Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;
Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?
Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?
Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd?
Metod
Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer.
Resultat
Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt.
Slutsats
Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.