Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: '
• Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa?
• Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa?
Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010).
Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta.
Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.