Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aberkan, Niama
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "200 meter, varav 50 meter i ryggläge": – En studie om utvalda skolors simkunnighet i årskurs 62014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

    Frågeställningar

    – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

    – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

    Metod

    En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

    Resultat

    Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

    Slutsats

    Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

  • 2.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engströms praktiker i praktiken: en studie om gymnasieelevers praktiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

    Metod

    En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

    Resultat

    Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

    Slutsats

    Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

  • 3.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 4.
    Avered, Chris
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför krypa när man kan gå?: - en studie om motorik i ämnet idrott och hälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.

    Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar.

    De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning. 

    Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes.

  • 5.
    Azad, Herzal
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kättström, Jon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa: hur påverkar den formativa bedömningen grundskoleelevers prestation i idrott och hälsa?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv.

     

    Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är.

     

    Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest. Följande två forskningsfrågor är i fokus; gör formativ bedömning att resultatet i Coopertestet förbättras? och hur ser lärare och elever på formativ bedömning?

     

    Metod: Undersökningen som gjorts är både kvalitativ och kvantitativ, genom att både använda två tester och jämföra dessa med varandra, samt att intervjua både elever och lärare.

     

    Resultat: Våra resultat från Coopertestet visar att eleverna som fick formativ bedömning fick bättre resultat vid det andra testtillfället. Vidare visar intervjuerna med både lärare och elever att formativ bedömning är positivt. Vissa elever tyckte dock att det kunde bli lite för mycket information att ta till sig, och det kunde bli lite rörigt, men i övrigt var både lärare och elever alltså positiva till denna bedömningsform i kombination med summativ bedömning.

  • 6.
    Bruzelius, Ted
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    von Tell, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Slår motivation klass?: en kvantitativ studie om hur icke-kognitiva faktorer samvarierar med betyget i Idrott och hälsa.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.

    • I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?
    • Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?

     

    Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.

     

    Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.

     

    Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.

  • 7.
    Buljubasic, Jasenko
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysiskt aktiva skolungdomar: En studie som belyser högstadielärares motivationsarbete2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare kan arbeta för att öka ungdomars intresse för ämnet idrott och hälsa men även fysisk aktivitet i allmänhet.

    -          Hur anser idrottslärarna att de kan arbeta för öka elevers intresse för fysisk aktivitet?

    -          Anser idrottslärarna att elevernas intresse för idrott uppnås enligt Skolverkets kursplan och isåfall på vilket sätt?

    -          Vilka problem kan idrottslärare stöta på i arbetet med att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet under idrottslektionerna?

    Metod

    Inför genomförandet av studien så hade jag läst på en hel del kring tidigare forskning och fastnade för problematiken kring omotiverade elever. Efter detta letade jag efter olika teorier och fastnade för teorin KASAM som myntades av Aaron Antonovsky. Metoden som tillämpades i studien var kvalitativ intervjumetod. Syftet var att ta reda på hur lärare arbetar med att motivera sina elever till att vara fysiskt aktiva och delta på idrottslektionerna. I studien intervjuades fem olika idrottslärare som arbetar med elever på högstadiet. Efter att ha samlat in och transkriberat data så kunde studiens syfte och frågeställningar besvaras.

    Resultat

    Intervjuerna visar på att lärarna ute på skolorna arbetar mycket med att motivera sina elever, men att det inte alltid är det enklaste arbetet. Att skapa en bra relation till alla elever tyckte lärarna var viktigt för att eleverna skulle bli mer motiverade och få en bättre inställning till ämnet idrott och hälsa. En undervisning med olika aktiviteter och variation ansågs vara viktigt. Det skall dessutom finnas flera olika nivåer och alternativ under samma moment, för att alla elever skall kunna lyckas. På detta sätt finner eleverna något som passar just dem och de blir motiverade.

    Slutsats

    Motivationsarbete är ett viktigt inslag ute på skolorna och idrottslärarna bär ett stort samhälleligt ansvar för att se till att fler elever skall vilja vara fysiskt aktiva på idrottsundervisningen men även sett ur ett livslångt perspektiv.

  • 8.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Både radikal och rumsren: Om ungdomlighetskultur och samtidens semantiska omvandlingar.2012Ingår i: Senmoderna reflexioner: Festskrift till Johan Fornäs. / [ed] Erling Bjurström, Martin Fredriksson, Ulf Olsson & Ann Werner, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2012, s. 137-145Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Senmoderna reflexioner. Festskrift till Johan Fornäs, är en antologi med tjugotre artiklar tillägnade Johan Fornäs på hans 60-årsdag den 7 mars 2012. Flera av artiklarna utgår från teman i Johan Fornäs böcker, medan andra på olika sätt behandlar ämnen relaterade till hans breda och mångfacetterade intresseområden. Boken är indelad i fyra tematiska delar, som behandlar olika praktiker: teoretiska, mediala, estetiska och litterära. Under rubriken ”teoretiska praktiker” diskuteras olika aspekter av hermeneutik, kulturalisering och kulturellt kapital. Under ”mediala praktiker” återfinns studier av samtida mediefenomen och deras relationer till demokrati och politik. ”Estetiska praktiker” innefattar bidrag som diskuterar kulturella praktikers funktion i den offentliga sfären. I den avslutande delen, ”litterära praktiker”, analyseras utvalda litterära texter och den diskurs som omger dem. Huvuddelen av artiklarna är skrivna på svenska, med undantag av tre engelska bidrag.

  • 9.
    Börjesson, Patrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukhusskolan, en plats för idrott och hälsa?: En kvalitativ studie av sjukhusskolans utformning och förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet?

    Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori.

    Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet.

    Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan

  • 10.
    Carlstein, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför ska vi spela handboll i skolan?: Lärares syn på handboll i grundskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning?

    1. Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen?
    2. Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen?
    3. Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen?

    Metod

    Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori.

    Resultat

    De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment.

    Slutsats

    Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning.

  • 11.
    Dekhil, Califa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa - lärares syn på hälsa: Hur ser idrott och hälsa – lärare på begreppet hälsa?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa.

     

    • Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?
    • Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp?

     

    Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform.

     

    De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt. Lärarnas definition av hälsa var fysisk aktivitet, rörelse och kost. Enligt lärarna lyfts begreppet hälsa bäst fram genom att undervisningen lockar eleven till att utföra aktiviteter av eget intresse som är hälsofrämjande. Lärarna uppgav att elevledda lektioner användes som redskap för att medvetengöra eleverna gällande begreppet hälsa samt uppgifter kring hälsa för att tydliggöra begreppet för eleven.

     

    Slutligen kan jag konstatera med utgångspunkt från tidigare forskning och av KASAM- teorin att samma tänk som tidigare forskning visat, kvarstår kring begreppet hälsa. Även begreppet hälsa förblir oklart i relation till vad som kan definieras som hälsa. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om att belysa psykisk, social och fysisk hälsa är det bara den fysiska delen som kommer till uttryck av lärarna. Hela begreppet uppmärksammas inte som KASAM- teorin syftar till, då lärarna har en tydlig bild av att hälsa innefattar fysisk aktivitet i skolan. Det har tidigare forskning visat och det visar även min studie. Möjligen försöker lärare i skolan påvisa sin definition av hälsa och framhålla begreppet för eleverna i syfte om att belysa vikten av god hälsa i undervisningen, men en större uppmärksamhet som berör hälsa är möjligtvis av vikt för alla skolor och pedagoger. Detta kan konstateras med utgångspunkt i Antonovskys KASAM- teori.

  • 12.
    Ehrenstråhle, Martin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sköldhammar, Niklas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jag har inte tid!: En kvantitativ enkätundersökning angående gymnasieelevers sömnvanor och kunskaper om sömn2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt?

    Metod

    Studien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre. Urvalet gjordes inte utifrån ett genusperspektiv.

    Resultat

    Totalt deltog 210 elever i studien. Det externa bortfallet var 4. På vissa frågor finns ett större antal bortfall. Av 206 elever är det 203 (98,5%) som tycker att sömn är viktigt. Av 205 elever är det 183 (89,2%) som vanligtvis sover 5-8 timmar. Av 197 elever är det 193 (97,9%) som tycker att man bör sova 7-10 timmar som ungdom. Av 204 elever är det 162 (79,4%) som haft utbildning om hälsa under någon idrottslektion och av de är det 89 elever som haft utbildning inom området sömn. Av 205 elever är det 194 (94,6%) som tycker att prestation och sömn har en koppling.

    Slutsats

    Denna studie visar att elever tycker att sömn är viktigt men att de sover något mindre än rekommendationerna. Det verkar som att skolorna ger olika utbildning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Det är ungefär 20% av eleverna som inte alls får någon utbildning om hälsa under idrottslektionen, resterande 80% får utbildning inom hälsa. Av de 80% som får utbildning inom hälsa är det positivt att många områden berörs under idrottslektionen. Beroende på vilken undervisning eleverna fått kan vi se en tydlig skillnad på vad de svarat i enkäten. De som fått utbildning inom området sömn visar på bättre kunskaper inom området, än de som inte fått utbildning inom området. Detta kan ses som ett tecken på att utbildning behövs inom området sömn, eftersom sömnbrist är ett av de större folkhälsoproblemen idag.

  • 13.
    Einebrant, Jacob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Betydelsen av motivation och idrottshabitus: inom skolämnet idrott och hälsa2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande:

    (1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Studien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio. Jag har använt mig av Lars-Magnus Engströms enkätstudie från Idrott-Skola-Hälsa (2004) (se bilaga 2) Detta för att öka reliabiliteten för studien.

    Resultat

    Resultatet av den genomförda studien visar att elever med ett tydligt idrottshabitus får bättre betyg och trivs bättre under idrott- och hälsalektionerna än de elever med lågt idrottshabitus. Detta gjorde sig gällande i att de icke idrottsaktiva uppvisade en motivation till ämnet som var negativ i den mån att de inte var lika lämpade som de idrottsaktiva. Ämnet idrott och hälsa visade sig vara utformat på ett sådant vis att det var mer gynnsamt för elever som kommer från en idrottsbakgrund och därmed har ett tydligt idrottshabitus.

    Slutsats

    Slutsatsen för studien är att det visat sig, likt nämnt ovan, att elever som kommer från en idrottsbakgrund lyckas bättre inom ämnet idrott och hälsa eftersom ämnet rymmer ett habitus som är likt deras. Detta avspeglar sig framförallt i den sociala miljö som skapas inom ämnet där idrottshabitus som miljö är dominerande. Det lärarnas således kan arbeta med för att öka motivationen för de icke idrottande är att skapa en miljö som där de eleverna känner sig trygga och avslappnade. 

  • 14.
    Engblom, Matilda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den praktiska idrotten och den teoretiska hälsan: Elevers syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande:

    - Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?

    - Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa?

    - Vad är hälsa, enligt eleverna?

    Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9. 

    Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa. Det framgick också tydligt att eleverna saknar en förståelse för varför de utför de aktiviteter och moment som de gör.

    Då eleverna gavs möjligheten att själva föreslå undervisningsform för att lära sig mer om hälsa, föreslog de temadagar, gruppövningar, teoretiska genomgångar samt prov. Den bild som trätt fram är därför en syn på idrott och hälsa som två skilda saker där idrott står för det praktiska och hälsa för det teoretiska.

  • 15.
    Erks, Emma
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lära med lek?: En studie om hur lek används som ett pedagogiskt verktyg.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?

    Metod

    För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.

    Resultat

    Lek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande. De var överens om de kunskaper som eleverna kan tillämpa genom ett aktivt deltagande i leken. De kunskaperna som lärarna har lagt störst vikt på är ömsesidighet, turtagande och samarbete, som alla ges stor vikt i undervisningen i idrott och hälsa enligt lärarna. Utöver dessa kunskaper belyser lärarna en rad faktorer som tränas i leken. Informanterna uppgav att lek är ett tacksamt pedagogiskt verktyg då det motiverar många elever och leder till att de deltar aktivt i undervisningen. Det har inte uppmärksammats några större svårigheter med lek i den ordinarie undervisningen. Svårigheterna uppstår främst när det ställs högre krav på pedagogen och beror oftast på en kunskapsbrist hos läraren.

    Slutsats

    Alla lärare anser att leken är en viktig del av undervisningen och att den ska vara såväl rolig som lustfylld. De använder sig aktivt av lek som ett pedagogiskt verktyg. Lek är en undervisningsmetod som leder till fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt lärande.

  • 16.
    Espejo Reveco, Simon Manuel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Torres Villagran, Cristobal Alexis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det livslånga lärandet: en studie om hur idrottslärare arbetar för att skapa ett bestående intresse hos elever för fysisk aktivitet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare arbetar med att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet hos elever samt i vilken utsträckning lärarna upplever att ämnet idrott och hälsa påverkar elevernas val att vilja vara fysisk aktiva. Studiens frågeställningar är följande:

    • Hur ser idrottslärare på undervisningen i idrott och hälsa som ett sätt att skapa livslångt intresse hos eleverna för att bedriva fysisk aktivitet på fritiden?
    • Hur skapar idrottslärare förutsättningar som främjar lärande och intresse kring fysisk aktivitet som kan bedrivas på fritiden?

    Metod

    Studien består av en kvalitativ metodansats, där intervjuer var den valda undersökningsmetoden. Studien utfördes på fem gymnasielärare i fyra olika gymnasieskolor i olika kommuner i stockholmsregionen. Samtliga lärare var utbildade idrottslärare. Två av de intervjuade är utbildade tvåämneslärare, medan resten endast är ämneslärare i ett ämne.

    Resultat 

    Att arbeta med en mångfald av aktiviteter var det som i stort sett alla bedrev, men med skillnader i innehållet. Allt från bollspel till aktiviteter som “förbereder eleven för verkligheten”. Därefter betonade vissa lärare vikten av att arbeta tillsammans med andra ämneslärare i syfte att förmedla ett livslångt lärande för ett fysiskt aktivt liv. Samtliga lärare framhåller att kommunikationen sinsemellan elever, den aktiva samverkan mellan lärare/elev samt den formativa feedbacken och individuella bemötandet var viktiga komponenter i lärandeprocessen.

    Slutsats

    Slutsatsen i studien är att många av lärarna inte arbetar medvetet eller aktivt för att skapa ett livslångt lärande för fysisk aktivitet hos elever. Med detta sagt, vill vi ändå framhålla att deras insatser och strategier som tillämpas i undervisning kan främja ett intresse för fysisk aktivitet på fritiden också i ett långsiktigt perspektiv.

  • 17.
    Fors, Vaike
    et al.
    Avdelningen för hälsa och samhälle, Halmstad högskola.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pink, Sarah
    Loughbourough University.
    Multisensory emplaced learning: Resituating situated learning in a moving world2013Ingår i: Mind, culture and activity, ISSN 1074-9039, E-ISSN 1532-7884, Vol. 20, nr 2, s. 170-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article outlines the implications of a theory of ‘sensory emplaced learning’ for understanding the interrelationships between the embodied and environmental in learning processes. Understanding learning as multisensory and contingent within everyday place-events, this framework analytically describes how people establish themselves as ‘situated learners’. This is demonstrated through three examples of how culturally constructed sensory categories offer routes to knowing about the multisensoriality of learning experiences. This approach, we suggest offers new routes within practice-oriented educational theories for understanding how human bodies become situated and embedded in cultural, social and material practices within constantly shifting place-events.

  • 18.
    Forsberg, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Får jag vara Magnus Uggla?: en undersökning av elevers nyttjande av skolgården2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:

    • Vad gör eleverna på skolgården under rasten?
    • Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?
    • Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?

    Metod

    I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan.

    Resultat

    Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor.

    Slutsats

    Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena.

  • 19.
    Gredin, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skill acquisition in youth novice soccer players: An intervention study of repetitive-part and dual-task training strategies for acquisition of dribbling technique and decision making2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the present study was to examine the outcome of repetitive-part training and dual-task training in the acquisition of dribbling technique and decision making in prepubescent novice soccer players.

    Method: Twenty four preschool pupils, with an age of 6.2 ± 0.4 years (mean ± SD) and with no previous experience of partaking in any organized team or ball sport participated in the study. The participants were tested (pre test) for initial performance level of dribbling technique and decision making and were then divided into two balanced experimental groups. The repetitive-part group underwent four weeks of part-task training (isolated dribbling-technique training) which were followed by four weeks of dual-task training (simultaneous training of dribbling technique and decision making). The dual-task group underwent eight weeks of dual-task training. The outcome in acquisition of dribbling technique and decision making was examined after four (mid test) and eight (post test) weeks of training. Both training regimes were followed by four weeks of non-training and thereafter a test (retention test) of the retention effects was carried out. Effect sizes (d) of the acquisition within each group and of the difference in performance and acquisition between the two groups were evaluated based on Cohen's effect size criteria (|d| > 0.2, small effect; |d| > 0.5, moderate effect; |d| > 0.8, large effect).

    Results: Between the pre and mid test, both groups showed large improvements in dribbling technique. The corresponding improvement was small in the repetitive-part group and moderate in the dual-task group between the mid and post test. There were large differences between the groups' decision-making performances at the mid, post, and retention test where the dual-task group was superior to the repetitive-part group. The dual task group showed large improvements of decision making between the pre and mid test. Between the mid and post test, the corresponding effect was large within the repetitive-part group and moderate in the dual-task group. The improvement of the dual-task group's decision making between the pre and mid test was greater than the corresponding improvement showed by the repetitive-part group, between the mid and post test. This difference produced a moderate effect size.

    Conclusions: These findings challenge conventional repetitive-part training regimes and, with references to previous research, emphasize the importance of dual-task training for skill acquisition in prepubescent novice soccer players.

  • 20.
    Gredin, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The relative effectiveness of various instructional approaches in youth soccer skill acquisition2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: We investigated the relative effectiveness of explicit internal-oriented instructions, explicit external-oriented instructions and discovery learning in outcomes of performance, practice and learning of lofted soccer kicks in novice youth soccer players. Method: Thirty seven fourth- and fifth-grade pupils (age = 9.9 ± 0.7 years [mean ± SD]) with no previous team organized soccer-practice experience were tested for initial performances (radial error [cm]) under practice and transfer conditions (pre-test). Based on their performances, the participants were divided into three balanced groups (explicit internal group, explicit external group, and discovery group). Thereafter, performances under group-specific instructional conditions were assessed (group-specific test 1). They then performed three practice sessions (group-specific practice 1, 2 and 3) under group-specific instructional conditions. After each session, performances under group-specific instructional conditions were assessed (group-specific test 2, 3, and 4). Finally, the participants' performances under practice and transfer conditions were assessed (retention test). Results: Between pre-test and group-specific test 1, the radial error increased in the explicit internal group and the explicit external group relatively to the discovery group (d = 0.44 ± 0.45 [mean ± CL] and d = 0.32 ± 0.54, respectively). The radial error decreased with a larger magnitude in the explicit internal group relatively to the discovery group (d = -0.31 ± 0.48) between group-specific test 1 and 2 and in the explicit external group relatively to the explicit internal group between group-specific test 2 and 3. Between group-specific test 3 and 4, the decrease was larger in the discovery group relatively to the explicit internal group (d = -0.50 ± 0.33) and the explicit external group (d = -0.28 ± 0.47) and the decrease in the explicit external group was larger relatively to the explicit internal group (d = -0.26 ± 0.48). The radial-error scores decreased with a larger magnitude in the discovery group relatively to the explicit internal group and the explicit external group under practice (d = -0.87 ± 0.54 and d = -0.32 ± 0.68, respectively) and transfer conditions (d = -0.51 ± 0.53 and d = -0.29 ± 0.52, respectively) between pre-test and retention test. Corresponding decrease was larger in the explicit external group relatively to the explicit internal group under practice (d = -0.61 ± 0.73) and transfer conditions (d = -0.20 ± 0.40). Conclusions: For isolated technical-skill acquisition in novice youth soccer players, we suggest that generalized explicit instructions should be used with caution in favor for discovery learning which facilitates individualized movement solutions.

  • 21.
    Grönquist, Kenny
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jakobsson, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Drogproblematikens vara eller icke vara i gymnasieskolan: En studie om två gymnasieskolors drogförebyggande arbete2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka den problematik rörande droger som kan finnas inom skolmiljön på gymnasieskolor. Vidare är ett syfte att undersöka hur skolpersonalen arbetar med det drogförebyggande arbetet. Finns det en drogproblematik på skolan? Vilket drogförebyggande arbete finns på skolan? Hur fungerar det drogförebyggande arbetet på skolan?

    Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats där faktaintervjuer med semistrukturerad uppbyggnad valts som metod för att samla in empiri. Urvalet till studien omfattar två gymnasieskolor i Stockholmsområdet som skiljer sig i intagningspoäng där en idrottslärare, en kurator och en rektor intervjuades på respektive skola. Urvalet till studien utgick således ifrån ett bekvämlighetsurval i kombination med ett handplockat urval. Intervjuerna bearbetades med en hermeneutisk ansats och empirin analyserades utifrån systemteorin och det salutogena perspektivet.

    Resultat: Resultatet visar att skolorna har en drogproblematik rörande elever där drogproblematiken kan vara mer eller mindre synlig. Överlag uppfattar respondenterna att eleverna idag har en mer liberal syn på droger än tidigare. Alla respondenter är ense om att rektorn har det yttersta ansvaret men att all skolpersonal måste bidra i arbetet. Strukturen kring det drogförebyggande arbetet ser olika ut på de båda skolorna och detta kan ses i ljuset av att den ena skolan har en mer öppen problematik. Alla respondenter är inne på vikten av en god skolmiljö och att detta är det mest effektiva för ett lyckat drogförebyggande arbete. Respondenterna nämner att det finns en problematik med att konfrontera elever då de ofta förnekar samt att vårdnadshavare kan ta illa upp. Respondenterna menar även att det saknas struktur och tydliga ramar för hur det drogförebyggande ska genomföras.

    Slutsats: En slutsats som kan dras utifrån systemteorin är att det svenska skolsystemet från macrosystem ner till microsystem har för många slutna självrefererande system och där kommunikationen, som är nyckeln inom systemteorin, är bristfällig mellan de olika systemnivåerna. Oavsett så finns viljan i de båda skolorna att arbeta mer med det drogförebyggande arbetet och fokus ligger på att skapa en trygg och utvecklande skolmiljö som går hand i hand med det salutogena perspektivet.

  • 22.
    Gustafsson, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Josefin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Grovmotoriska färdigheter hos elever i årskurs 6 i Stockholmsområdet: En observationsstudie utifrån NyTidstestet2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Studiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet.

    Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning:

    - Hur ser de grovmotoriska färdigheterna ut för elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet?

    - Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?

    Metod

    Frågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två grovmotoriska grundformer.

    Resultat

    De undersökta elevernas grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt.

    Slutsats

    Undersökningen visar att eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre. Detta på grund av att måluppfyllelserna, vad gäller grovmotoriska grundformer, fått en mindre plats när Lgr11 ersätter Lpo 94.

    Mer grovmotorisk träning behövs ute på skolorna.

  • 23.
    Hallgren, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att känna till lärandet: en studie kring målmedvetenhet inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare åldrar2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever.

    Resultat

    Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan.

    Slutsats

    De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet.

  • 24.
    Hellqvist, Kim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Enström, Max
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Det kan vara bra men ändå tekniskt dåligt det är det som gör det svårt i bedömningen”: en studie om hur utbildade lärare bedömer praktiska färdigheter i specialidrott på NIU2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen om lärares bedömning av elevers kunskaper i specialidrott på gymnasiet.

    Frågeställningar: 1: Hur bedömer lärare som undervisar i specialidrott på NIU praktisk färdighet inom handboll och fotboll?

    2: I vilken omfattning använder sig lärare inom specialidrott av ämnesplanen och bedömningsstödet?

    Metod

    Studien använde kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet genomfördes utifrån ett tillgänglighetsurval med ett strategiskt urval av respondenter. Intervjuerna gjordes genom en semistrukturerad intervjuguide. Totalt intervjuades sex personer i studien. Endast lärare på NIU som har en lärarutbildning deltog. Empirin bearbetades och analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: läroplansteori och Bourdieus teori med tillhörande analysbegrepp.

    Resultat

    Resultatet visar att lärarna är insatta i ämnesplanen, men tycker att den är otydligt och vagt formulerad. Lärarna har läst igenom bedömningsstödet men använder sig inte aktivt av det. Vidare diskuterar lärarna kring fortlöpande bedömning, och det är något alla lärare jobbar med. Lärarna baserar sin bedömning utifrån elevernas resultat, men lärarna nämner samtidigt att det viktigaste syftet med specialidrotten är att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas till så bra idrottare som möjligt i sin sport. 

    Slutsats

    Den första slutsatsen är utifrån habitus, kapital, fält och formuleringsarenan att lärare på NIU inte använder sig av bedömningsstödet i någon högre utsträckning, det kan tolkas som att de med sina tidigare erfarenheter och utbildningar inte anser att det är nödvändig. I den meningen tappar bedömningsstödet sitt syfte. Den andra slutsatsen är utifrån realiseringsarenan och transformeringsarenan att bedömningen sker fortlöpande och att bedömningen baseras på elevernas resultat. Eleverna får möjlighet att utvecklas och ges feedback genom den fortlöpande bedömningen.

  • 25.
    Henriksson, Linda
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hultén, Michael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Teknikstudie av en rondat: En analys av rondat som utförs av kvinnliga truppgymnaster samt rondat som utförs av kvinnliga artistiska gymnaster2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning

    Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt.

     

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik.

     

    Frågeställningar

    • Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster?
    • Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster?
    • Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster?

     

    Metod

    I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror.

     

    Resultat

    En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng.

     

    Slutsats

    Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av.

  • 26.
    Johansson, Daniel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dickman, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vilka är egentligen i behov av särskilt stöd?: En undersökning om lärares åsikter om arbetet med åtgärdsprogram i ämnet Idrott och hälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var:

    Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd?

    För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor.  Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd.

    Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa.

    Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.

  • 27.
    Johansson, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ström, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Att vara motpol till matmyter": en undersökning av lärares syn på undervisning om kosthållning i hälsosyfte2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?

    Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet. Resultaten har sammanställts och analyserats utifrån teorier kring hälsa samt läroplansteorier.

    Resultaten av studien visar hur undervisningen om kost och hälsa tar en väldigt liten plats i skolan idag. Lärarna är istället mer fokuserade på den fysiska aktivitetens roll för att förmedla och främja god hälsa. Det är särskilt problematiskt på högstadiet där lärarna drar sig för att undervisa om kosthållning av oro för hur eleverna skall tolka ämnets innebörd. Den undervisning som faktiskt bedrivs på området varierar mellan strikt teoretisk klassrumsundervisning och integrerad undervisning i samband med praktiska moment. Stoffet är snarlikt och verkar ha en stark koppling till Livsmedelsverkets traditionella riktlinjer. Bedömningen av elevernas kunskaper sker genom såväl skriftliga prov som mer analytiskt lagda reflektionsuppgifter. Däremot uttrycker lärarna en problematik rörande betygssättningen då betygskriterierna i styrdokumenten anses vara vaga.

    Vår slutsats är att vi trots nya styrdokument och större medvetenhet fortfarande är fast i gamla vanor när det gäller detta område. Undervisningen om kost har fortfarande inte fått en framträdande roll i undervisningen trots att begreppet nu fått en tydlig plats i styrdokumenten. Vi tror att det behövs riktade insatser i form av möjligheter till fortbildning på området, samt en i grunden mer gedigen kostutbildning på lärarutbildningen. Detta skulle möjligen kunna avhjälpa den otrygghet flera lärare uttryckte när det kom till stoffurval rörande kostundervisning.

  • 28.
    Jonasson, Alexander
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nyberg, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Var det bättre förr?: En studie om lärares erfarenheter och tankar kring Lpo94 och Lgr11.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar:

    • Hur var det/är det att verka med respektive läroplan?
    • Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa?
    • Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande?

    Metod:

    Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in.

    Resultat:

    Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad. Lärarna anser att dåligt med tid i kommunernas simhallar begränsar deras verksamhet samt att dessa skolor i övrig hade goda resurser för att bedriva undervisning. Lärarna anser också att elever har bättre förståelse för hur de betygsätts med det nya betygssystemet och att den betygsinflation som de tidigare upplevde under Lpo94 nu är kraftigt nertonad.

    Slutsatser:

    Det vi anser oss kunna säga om denna studie är att dessa lärare föredrar den nyare läroplanen framför den äldre, att simundervisning inte kan bedrivas som önskat samt att det nya betygssystemet verkar underlätta lärarens arbete med bedömning. Eftersom detta en liten studie kan vi inte dra några slutsatser om hur det ser ute i större skala, men vi tror oss kunna göra antaganden om att det skulle kunna bli liknande resultat i Stockholmsområdet.

  • 29.
    Karaahmetovic, Nedzad
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motiv till motivation: En studie om lärares sätt att motivera elever till idrott och hälsa i grundskolan2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.

    Metod

    Med kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.

    Resultat

    I resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.

    Slutsats

    Problematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt. Betygen spelade en stor roll för hur motiverade eleverna var enligt lärarna.

    Nyckelord

    Motivation, Inre och yttre motivation.

  • 30.
    Karlsson, Carl-Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Norrby, Oscar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hjälpa varandra, rätt inställning och att göra sitt bästa: Vad upplever eleverna att de bedöms på i Idrott och Hälsa?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka vad elever i kommunala högstadieskolor uppfattar att de bedöms på i ämnet Idrott och Hälsa och orsaker till denna uppfattning. Vidare ska undersökas om utformningen av de lokala styrdokumenten (lokal arbetsplan och lokala betygskriterier) har påverkan på detta genom en jämförelse mellan skolorna.

    - Vilka tror eleverna är de viktigaste bedömningskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa?

    - Har kön, nuvarande betyg och/eller lokala styrdokument tydlig inverkan på elevernas

    uppfattningar?

    Metod

    Vi kontaktade ett flertal skolor och undersökte möjligheterna att utföra vår studie på dessa. Vi fick okej från fyra av skolorna och på dessa genomförde vi en enkätundersökning som föregicks av ett deltagarbrev till eleverna. I brevet stod vad undersökningen gick ut på samt hur de skulle göra om de inte ville delta i undersökningen och även att allt är konfidentiellt. Utifrån enkäterna räknade vi i SPSS ut vilka faktorer som påverkade elevernas uppfattning samt eventuella confounders. Utöver detta gjorde vi även en förenklad innehållsanalys på skolornas lokala styrdokument.

    Resultat

    De två viktigaste bedömningskriterierna tror eleverna är främst en god social inställning och samarbetsvilja, och att ha en god fysik och att kunna prestera bra under lektioner såväl som på fritiden. Vår undersökning visar att elevernas kön inte påverkar uppfattningen om vad de tror sig bedömas på i Idrott och Hälsa. Det nuvarande betyget samt vilken skola de går på kunde uteslutas som en confounder genom en flerstegsuträkning i statistik programmet SPSS, kallad multipel regression.

    Slutsats

    Slutsatsen av studien blir att eleverna tror att de bedöms främst på deras inställning, att de klarar att hjälpa varandra, att de är snälla och trevliga och positiva i sin inställning. Det bedömningskriterium de tror kommer strax efter den sociala biten är att de utför fysisk träning och att de presterar bra i dessa moment. Vi kan inte se en direkt koppling till de olika arbetsplanerna i deras uppfattningar men vi ser en stor skillnad mellan elevernas inställning mellan de olika skolorna.

  • 31.
    Källvant, Lovisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna i idrott och hälsa: en kvalitativ innehållsanalys av idrottsdidaktiska böcker2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna?

    Metod

    För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman.

    Resultat

    Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna.

    Slutsats

    Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet.

  • 32.
    Larsson, Josefin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv: En studie om lärares, i ämnet idrott och hälsa,syn på fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, i ämnet idrott och hälsa på skolor i Montana, USA, ser på värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv.

    • På vilket sätt anser läraren i idrott och hälsa att vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv kan förmedlas till eleverna? 
    • Vilka hjälpmedel finns till förfogande för läraren att förmedla värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv?

    Metod

    Frågeställningen har besvarats genom kvalitativa intervjuer gjorda på sex lärare, i ämnet idrott och hälsa, i Montana, USA. Lärarna som medverkade bestod av fyra kvinnor och två män. En lärare arbetade på låg- och mellanstadiet (30 år som lärare), tre lärare på högstadiet (20, 10 respektive 8 år som lärare) samt två lärare på gymnasienivå (30 respektive 3 år inom yrket).

    Resultat

    Majoriteten av lärarna ansåg att en bred variation av aktiviteter, anpassning till individnivå samt kunskaper om en hälsosam livsstil är viktiga medel för att kunna förmedla vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv.

    Lärarna ansåg sig ha tillräckligt med hjälpmedel, i form av utrustning, för att förmedla värdet av fysisk aktivitet, där skolans budget erbjuder lärarna att inhandla material varje år. Utöver budgeten hade samtliga lärare 12 timmar av professionell utveckling varje år i form av konferencer eller annan egen vald professionell utveckling.

    Slutsats

    Med hjälp av de hjälpmedel som skolan erbjuder i form av konferenser, samtal med andra lärare samt egna valda alternativ för utveckling, kan lärarens undervisning förbättras och på sätt fånga fler elevers intressen.

    Nyckelord

    Idrott och hälsa, fysisk aktivitet, KASAM, känsla av sammanhang. 

  • 33.
    Lavas Biasi, Andrea
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Efraimsson, Ida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Läroböcker i idrott och hälsa: En studie om varför vissa lärare använder läroböcker i undervisningen i idrott och hälsa2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Vi har identifierat tre olika problemområden kopplade till undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattning om läroböckers roll inom ramen för ämnet idrott och hälsa. I studiens avslutande del diskuteras läromedlens roll i relation till framskrivna problemområden för idrott och hälsa.

    • På vilket sätt bidrar en lärobok till elevers rätt till en likvärdig utbildning?
    • På vilket sätt kan en lärobok tillåta en effektivisering av planeringen för undervisningen?
    • Hur kan en lärobok förtydliga syftet med ämnet?

    Metod

    Studien är kvalitativ och intervjuer gjordes med verksamma lärare i idrott och hälsa, både på grund- och gymnasieskolor. Vid urvalet använde vi oss av ett målinriktat urval då vår önskan var att få intervjua personer relevanta för vår studie. Urvalet kom att omfatta fem deltagare.

    Resultat

    Lärarna i studien såg en lärobok som något som bidrar till i en mer likvärdig utbildning, något som ger en tidsoptimering samt klarhet i syftet med ämnet för både elev och lärare. Lärarna beskriver att en lärobok är ett bra medel för att nå en framgångsrik skola där konkurrens om elever kan läggas åt sidan. Våra deltagare använder läroboken olika mycket inom läroplanens kunskapsområden, några använder den för samtliga, andra endast för vissa av områdena. Oavsett hur mycket de använder läroboken är våra respondenters uppfattning att en lärobok gav en tidsbesparing vad gäller lektionsplanering och elevuppgifter.

    Slutsats

    Vår studie har visat att det finns ett behov av att bryta den kultur som innebär att lärare i idrott och hälsa endast sparsamt använder läromedel i undervisningen. En slutsats från studien är att om lärarna ges möjlighet att med hjälp av läromedel ha samma utgångspunkt för undervisningen, skulle genomförandet av en likvärdig utbildning i idrott och hälsa öka. Detta skulle även medföra ett förtydligat syfte med ämnet samt en tidsbesparing i form av undervisningsmaterial och planeringsunderlag.

  • 34.
    Lowent, Jeanette
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Genom leken kommer lärandet: Några lärares syn på barns lärande genom lek2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om några utvald lärare anser att leken kan bidra till ett lärande och om lärarna använder sig av lek för att nå lärandet, samt undersöka hur lärarna ser på leken i allmänhet. Ett aningen dolt syfte var även att genom studien försöka få lärarna att själva börja reflektera över deras egen undervisning, lek och lärandet.

    Frågeställningar:

     Vad anser lärarna att lek och lärande är?

     Anser lärarna att lärande skapas via leken?

     Används leken i lärarnas undervisning för att nå ett lärande?

    Metod

    En kvalitativ intervjumetod användes för att försöka få en så närliggande bild av lärarnas syn på om de anser att lek bidrar till ett lärande. De intervjuade var två kvinnor och två män, samtliga är utbildade lärare med allt ifrån 7-34 år inom skolväsendet. Lärarna arbetar på 3 närliggande skolor och är i åldrarna 38-68 år. Lärarna arbetar med elever i årskurs 1 till 6.

    Resultat

    Samtliga lärare i studien anser att lärande och lek hör ihop och att de går hand i hand. Lek är allt menar de och alla kan lära genom lek. Med lek som ett pedagogiskt verktyg kan man nå vil-ket lärande och utveckling som helst säger de. Vi lär oss i många sammanhang men bäst i soci-ala sammanhang menar lärarna. Om leken uteblir, kan även ett viktigt lärande utebli. Studien visade att två av lärarna (klasslärarna) inte använde sig av leken frekvent, de hindrades av sin okunskap, tidsbrist och rädsla för att inte lyckas nå kursmålen. Medan de övriga två lärarna (idrottslärarna) använder sig av leken dagligen i sin undervisning för att nå ett lärande.

    Slutsats

    Samtliga intervjuade lärare anser att man via leken kan nå ett lärarande och att leken bör användas så mycket som möjligt i undervisningssyfte. Alla bedömer leken som viktig både för lärandet och för det sociala sammanhanget. Leken förknippas med glädje, lek ska vara roligt och lustfylld.

  • 35.
    Lundqvist, David
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Inkludering och integrering i skolan: En studie av hur verksamhetsföreträdare upplever dessa områden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.

    Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser?

    Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser?

    Metod

    Jag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare.

    Resultat

    Inkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter. Skolsvårigheter förklaras idag mycket med medicinska eller psykologiska diagnoser, men kan också förklaras av vilken studiekultur man kommer ifrån eller andra sociala faktorer. För etniska minoriteter som lever i segregerade områden i samhället kan tillföras en ökad risk för svårigheter i dagens skola.

    Slutsats

    Inkludering av elever i behov av särskilt stöd är en stor utmaning för skolan, liksom integrering av etniska minoriteter från segregerade områden. Det krävs förbättringar och omorganisering. Vidare forskning är nödvändig.

  • 36.
    Meckbach, Jane
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Gibbs, Béatrice
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Fredrika Bremergymnasiet, Haninge och GIH.
    Almqvist, Jonas
    Uppsala universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    Movement Analysis Of Playing Exergames In Physical Education2015Ingår i: Book of Abstracts / [ed] Radman, A., Hedenborg, S., & Tsolakidis, E, 2015, Vol. 1, s. 101-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Exergames inspire participants to be physically active in order to play. Several scholars pay attention to that the games have become popular among young people and may lead to an attractive alternative for promoting a healthy, active lifestyles, not at least in school (Gao et al 2013;Ennis 2013). In Sweden, PE should offer a variety of movement activities and movement qualities. Interesting to explore is then if exergames can be seen as a teaching resource to learn different movement’s qualities.

     

    Research question

    With a new artefact that has been introduced in PE and new policy documents emphasising development of different movement qualities, this paper aims to explore students’ movement qualities when they use exergames in PE with support of Laban´s movement analysis (LMA) and socio-cultural learning theory.

     

    Method

    The empirical datain this study mainly includevideo-recordings from three PElessons.The gamesoffered were ofthree differentcharacters, and the recorded material for this studyincludes a total of 24 events ofsports games,fitness games and dancegames. In the study, we are inspired bythe LMA frameworkand explorestudents' movement qualitieson the basis offouraspects; body, -effort-space andrelations. Further, with socio-cultural learning theory,recognition of artefacts, other people and the offered content of the exergames are also involved in the analysis. The learning explored isthereforeaboutaspectswhere the game, the player andthe social environmentinteractin learning of different movement qualities.

     

    Results and discussion

    Our findings show that exergamesare creating opportunitiesfor PEteachers and studentsto pay attentionto differentmovementqualities.When comparingthe three games both similarities and differencesinmovementqualities emerge in relation to thelearningofmovementqualities thatoccursin the interactionbetweenthe game,the learnerandthe learning environment. In PE the player is accordingly involved in a complexcontext of movement qualities, interactingwith the game andwithother student.

     

    References

    Ennis, C. D. (2013). Implications of exergaming for the physical education curriculum in the 21 st century. Journal of Sport and Health Science, 2, 152–157

     

    Gao, Z., Hannan P., Xiang, P., Stodden, D. F., Valdez, V. E. (2013). Urban Latino children´s physical health and academic performance: effect of active video game based exercise. American Journal of Preventive Medicine, 44, 240–246.

     

     

     

  • 37.
    Meyer, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Flickor och pojkars idrottande på fritiden: en undersökning av idrottsvanorna i årskurs 5 i en skola i söderförort2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ”Skolan”) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.

    Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:

     

    • Hur många av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon idrott på fritiden?
    • Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar?

     

    Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ”Skolan” i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar. Resultaten sammanställdes och bearbetades med hjälp av Excel och presenterades som figurer.

    De slutsatser jag kunde dra av studien var att en överväldigande majoritet, 70 procent av eleverna (76 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna) i årskurs 5 i ”Skolan” håller på med någon idrott i en förening på fritiden. Några av eleverna höll på med flera idrotter. Så många som 46 procent av eleverna (30 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna) skulle dessutom vilja hålla på med ytterligare en idrott. Idrotterna skiljer sig inte så mycket mellan könen. Fotboll är den populäraste, den sysselsätter 31 procent av dem som idrottar, därefter kommer tennis, pingis och innebandy med 8 procent vardera. Det är heller ingen större skillnad på intensiteten i idrottandet, 78 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna rör på sig minst en gång i veckan så att de blir andfådda och svettiga.

    En majoritet av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon form av idrott på fritiden, antingen i organiserad och/eller organiserad form. Det är ingen större skillnad mellan flickor och pojkar om man tittar på den organiserade idrotten men däremot i oorganiserad form. Inte heller valet av idrott skiljer sig speciellt mycket åt. Fotboll är populärast bland både pojkar och flickor. Många av de till frågade vill även hålla på med någon ytterligare sport, flickorna framförallt dans och pojkarna innebandy.

  • 38.
    Moba, Ritchie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Utomhuspedagogiken spelar roll: En studie om lärares syn på utomhuspedagogik i undervisningen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med arbetet är att undersöka utomhuspedagogikens betydelse och vilken roll den ges av lärare i grundskolan. 

     

    Frågeställningar

    Vad anser lärare om utomhuspedagogik?

    Hur realiserar idrottslärare utomhuspedagogik i sin undervisning?

    Hur ser idrottslärare på inlärningseffekterna av utomhuspedagogik i jämförelse med idrottsundervisningen inomhus?

     

    Metod

    Detta arbete har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer av tre idrottslärare verksamma på olika skolor i Stockholm. Efter utförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet med hjälp Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande.

     

    Resultat

    Pedagogerna delar tanken om att utomhuspedagogik är någonting positivt, både ur eget perspektiv och också elevernas. Trots detta anammar de inte denna pedagogik särskilt mycket i sin verksamhet. Orsakerna till det ligger oftast i brister hos ledningen vilket hindrar pedagogerna från att kunna utföra undervisningen som de önskar. Sedan anser lärarna att inlärning och utveckling är någonting som påverkas utav de faktorer som uterummet kan ge och att det inte är själva pedagogiken i sig själv som gör skillnad alla gånger.

     

    Slutsats

    Utomhuspedagogik är någonting som pedagogerna inte har en direkt definition av. De talar gott om den men applicerar den sällan i sin verksamhet och när det sker är det oftast i samband med friluftsliv, annars är utomhuspedagogik i stort sett åsidosatt. 

  • 39.
    Mohammadi, Aras
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Utveckling av barns sociala egenskaper genom lek2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syfte:

    Syftet med detta arbete är att ta reda på hur viktig leken är för idrottsläraren när det gäller att påverka barnens sociala och emotionella utveckling under idrottslektionerna. Syftet är också ta reda på vad idrottslärare anser att barn kan utveckla för sociala egenskaper genom lek och andra former av fysisk aktivitet, samt hur motoriken kan påverka och bidra till att utveckla barnet socialt och emotionellt.

    Metod:

    Undersökningen har handlat om idrottslärarnas uppfattningar vad det gäller det sociala utvecklandet genom lek. Valet av tillvägagångssätt föll på den kvalitativa metoden. Lärare har intervjuats och spelats in med bandspelare för att kunna få en bättre återspegling. Totalt sett har fyra olika lärare intervjuats. Kolbs utvecklingsteori har använts som teoretiskt perspektiv. Detta perspektiv handlar om upplevelsebaserat lärande, som innebär att man skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom upplevelse.

    Resultat:

    Lärarna ansåg att barn kan utveckla flera sociala egenskaper genom lek. Det finns många sociala egenskaper. Ett exempel är empati genom att samspela med andra. Ömsesidighet, gemenskap, samarbeta, visa hänsyn och hur man uppför sig är ett fåtal av de egenskaper barn kan utveckla. Lärarna ansåg dessutom att motoriken är en viktig del av det sociala utvecklandet. De menade att genom att ha god motorik, kan barn delta i leken och känna sig trygga i en grupp. Lärarna tyckte att lek innebär att ha kul och känna rörelseglädje Lek innebär även att komma till en annan värld. Lärarnas undervisning präglas av leken då den är ett viktigt redskap för dem när det gäller inlärning.

    Slutsats:

    Leken är viktig, för att det är där barnen utvecklar dessa sociala egenskaper som de tar med sig under hela uppväxten. Motoriken är en viktig del av utvecklingen, eftersom om barnet inte kan röra sig på ett visst sätt, kan det kanske inte vara med och leka med de andra. Leken betyder otroligt mycket för idrottslärarna eftersom att den kan hjälpa barnet att utveckla vissa egenskaper, bland annat empati, hänsyn och samarbete. Det är genom leken dessa sociala egenskaper utvecklas.

  • 40.
    Nienkerk, Andrée
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensk, Robert
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärande genom feedback: En kvalitativ studie om lärares uppfattning- och elevers upplevelse av feedback2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar.

    Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers syn på feedback i ämnet idrott och hälsa, samt om och i så fall hur denna feedback påverkar elevernas upplevda lärande. Detta skedde utifrån följande frågeställningar; Anser eleverna att feedback är viktigt för det upplevda lärandet i ämnet idrott och hälsa och hur tänker de kring detta? Anser lärarna i ämnet idrott och hälsa att feedback är viktigt för utvecklingen av elevernas lärande och hur tänker de kring detta? Har lärarna ett medvetet användande av feedback och uppfattar elever lärarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? Använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning och är det i så fall ett medvetet val?

    Metod.

    Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Fem lärare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestående av totalt tolv elever. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Vår teoretiska ansats grundar sig på tre lärandeteorier; sociokulturellt-, behavioristiskt- och konstruktivistiskt lärande. Vi har valt att använda grounded theory som analytiskt verktyg och teoretisk koppling till dessa teorier.

    Resultat.

    Studien visar att lärare och elever är överens om att nyttjandet av feedback är viktigt för att nå till upplevt lärande hos elever. Lärarna påstår sig ha ett medvetet, individ-, och situationsanpassat användande av feedback och detta speglar sig i att eleverna uppfattar lärarnas arbete med feedback som konstruktivt och framåtsträvande. Lärarna uppger att de känner sig trygga i användandet av formativ bedömning och att de litar på metodens funktionalitet men de efterlyser resurser för att kunna använda formativ bedömning i ökad utsträckning.

    Slutsats.

    Lärarfeedback tenderar att utmynna i en enkelriktad kommunikation och utgör således bara en bråkdel av lärandet som helhet i ämnet idrott och hälsa. Utöver att kunna ge feedback bör en skicklig lärare kunna skapa lärandemiljöer som även möjliggör för elevers lärande utifrån elevens egna erfarenheter och i samspel med andra elever.

  • 41.
    Nilsson, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gustafsson, Linus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Feedback - lärares vän eller fiende?: en studie av lärares användning av feedback2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.

    Med följande frågeställningar:

    • Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?
    • Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?
    • Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?

    Metod

    Föreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.

    Resultat

    Resultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest. Den feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne är uppgiftbaserad feedback (59 procent), feedback på individnivå (16 procent), feedback på processnivå (14 procent) och feedback på självregleringsnivå (11 procent). I idrott och hälsa användes feedback på följande sätt: feedback på individnivå (47 procent), feedback på uppgiftsbaseradnivå (31 procent), feedback på processnivå (13 procent) och feedback på självregleringsnivå (9 procent). För att se en mer detaljerad bild av föreliggande studies resultat hänvisas läsaren till resultatdelen i uppsatsen.

    Slutsats

    Studien visar att majoriteten av deltagande lärarna ger feedback på individnivå och uppgiftsnivå, oavsett om de undervisar i idrott och hälsa eller ett teoretiskt ämne. Vidare åskådliggör studien att lärarna har kunskap om feedback och dess användning men har desto svårare att omvandla det i en undervisningssituation.

  • 42.
    Nordvall, Gabriella
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Buhrman Lindberg, Catharina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Man åker ju inte bara ut i skogen för att ställa upp ett tält, utan också för att sitta vid en eld och mysa och känna ett lugn”: En kvalitativ studie om undervisning och bedömning i friluftsliv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv?  

    Metod

    Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

    Resultat

    Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar.

    Slutsats

    Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.

  • 43.
    Nymark, Evelina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsa i ett livslångt perspektiv: Hur arbetar idrottsläraren för att uppmuntra och motivera elever till att bibehålla hälsa i framtiden?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med min studie är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med läroplanens mål som har med hälsa att göra. Mina frågeställningar är:

    • Vad har lärarna för uppfattning om vad hälsa är?
    • Hur undervisar lärarna i hälsa?
    • Hur arbetar lärarna med att ge eleverna ett livslångt intresse för den egna hälsan?

    Metod

    Fyra aktivt verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå i Stockholm intervjuades. För att få fram ett resultat och besvara mina frågeställningar använde jag mig av ett arbetssätt som innebär att samla in, analysera samt tolka data.

    Resultat

    Resultatet visar på både skillnader och likheter i lärarnas sätt att se på hälsa, att undervisa i hälsa samt att ge sina elever ett livslångt intresse för den egna hälsan. Tre av fyra lärare menar att hälsa har fler än en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hälsa. En av fyra tycker att hälsa är fysiskt välmående. Lärarna undervisar på olika sätt, några integrerar hälsa i den fysiska undervisningen medan andra har lektioner i endast hälsa. Alla fyra lärarna tycker att ett livslångt intresse för den egna hälsan är viktigt för varje elev, mer oklart är hur detta ska bli verklighet. För att nå dit försöker lärarna vara goda förebilder, visa engagemang, sprida rörelseglädje samt ge eleverna möjlighet till varierad undervisning i trygg miljö.

    Slutsats

    Hälsa är ett svårt ord att definiera. De fyra lärarna menar att hälsa ska vara en del av undervisningen i idrott och hälsa, men har svårt att beskriva hur. Alla fyra har olika uppfattning om vad hälsa exakt är och undervisar därför på olika sätt, vilket medför att eleverna får med sig olika erfarenheter och kunskaper beroende på vilken lärare de haft. Genom lärarnas vilja och deras olika metoder för att motivera till ett livslångt intresse för den egna hälsan hos sina elever, bidrar de med viktig kunskap för samhället och för framtiden.

  • 44.
    Nymark, Evelina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olika syn på kunskap?: En kvalitativ studie av läroplanen i Sverige respektive Finland2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar:

    • Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan?
    • Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa?

    Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner.

    Metod

    Denna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll.

    Resultat

    Både likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".

    Slutsats

    Det visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska. Detta kan betyda att Sveriges respektive Finlands skolor och deras anställda arbetar på olika sätt, vilket vidare kan göra att ländernas barn och unga får med sig olika typer av kunskaper och erfarenheter från skolan. Vilken typ av kunskap som är den mest värdefulla samt vad framgång är, är frågor som kanske inte har några svar men som tåls att fundera över, för att på så sätt ha möjlighet att komma fram till hur skolan ska arbeta och varför.

  • 45.
    Pärnerteg, Christofer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Norrbom, Jonny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Metauppsats: studenter och lärares syn på uppsatsskrivande i idrottslärarutbildningen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka synen på och upplevelsen av examensarbetets roll inom idrottslärarutbildningen hos examinerade idrottslärare samt idrottslärarstudenter med en utbildning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

    • Skiljer sig synen på syftet med examensarbetet mellan lärare/studenter och utbildning samt styrdokument?
    • Vad värderar studenter/lärare i ett examensarbete?
    • Har lärare/studenter en gemensam habitus angående uppsatsskrivande som examensarbete samt hur uttrycks denna?

    Studien bygger på en kvalitativ enkätundersökning där respondenterna till stor del har fått skriva kommentarer som svar på öppna frågor. Dessa svar har kategoriserats och analyserats med utgångspunkt i frågeställningar och tidigare forskning. Synen på examensarbetets syfte skiljer sig både inom gruppen lärare/studenter samt i viss del gentemot styrdokumenten i den mån dessa visar på ett syfte. Gruppen har skilda uppfattningar om värdet av examensarbetet. Två kategorier som framkommer frekvent är examensarbetets bidrag till ett fördjupat kritiskt förhållningssätt och ämnesspecik kunskapsutveckling. En gemensam habitus för denna grupp kring området vetenskaplighet i utbildning och yrke framkommer inte. Överlag upplevs respondenterna falla in i två generella kategorier, de som värderar vetenskaplighet för idrottslärare högt och de som värderar den lägre. Sammanfattningsvis är bilden av examensarbetet splittrad bland respondenterna. Den upplevs som viktig i lika stor utsträckning som den anses sakna betydelse, de värden den anses bidra med varierar både i vetenskaplighet och yrkesrelaterat behov.

  • 46.
    Schoultz, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Har idrottsundervisningen någon betydelse?: En studie som lyfter äldres erfarenheter från idrottsundervisningen!2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:

    • Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?
    • Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?

    Metod

    Metoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare. I ett av samtalen var jag moderator tillsammans med en assisterande moderator från Örebro univer­sitet. I den andra gruppen fanns moderatorer från Örebro universitet. Inter­vjuguiden som använts har utarbetats av mig med syn­punkter från forskargruppen i Örebro.

    Resultat

    Resultatet från studien visar att hemmiljön har haft stor betydelse för deltagarnas fysiska akti­vitet. Idrotten i skolan beskrevs däremot som något som inte haft större bety­delse för deras fortsatta fysiska aktivitet och det gäller för både kvinnor och män. Några av deltagarna minns att den var dålig och inte speciellt positiv, men överlag så klarade deltagarna undervisningen bra. Båda grupperna betonar dessutom det fak­tum att det är hälsosamt och att man mår bra av motion. En annan viktig faktor för fortsatt fysisk aktivitet var den sociala samvaron. Detta gällde främst kvinnorna. För en del av männen var också tävlingsmomentet en motiverande faktor.

    Slutsats

    Av den här studien dras följande slutsatser. Idrottsundervisningen har överlag hos deltagarna i studien inte haft någon stor betydelse för deras fysiska aktivitet senare i livet. Det avgörande för att de har blivit fysiskt aktiva handlar mer om upp­växtförhållanden, stöd hemifrån och det sociala um­gänget. Sedan dessa personer lämnat skolan har idrottsundervis­ningen förändrats. Men fortfarande är det viktigt att fundera vidare över hur vi motiverar ungdomar att i sitt fortsatta liv vara fysiskt aktiva?

  • 47.
    Scott-Piili, Karin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rahil, Kristina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett elevperspektiv på lärandet i och om kondition: En kvalitativ interventionsstuide2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur praktiknära forskning i och om kondition kan påverka kunskaper hos elever i årskurs 9.

    Frågeställningar:

    1. Vad har eleven för kunskaper i och om kondition?
    2. Hur upplevs, uppfattas och förstås kondition, enligt eleven?
    3. Hur kan man skapa en lärandesituation som visar när eleven lär sig i och om kondition?

    Metod

    Denna forskningsstudie utgick från en kvalitativ analysmetod som har ett öppet tolkande förhållningssätt på datainsamlingsmaterialet. I studien har deltagarna givits ett stort utrymme att uttrycka sig i tal och i rörelser via film samt i skriftlig text genom två enkäter om sina kunskaper i och om kondition. Urvalet är en målstyrd bekvämlighetsgrupp med 17 elever från en och samma skolklass i årskurs 9.

    Resultat

    Inför undervisningslektionen beskrev eleven sina kunskaper i och om kondition med få ord.

    I undervisningslektionen med verktygen pulsmätare och hopprep visade eleven sina kunskaper i och om kondition. Genom att få uppleva, uppfatta och förstå mer nyttan med lektionen i och om kondition kunde eleven beskriva sina kunskaper i och om kondition med flera nyanserade ord.

    Slutsats

    Det är viktigt att eleven tidigt får möjlighet till att lära sig att diskutera, reflektera över begrepp och om sitt eget lärande såväl före som efter en lektion. En elev som får möjlighet att pröva, reflektera och sätta ord på sina kunskaper med upplevelse, uppfattning och förståelse i en trygg miljö, är en elev som vågar använda och utnyttja sina kunskaper i och om kondition vid rätt tillfälle och sammanhang. 

  • 48.
    Skytte, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Känsla för idrott: En undersökning om vad elever har för kunskaper om vad de blir bedömda på inom idrott och hälsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad eleverna uppfattar som bedömningsgrunder och huruvida detta är kopplingsbart till kunskapsmålen. Undersökningen avser att ta reda på vad elever upplever att de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa avseende momenten dans och bollspel.

    Frågeställningarna ser ut enligt följande:

    • Vad upplever elever att de blir bedömda på inom idrott och hälsa?
    • Hur förhåller sig elevernas KASAM, ålder samt kön till deras uppfattning av vad de blir bedömda på inom idrott och hälsa?

    Metod

    Studien använde sig av enkäter som delades ut till totalt 11 klasser med cirka 25 elever i varje klass på två olika skolor. Ena skolan är belägen norr om Stockholm, och den andra söder om Stockholm. Totalt deltog 245 elever i undersökningen. Klasserna bestod av elever som gick skolår 6 samt skolår 9.

    Resultat

    • Elevernas upplevelse av vad de blir bedömda på går att koppla till kunskapsmålen men även andra prestationsfaktorer.
    • De äldre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till än de yngre eleverna. De yngre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till resultatbaserade prestationer i jämförelse med de äldre eleverna
    • Elever med starkt uppmätt KASAM anser i högre grad att hög närvaro samt andra resultatbaserade prestationer är viktigt för ett högt betyg än elever med svagt uppmätt KASAM.

    Slutsats

    Denna studie visar att äldre elever har större förståelse för bedömningskriterier kopplade till kunskapsmålen samt att elever med starkt KASAM i högre utsträckning ställer sig positiva till påståenden kopplade till fysisk aktivitet. Det är idrottslärarens uppdrag att varje elev får känna att det går att lyckas på idrotten samt bidra till att andra lyckas och också hittar glädjen i att röra sig. Allt detta för att rörelseglädjen ska finnas kvar, i ett livslångt perspektiv.

  • 49.
    Sköldhammar, Niklas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wickström, Louise
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dans som normbrytare?: Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.

    • Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?
    • Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter.

    Resultat

    Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans.

    Slutsats

    Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt.

    En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

  • 50.
    Spång, Elias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jonsson, Marcus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sömnsvårigheter, oro och skador, en vardag hos RIG-Elever: En deskriptiv och analytisk kvantitativ undersökning av sårbarhetsfaktorer hos elever på riksidrottsgymnasier (RIG)2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien var att skapa en deskriptiv bild över de tre utvalda sårbarhetsfaktorer (tävlingsoro, sömnsvårigheter och fysiska skador) samt undersöka eventuella samband och skillnader mellan dessa gällande elever som läser specialidrott på Riksidrottsgymnasium (RIG). Studiens frågeställningar var: 1) Vilken fysisk skadefrekvens (överbelastning respektive traumatisk skada) har RIG-elever haft under det senaste året? 2) I vilken grad upplever RIG-elever tävlingsoro inför och under tävling/match? 3) I vilken grad upplever RIG-elever sömnsvårigheter? 4) Vilka samband eller skillnader finns mellan de tre valda sårbarhetsfaktorerna? 5) Vilka skillnader i skadefrekvens, skadetyp, sömnsvårigheter och tävlingsoro finns mellan årskurserna?

    Metod

    Elektronisk enkätundersökning användes som verktyg för mätbara data genom slutna enkätfrågor. De formulär som använts för den elektroniska enkätundersökningen var CSAI-2 (tävlingsoro), ISI (Sömnsvårigheter) samt fysisk skadefrånvaro enligt definition av Tranæus (2013). Inbjudan till att delta i studien skickades ut till samtliga RIG i Sverige, totalt 40 skolor. Av dessa tackade 18 skolor ja till deltagande, 8 tackade nej och 14 svarade inte på inbjudan. Av den totala populationen deltog 336 riksidrottsgymnasieelever från 24 olika idrotter. Svaren från enkäten presenteras dels i deskriptiv kvantitativ karaktär och dels i en analytisk del.

    Resultat

    Inom populationen hade 70 procent varit frånvarande på grund av fysiska skador under året (48 procent på grund av en överbelastnings- och 22 procent på grund av en traumatisk skada), varav 41 procent var frånvarande från träning, tävling eller match längre än en vecka.  Markanta sömnbesvär rapporterades hos 15 procent av eleverna. På CSAI-2 skalan hade självförtroende ett medelvärde på 22,3 ± 5,9 poäng, somatisk oro 18,6 ± 5,6 poäng, kognitiv oro 17,6 ± 4,8 poäng. Statistiska analysen visade signifikanta samband mellan skadefrånvaro, ISI och CSAI-2, förutom mellan somatisk oro och skadefrånvaro. Inga signifikanta skillnader i någon aspekt fanns mellan årskurserna.

    Slutsats

    Studiens slutsats är att fysiska skador har ett samband med sömnstörningar och att tävlingsoro korrelerar med både fysiska skador och sömnen negativt. Resultatet kan hjälpa lärare och tränare att få förståelse för dessa faktorer kan behöva uppmärksammas i starten av unga elitidrottares uppväxt.

12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf