Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Godhe, Manne
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Pettersson, Tobbe
    Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner: Rapport 9.2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm, har som forskningsuppgift med stöd från Försvarsmakten att studera och föreslå insatser för att upprätthålla stridsvärdet för trupp under långvarigt fysiskt arbete. Forskningen har hitintills resulterat i åtta rapporter, där fysisk arbetsförmåga studerats under olika förhållanden. Föreliggande rapport sammanfattar de huvudsakliga resultaten från dessa undersökningar men omfattar också en diskussion gällande skillnader och likheter mellan kvinnors jämfört med mäns adaptation till långvarigt och tungt arbete samt ett kort avsnitt om fortsatta undersökningar, byggda på tidigare resultat.

  • 2.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH.
    Godhe, Manne
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH.
    Pettersson, Tobbe
    Mattsson, Mikael C
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Rekommendationer gällande bärvikter och förflyttningshastigheter under längre fältoperationer. Beräkningar av energiomsättning2016Report (Other academic)
  • 3.
    Godhe, Manne
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor: Rapport 8.2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sjutton kvinnliga vältränade försökspersoner, åtta stycken med vana att bära tungt och nio stycken utan sådan vana, genomförde gång på löpband och mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.Mjukt underlag i form av blå gymnastikmattor, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna mellan 10 och 15 %, jämfört med hårt underlag (löpband) med en grads lutning. Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100 %. Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 57 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 72 % av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsvikt och benmuskelstyrka. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med någon av ovanstående faktorer. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionskriterier.En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. I kommande rapport sammanfattas studierna på män och kvinnors bärförmåga, likheter och olikheter mellan könen, möjliga selektionskriterier samt rekommendationer med utgångspunkt från genomförda undersökningar och resultat från olika andra undersökningar.

  • 4.
    Godhe, Manne
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Mattsson, C. Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Ekblom, Örjan
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Ekblom, Björn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Physiological factors of importance for load carriage2017In: ICSPP Abstracts: Journal of Science and Medicine in Sport, November 2017 20 Supplement 2:S105, 2017, Vol. 20, no Supplement 2, p. S105-, article id 176Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Godhe, Manne
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Mattsson, C Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Ekblom, Örjan
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Ekblom, Björn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Physiological factors of importance for load carriageManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The energy expenditure during carrying no load, 20, 35 and 50 kg at two walking speeds, 3 and 5 km/h, was studied in 36 healthy participants, 19 men (30 ± 6 yrs, 82.5 ± 7.0 kg) and 17 women (29 ± 6 yrs, 66.1 ± 8.9 kg). Anthropometric data, leg muscle strength as well as trunk muscle endurance and muscle fibre distribution of the thigh were also obtained. To load the participant a standard backpack filled with extra weight according to the carrying weight tested was used. Extra Load Index (ELI), the oxygen uptake (VO2) during total load over no-load-exercise, was used as a proxy for load carrying ability. In addition to analyzing factors of importance for the ELI values, we also conducted mediator analyzes using sex and long term carrying experience as causal variables for ELI as the outcome value. For the lowest load (20 kg), ELI20, was correlated with body mass but no other factors. Walking at 5 km/h body mass, body height, leg muscle strength and absolute VO2max were correlated to ELI35 and ELI50, but relative VO2max, trunk muscle endurance and leg muscle fibre distribution were not. Sex as causal factor was evaluated in a mediator analyses with ELI50 as outcome. ELI50 at 5 km/h differed between the sexes. The limit for acceptable body load, 40% of VO2max (according to Astrand, 1967), was nearly reached for women carrying 35 kg (39%) and surpassed at 50 kg at 3 km/h, and for men carrying 50 kg at 5 km/h. This difference was only mediated by difference in body mass. Neither muscle fibre distribution, leg muscle strength, trunk muscle endurance and body height nor did absolute or relative VO2max explain the difference. Participants with long term experience of heavy load carrying had significant lower ELI20 and ELI50 values than those with minor or non-experience, but none of the above studied factors could explain this difference. The study showed that body mass and experience of carrying heavy loads are important factors for the ability to carry heavy loads.

  • 6.
    Helge, Torbjörn
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Godhe, Manne
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Mattsson, Mikael
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Ekblom, Björn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Att bära tungt: en fysiologisk analys2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nitton manliga vältränade försökspersoner, 9 st med vana att bära tungt och 10 st utan sådan vana, genomförde gång på mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.

    Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Mjukt underlag, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna med c:a 20 %, jämfört med hårtunderlag (löpband). Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100%.  Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.

    Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 44 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 60%. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.

    Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsstorlek – både längd och vikt – ålder, maximal syreupptagningsförmåga mätt i L/min men inte i ml/min och kg kroppsvikt, benmuskelstyrka men inte bålmuskelstyrka samt andelen muskelfibrer i lårmuskeln av typ 1. Flera men inte alla av dessa förmågor kan säkert till viss del tränas upp. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med några av ovanstående faktorer, bortsett från ålder. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionkriterier.

    En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. Avsikten i fortsättningen av denna undersökningsserie är att fastställa ny testmetodik och procedur för denna selektion samt genomföra tester på kvinnor.

  • 7.
    Hirschberg, Angelica Lindén
    et al.
    Karolinska institutet, Stockholm, Sweden.
    Elings Knutsson, Jona
    Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, Sweden.
    Helge, Torbjörn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Godhe, Manne
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology.
    Ekblom, Maria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Laboratory for Biomechanics and Motor Control.
    Bermon, Stephane
    Monaco Institute of Sports Medicine, Monaco.
    Ekblom, Björn
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, Björn Ekblom's research group.
    Effects of moderately increased testosterone concentration on physical performance in young women: a double blind, randomised, placebo controlled study2019In: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective To investigate the effects of a moderate increase in serum testosterone on physical performance in young, physically active, healthy women.Methods A double blind, randomised, placebo controlled trial was conducted between May 2017 and June 2018 (ClinicalTrials.gov ID: NCT03210558). 48 healthy, physically active women aged 18–35 years were randomised to 10 weeks of treatment with 10 mg of testosterone cream daily or placebo (1:1). All participants completed the study. The primary outcome measure was aerobic performance measured by running time to exhaustion (TTE). Secondary outcomes were anaerobic performance (Wingate test) and muscle strength (squat jump (SJ), counter movement jump (CMJ) and knee extension peak torque). Hormone levels were analysed and body composition assessed by dual energy X-ray absorptiometry.Results Serum levels of testosterone increased from 0.9 (0.4) nmol/L to 4.3 (2.8) nmol/L in the testosterone supplemented group. TTE increased significantly by 21.17 s (8.5%) in the testosterone group compared with the placebo group (mean difference 15.5 s; P=0.045). Wingate average power, which increased by 15.2 W in the testosterone group compared with 3.2 W in the placebo group, was not significantly different between the groups (P=0.084). There were no significant changes in CMJ, SJ and knee extension. Mean change from baseline in total lean mass was 923 g for the testosterone group and 135 g for the placebo group (P=0.040). Mean change in lean mass in the lower limbs was 398 g and 91 g, respectively (P=0.041).Conclusion The study supports a causal effect of testosterone in the increase in aerobic running time as well as lean mass in young, physically active women.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf