Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

The Convention on the Rights of the Child states that all children and young people have the right to have a voice in matters concerning them, in accordance with age and maturity. In the endeavour to make youth sport a safe place free from abuse and harassment, it is crucial to ensure that young athletes can exercise their participation rights. Drawing from an online study involving over 550 Swedish young equestrians aged 15–17, the aim was to investigate whether and in what ways young equestrians can make their voices heard. The results show that the possibility to have a voice is conditioned by sociocultural factors such as what type of stable the youths are active in. The results are analysed from ‘The ladder of participation’. In sum, social interaction and access to horses are important conditions for how young equestrians experience the possibility to have a voice.

Introduktion

Ridsporten är en av de största barn- och ungdomsidrotterna i Sverige sett till antal utövare (Svenska Ridsportförbundet, 2021) och Svenska ridsportförbundet arbetar aktivt med frågor som rör barn och ungas trygghet i sin idrott bland annat genom ett samarbete med Stiftelsen Friends (Svenska Ridsportförbundet, 2021). Trots detta framkommer i media berättelser där barn och unga från ridsporten vittnar om att de farit illa på olika vis (se t.ex. Stallslavarna, 2022; Uppdrag granskning, 2023). Att barn och unga kan göra sin röst hörd är en central del i att skapa en trygg idrott (David, 2005) och sedan 2020 är barnkonventionen (UN, 1989) lagstadgad i Sverige. Artikel 12 i barnkonventionen handlar om att göra sin röst hörd och delaktighet är därmed en grundläggande fråga (Unicef, 2011). Att skapa en idrott där barn och unga kan vara delaktiga och göra sin röst hörd är viktigt av flera anledningar: det kan förhindra att barn och unga utsätts för kränkningar och trakasserier (Hong, 2006), det kan få dem att stanna kvar inom idrotten (Thedin Jakobsson, 2018) och det kan leda till utveckling såväl socialt som demokratiskt (Idrotten Vill, 2019; Thomas, 2007). Ledare inom idrott verkar dock ha begränsad kunskap om barnkonventionen och hur man kan arbeta med frågor som till exempel delaktighet (Redelius et al., 2016; Eliasson, 2017; Lang, 2022).

Syfte och teoretisk ram

Postern avser presentera ett pågående doktorandprojekt med två delstudier. Delstudie ett är en genomförd webbenkät och delstudie två är en pågående etnografiskt-inspirerad studie. Doktorandprojektets syfte är att undersöka villkoren för unga ryttare att utöva sina rättigheter, vara delaktiga och göra sin röst hörd. Unga ryttare i studien är ryttare i åldrarna 15-17 år. 

Det sociokulturella sammanhanget kommer att belysas utifrån ”The ladder of participation” (Hart, 1992; 2008) och begreppen social- och politisk delaktighet (Elvstrand 2009; Redelius & Eliasson, 2022). Något som också kan ha ett samband med hur delaktighet upplevs är den unga idrottarens idrottsidentitet samt begreppen om upplevd och efterfrågad delaktighet (Trondman, 2011). För fler dimensioner av delaktighet beaktas även begrepp som ’space', ’voice’, ’audience’ och ’influence’ (Lundy, 2007). 

Metod

I webbenkäten har 566 unga ryttare svarat på frågor och påståenden kring hur de upplever delaktighet och vad delaktighet är för dem. Frågeställningar i delstudie ett är: Vilka möjligheter har unga ryttare att engagera sig i sin idrott: när och i vilka frågor har de en röst? Hur uttrycker de unga ryttarna själva att de vill ha en röst? I den pågående etnografiskt-inspirerade delstudien genomförs observationer och intervjuer på två ridskolor. Frågeställningar i delstudie två är: Hur möjliggör ridsportens ledare delaktighet för unga ryttare? Vad kännetecknar sammanhang där unga ryttare har möjlighet att göra sin röst hörd? 

Resultat

Övergripande resultat visar att unga ryttare är intresserade av att vara delaktiga och göra sin röst hörd, hur de vill vara delaktiga uttrycker de på olika vis. I delstudie ett visar resultatet att unga ryttare på ridskola respektive privat stall tenderar att uppleva delaktighet i olika grad. Hästen verkar vara en central del i de unga ryttarnas känsla av delaktighet och i deras önskan efter att vara mer delaktiga. De vill vara delaktiga genom en gemenskap med och kring hästen men också för att påverka hur hästen har det. Aspekter som tid, säkerhet, regler och rutiner är sådant som verkar påverka både de unga ryttarna, ledarna och de sammanhang de befinner sig i. Förhoppningen är att kunna presentera resultat från delstudie två vid tiden för SVEBI 2023.

Diskussion och slutsatser

Det går att utläsa att de unga ryttarnas delaktighet kan 'göras' på olika sätt och att hästen verkar spela en central roll för såväl den sociala- som politiska delaktigheten. Hästen kan ses som en utgångspunkt för den sociala delaktigheten och ett slutmål för den politiska delaktigheten när de unga ryttarna beskriver hur de vill vara mer delaktiga. I projektet benämns detta som häst-delaktighet. Häst-delaktigheten kan ses som en övergripande typ av delaktighet i förhållande till den sociala- och politiska delaktigheten. Denna delaktighet måste 'göras' och erbjudas i de sociokulturella sammanhang som de unga ryttarna befinner sig i, något som ledare inom ridsporten behöver förhålla sig till. Förhoppningen är att i postern kunna diskutera resultat från pågående delstudie ytterligare.

The aim with tis presentation is to discuss and report on a new project that has just started. The UN Convention on the Right of the Child became a part of Swedish law in January 2020. This means that every leader within sport should make sure that children’s rights are secured. In the stable, young people cultivate several skills; learn to cooperate, take initiatives and be responsible even though military traditions and one-way communications still pervade parts of the horse industry. Abuse and harassment of young riders in the stable are heard of but seldom spoken out loud, maybe because of fear of losing the opportunity to ride. Nevertheless, it seems to be a paradoxical situation – the stable context produces leaders and many young riders have a strong voice, but also produces youth who are silent, powerless and vulnerable. We therefore need knowledge about the conditions for young people to exercise their rights in equestrian sports. The overall aim is to analyse the conditions for a child rights perspective to be implementedin the stable. Research questions: What are the possibilities for young riders to have something to say about their participation: when and on what matters do they have a voice? What knowledge do instructors and trainers have of a child right's perspective, what characterize stable cultures where youths either can or cannot exercise the right to express their views freely and have them accounted for?

The UN Convention on the Right of the Child became part of Swedish law in 2020. Consequently, every coach in sport must make sure that children’s rights are secured. The overall aim with this PhD-project is to analyze conditions for a child rights perspective to be implemented in equestrian sport. In equestrian sport, young people cultivate several skills; they learn to cooperate, take initiatives and be responsible. Abuse and harassment are heard of but seldom spoken out loud, maybe because of fear of losing the opportunity to take part. It seems to be a paradoxical situation – the stable context produces leaders and many young horseback riders have a strong voice, but it also produces youths who are powerless and vulnerable. In this presentation, the purpose is to give voice to young horseback riders and analyze what they themselves feel that they can decide about in their sport. An online survey for riders aged 15-17 years has been carried out. The survey consisted of almost 70 questions and 569 youths responded. In this presentation we focus on some open-ended questions about young riders’ views of what they can and want to decide and have a voice about. The preliminary results show that many of the young riders do not feel that they can exercise their participation rights the way they should. The conclusion is that young horseback riders want to be more involved and they want to have a stronger voice in matters that concern them.