Syfte och frågeställningar
I takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna.
Metod
Föreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys.
Resultat
Inom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast. Inom barnhälsovården sker förebyggande åtgärder genom kost - och hälsosamtal och årskontroller. För att i framtiden utveckla detta krävs politiska åtgärder, evidensbaserade studier och insatser som inkluderar hela familjen. Utökade resurser skulle möjliggöra utbildning av fler aktörer på marknaden som skulle kunna utveckla primär- och sekundärvård.
Slutsats
Dagens sjukvårdskostnader på tjugo miljarder skulle i framtiden i större utsträckning kunna användas till forskning och prevention mot barnfetma, om effektiva åtgärder vidtas. På längre sikt är de höga sjukvårdskostnaderna som ett resultat av allt fler svenskars ohälsosamma livsstil, ohållbart. För att kostnader i form av sjukfrånvaro och förtidspension inte ska fortsätta att öka krävs en kombination av multifaktoriella åtgärder på samhällsnivå, inom sjukvården och skolhälsovården. Fyra av fem informanter använde sig av en behandlingsmetod utan vetenskaplig förankring. Behandlingsresultaten är för närvarande svaga.