Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva?
Metod
Vi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten. Vi ville att varje intervjuperson skulle vara unik för att påträffa särskiljande och eventuellt avvikande företeelser. För att förstå och förklara vårt resultat använde vi ramfaktorteorin som vår teoretiska utgångspunkt.
Resultat
Utifrån textanalysen fann vi att kursplanerna från Lgr62 till Lgr80 var detaljerade kring dansundervisningen och dess innehåll till skillnad från Lpo94 som ger skolan och läraren möjlighet att tolka vad dansundervisningen ska innehålla. Resultatet från intervjuerna visade att innehållet i dansundervisningen och mängden dans varierade mellan lärarna, de kvinnliga lärarna hade betydligt mer varierande innehåll och större mängd dans jämfört med de manliga lärarna. De intervjuade lärarna tycker att dans i skolan är viktigt och de känner sig bekväma att undervisa i dans för att de undervisar i de danser som de behärskar.
Slutsats
Slutsatserna som vi kan dra av studien är att metoder, mängden och innehåll i dansundervisningen är väldigt varierande. Vissa elever kan få väldigt mycket dansundervisning medans andra kan få näst intill obefintlig. Vår studie tyder på att lärarens intresse och kunskap om dans påverkar hur dansundervisningen ser ut. Ännu en slutsats är att hur dans har framskrivits i kursplanerna för idrottsämnet har förändrats över tid.
Abstract
Aim
The overall aim of this study has been to investigate students' perception and experience of friluftsliv. The more specific questions are:
In the end of the study the results are discussed from a school perspective.
Method
We conducted a qualitative study using interviews as a method. Six students in grade nine were interviewed at two different schools, three students at a suburban school and three students at an inner city school. The schools were chosen strategically based on the schools’ geographical location and the socioeconomic status of the area. The students were randomly chosen among those students who were willing to participate in the study. A socio-cultural perspective influenced the design of the interview guide, and also came to form the theoretical framework for the analysis and interpretation of the data.
Results
All students had been out in the nature during their childhood, mostly with the family. The students see nature as something positive, even though the inner-city students only want to exert friluftsliv for a shorter time. Participants in the study define friluftsliv as "just being" in nature a longer period. The respondents exert simple friluftsliv and two of them also exert advanced friluftsliv. For the respondents, the social network construction is important when exerting friluftsliv.All students except one want to execute more friluftsliv in the school in terms of just being in nature without the demand to perform. The students are unsure of the purpose of having friluftsliv in school.
Conclusions
Based on Säljös theory of the socio-cultural perspective on learning, our study indicates that the students who exerted friluftsliv during childhood have resources that make them able to orient themselves towards friluftsliv in their teens. Proximity to nature affects the experience and the amount of experience of friluftsliv that the students have. The proximity also affects the type of friluftsliv that students perceive as attractive to practice at leisure time. Meeting with nature (Naturmöten) and the being in nature (naturvistelse) is more common than to exert friluftsliv. When exerting friluftsliv they primarily practice simple friluftsliv and perceive nature as something positive and peaceful. The overall perception of what friluftsliv represents is that it's about "just being" in nature for a longer time. Students do not understand why they have friluftsliv at school. The teachers need to be better at communicating the purpose of friluftsliv.