esteem scores. A discriminant analysis showed these five variables to correctly assign 88 % of Cluster 1 and 2 participants into their respective groups, although mastery-oriented climate was revealed as a less influential indicator (function loading <.40). The substantial function loading of need dissatisfaction supports the importance of assessing both need satisfaction and dissatisfaction as they contribute uniquely to well-being.

  • 140.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Sandin, Fredrik
    Eliten känner välbefinnande i många dimensioner2011Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, ISSN 1103-4629, Vol. 20, nr 4, s. 53-57Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett högt välbefinnande över tid är närmast en förutsättning för en lång och framgångsrik idrottskarriär. Intervjuade elitorienterare lyfte fram ett flertal färdigheter som de ansåg vara positiva för deras välbefinnande och som går att träna upp, till exempel att acceptera sig själv som person och idrottare, att behålla sin autonomi, att känna meningsfullhet och ha positiva relationer till andra.

  • 141.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Sandin, Fredrik
    Umeå universitet.
    Hassmén, Peter
    Umeå universitet.
    Är elitidrottaren tillräckligt emotionellt intelligent för att kunna hantera stressen?2009Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 10-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 142.
    Lundqvist, Carolina
    et al.
    Linköping University.
    Ståhl, Linda
    Stockholm University.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Thulin, Ulrika
    Karolinska institutet.
    Evaluation of a mindfulness intervention for Paralympic leaders prior to the Paralympic Games.2018Ingår i: International journal of sports science & coaching, ISSN 1747-9541, E-ISSN 2048-397X, Vol. 13, nr 1, s. 62-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents an evaluation of the effectiveness of an applied mindfulness intervention for stress reduction delivered to Paralympic leaders prior to the Paralympic Games. The intervention group of Swedish Paralympic leaders (n = 10) received a mindfulness intervention of eight web-based seminars, while a Norwegian reference group (n = 6) received no intervention. Three assessments were performed for both samples: at baseline, post-intervention and six weeks post-intervention. The evaluation indicated intervention effects of higher psychological flexibility (p = .03), less rumination (p = .02) and lower perceived stress (p = .001), and offers initial support for the applied usefulness of a web-based mindfulness training program as a supplement in stress-reduction programs for elite sport leaders. General challenges from an applied sport psychology perspective related to the implementation of mindfulness interventions in samples with experienced high levels of stress and perceived time-constraints are discussed. 

  • 143. Mather, Lisa
    et al.
    Bergström, Gunnar
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Svedberg, Pia
    High Job Demands, Job Strain, and Iso-Strain Are Risk Factors for Sick Leave due to Mental Disorders: A Prospective Swedish Twin Study With a 5-Year Follow-Up.2015Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine, ISSN 1076-2752, E-ISSN 1536-5948, Vol. 57, nr 8, s. 858-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate whether psychosocial work environment and health behaviors are risk factors for sick leave due to mental disorders, and whether familial confounding (genetics and shared environment) explains the associations.

    METHODS: Respondents (n = 11,729), given to complete a questionnaire in 2004 to 2006, were followed up approximately 5 years for sick leave spells due to mental disorders, using national registry data. Data were analyzed using logistic regression, and conditional logistic regression for twin pairs discordant for sick leave (cotwin control).

    RESULTS: High job demands, job strain, and iso-strain were independent risk factors for sick leave due to mental disorders. Familial factors seem to be of importance in the associations between job support, smoking, a combination of unhealthy behaviors and sick leave.

    CONCLUSIONS: Improving the psychosocial work environment may be effective in preventing sick leave due to mental disorders.

  • 144.
    Mather, Lisa
    et al.
    Karolinska institutet.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. Karolinska institutet, Stockholms universitet.
    Bergström, Gunnar
    Karolinska institutet.
    Svedberg, Pia
    Karolinska institutet.
    Adverse outcomes of sick leave due to mental disorders: A prospective study of discordant twin pairs.2017Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, artikel-id 1403494817735755Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to investigate whether sick leave due to different mental disorders increased the risk of reoccurring sick-leave, disability pension and unemployment, taking genetics and shared environment into account.

    METHODS: This register-based cohort study contains 2202 discordant twin pairs 18-64 years old, where one twin had sick leave due to a mental disorder 2005-2006. The end of the sick-leave spell was the start of follow-up for both twins. The twins were followed up for reoccurring sick-leave, disability pension and unemployment (> 180 days in a year), until December 2012. Analyses were censored for disability pension, death, emigration and old-age pension. Cox proportional hazards models with time-varying covariates were used to calculate hazard ratios with 95% confidence intervals (CI).

    RESULTS: Those with sick leave due to mental disorders had a 3.64 (CI: 3.24-4.08) times higher risk of reoccurring sick-leave within the first two years; after that, hazard ratios were attenuated and explained by genetic factors. The first year, they had 12.24 (CI: 8.11-18.46) times the risk of disability pension. The risk was attenuated but remained at 2.75 (CI: 2.07-3.65) after one year. The risk of unemployment was 1.99 (CI: 1.72-2.31) during the whole follow-up period. The risk of unemployment and disability pension was lower for those with stress-related than other mental disorders, this was less clear for recurrent reoccuring sick-leave.

    CONCLUSIONS: Sick leave due to mental disorders increased the risk of reoccurring sick-leave within two years, disability pension and unemployment, independent of genetics and shared environment.

  • 145. Mather, Lisa
    et al.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bergström, Gunnar
    Svedberg, Pia
    An Underlying Common Factor, Influenced by Genetics and Unique Environment, Explains the Covariation Between Major Depressive Disorder, Generalized Anxiety Disorder, and Burnout: A Swedish Twin Study.2016Ingår i: Twin Research and Human Genetics, ISSN 1832-4274, E-ISSN 1839-2628, Vol. 19, nr 6, s. 619-627Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Depression and anxiety are highly comorbid due to shared genetic risk factors, but less is known about whether burnout shares these risk factors. We aimed to examine whether the covariation between major depressive disorder (MDD), generalized anxiety disorder (GAD), and burnout is explained by common genetic and/or environmental factors. This cross-sectional study included 25,378 Swedish twins responding to a survey in 2005-2006. Structural equation models were used to analyze whether the trait variances and covariances were due to additive genetics, non-additive genetics, shared environment, and unique environment. Univariate analyses tested sex limitation models and multivariate analysis tested Cholesky, independent pathway, and common pathway models. The phenotypic correlations were 0.71 (0.69-0.74) between MDD and GAD, 0.58 (0.56-0.60) between MDD and burnout, and 0.53 (0.50-0.56) between GAD and burnout. Heritabilities were 45% for MDD, 49% for GAD, and 38% for burnout; no statistically significant sex differences were found. A common pathway model was chosen as the final model. The common factor was influenced by genetics (58%) and unique environment (42%), and explained 77% of the variation in MDD, 69% in GAD, and 44% in burnout. GAD and burnout had additive genetic factors unique to the phenotypes (11% each), while MDD did not. Unique environment explained 23% of the variability in MDD, 20% in GAD, and 45% in burnout. In conclusion, the covariation was explained by an underlying common factor, largely influenced by genetics. Burnout was to a large degree influenced by unique environmental factors not shared with MDD and GAD.

  • 146.
    Moesch, Karin
    et al.
    Psykologiska institutionen, Lunds universitet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bäckström, Martin
    Psykologiska institutionen, Lunds universitet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Exploring Nonverbal Behaviors in Elite Handball: How and When do Players Celebrate?2015Ingår i: Journal of Applied Sport Psychology, ISSN 1041-3200, E-ISSN 1533-1571, Vol. 27, nr 1, s. 94-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores nonverbal behaviors in the form of gestures and touch during elite handball matches. Based on a coding scheme, 616 postshot periods following a goal, stemming from 18 matches, were analyzed. Results revealed that, on average, 2.77 nonverbal behaviors were displayed after scoring. Play-off matches resulted in a higher average of nonverbal behaviors than league matches. The more a team was leading by, the higher the overall number of nonverbal behaviors; meanwhile, the overall amount of nonverbal behaviors declined over the course of a match. The results pinpoint to the situation specificity of nonverbal behaviors during ongoing matches.

  • 147.
    Moesch, Karin
    et al.
    Lunds universitet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bäckström, Martin
    Lunds universitet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nonverbal behaviour in handball: A three-phase project based on behavioural observation2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nonverbal behaviour (NVB) as means of expressing emotions is an important channel for social interaction (Riggio & Riggio, 2012). Nonverbal cues influence others through mechanisms such as emotional contagion (see e.g. Hatfield et al., 1994) or impression formation (see e.g. Warr & Knapper, 1968). These are important aspects in team sports, but research is sparse.

    A series of studies aiming at exploring NVB during handball matches will be presented. First, a coding scheme that reliably captures NVB in the post-shot period, the Handball Post-Shot Behavior Coding Scheme (H-PSB-CS) was developed (Moesch et al., 2015b). Thereafter, data from 616 post-scoring coding situations from 18 female elite handball matches were analyzed using the H-PSB-CS. Results showed among others that players displayed more NVB after scoring in playoff compared to league matches, that the bigger leading a team had, the more NVB were displayed after scoring, and that the amount of NVB declined over the course of a match (Moesch et al., 2015a). Furthermore, the interaction of the ongoing history of events of the game (i.e., how the team performs) and touch (but not gesture) significantly predicted subsequent performance: A high degree of touch when playing well, and a low degree of touch when playing poorly were related with positive subsequent performance, while, showing much touch when playing poorly, or showing little touch when playing well predicted negative performance (Moesch et al., 2015c). The findings of the presented studies resulted in low effect sizes, which can be due to the fact that it is difficult to control all external variables in such complex contexts. However, there are many advantages of using behavioural observation, for example high ecological validity.

  • 148.
    Moesch, Karin
    et al.
    Lunds universitet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bäckström, Martin
    Lunds universitet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nonverbal post-shot celebrations and their relationship with performance in elite handball2018Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 16, nr 3, s. 235-249Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nonverbal behaviour has an important function in team sports, but research is limited. Adopting a psychological momentum (PM) framework, this study explores the relationship between a team’s history of events, nonverbal post-shot celebrations in the form of gestures and touch shown by the shooter after scoring, and subsequent team performance during handball matches. A naturalistic design with systematic observation was chosen for the present study. Based on an existing coding scheme, 616 post-shot periods from 18 high-stake matches of the highest league in Sweden were analysed. Results showed that the better a team’s prior performance, the more gestures were displayed after scoring in the following period. A high degree of touch when playing well, and a low degree of touch when playing poorly were related to positive subsequent team performance, while, showing much touch when playing poorly, or showing little touch when playing well were related to negative subsequent team performance. The amount of displayed gesture and touch alone was not significantly related to subsequent team performance. To conclude, nonverbal post-shot celebrations were related to subsequent team performance, but only when the ongoing history of events was taken into account, and only for touch. Based on these results, the history of events emerges as an important variable when the dynamics of ongoing team sport matches are investigated. Furthermore, touch, compared to gesture, seems to be of more importance for subsequent team performance. As expected when investigating complex phenomena in ongoing matches, the findings resulted in small effect sizes.

  • 149. Moesch, Karin
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Claeson, Andreas
    Working with self-confidence from a CBT perspective.2015Ingår i: Proceedings of The 14th European Congress of Sport Psychology (FEPSAC). Bern, Switzerland: FEPSAC., 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 150.
    Moesch, Karin
    et al.
    RF, Högskolan i Halmstad.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Kleinert, Jens
    German Sport University Cologne, Köln, Tyskland.
    Quignon-Fleuret, Cédric
    National Institute of Sport, Expertise and Performance, Paris, Frankrike.
    Cecil, Sarah
    “G. d’Annunzio” University of Chieti-Pescara, Italien.
    Bertollo, Maurizio
    “G. d’Annunzio” University of Chieti-Pescara, Italien, University of Suffolk, UK.
    FEPSAC position statement: Mental health disorders in elite athletes and models of service provision2018Ingår i: Psychology of Sport And Exercise, ISSN 1469-0292, E-ISSN 1878-5476, Vol. 38, s. 61-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mental health disorders (MHD) in elite athletes is a topic that has received increased attention in recent years. The overall aim of this position statement is to enhance awareness of this important topic and to critically discuss optimal service provision for athletes who suffer from MHD. In the first part of the paper a short overview of the research on MHD in elite athletes is provided. Elite athletes seem to have comparable prevalence rates for the most common MHD when compared to non-athletic peers, but there are still many disorders that have not been investigated in athletes. Sport specific situations such as injuries, periods of overtraining and career termination may put athletes at an increased risk of developing MHD. In the second part of the paper, models of service provision for elite athletes suffering from MHD from six European countries are presented, focusing on 1) professional service providers, 2) support systems, 3) diagnostic assessment, 4) clinical treatment, 5) performance during treatment, 6) screening, and 7) education systems. It emerges that competencies, certification issues, and professional boundaries of the involved service providers, as well as the structure of the National Health Care systems differ strongly across European countries, which makes defining a golden standard difficult. In the third part of this paper, the authors provide general recommendations for athletes and coaches, clubs, federations, organizations and scholars that hopefully will inspire stakeholders to optimize their support systems.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-05-23 12:00
12345 101 - 150 av 212
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf