Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Peirano, Sandra
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    "För deppig för att springa": En kvantitativ studie om sambandet mellan upplevd nedstämdhet, upplevd smärta och fysisk aktivitet hos flickor i åk 92012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.

    För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar:

    • Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren?
    • I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren?
    • Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007?

    Metod

    Som utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet. Den ena tvärsnittsstudien kommer att vara baserad på data som samlats in under 2001 och den andra med data från 2007.

    Resultat

    Huvudresultaten visar att de flickor som uppgav en högre grad av fysisk aktivitet även uppgav att de kände sig mindre ensamma, ledsna samt mindre trötta & hängiga, ett samband som var signifikant under båda 2001 och 2007 (p£0,001). Sambandet var även signifikant för andra psykosomatiska faktorer såsom huvudvärk (p£0,001) och ont i magen (p£0,017). 86% av flickorna skattade sin fysiska aktivitetsnivå som hög under 2001 och motsvarande siffra uppgick till 83% under 2007. Vidare visade resultaten att det fanns en positiv korrelation mellan de olika psykosomatiska besvären.

    Slutsats

    De viktigaste fynden med denna studie är att flickor som anger att de är fysiskt aktiva på en högre nivå mår bättre än de som anger att de är mindre fysiskt aktiva. Flickor som är femton år går ofta in i puberteten vid denna ålder vilket innebär att det sker en hel del hormonella förändringar i kroppen. Vid denna ålder går dessa flickor i årskurs 9 vilket innebär att man står inför viktiga gymnasieval som kräver att man presterar i skolan samtidigt som man ska bestämma sig hur nästkommande tre år i livet ska se ut. Både de hormonella förändringarna och de yttre förändringarna som sker vid denna ålder kan många gånger innebära stora påfrestningar på den psykiska hälsan. Av dessa anledningar kan det vara extra viktigt för dessa flickor att vara fysisk aktiva då resultaten från denna studie och från tidigare forskning pekar på att flickor i 15 års åldern som rör på sig mer mår bättre. Dock är det i denna studie svårt att uttala sig om flickornas egentliga aktivitetsnivå. Den fysiska aktivitetsnivån i denna studie har endast baserats på information där flickorna själva angivit hur mycket de rör på sig i veckan. 

1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf