Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim and research questions

The aim of the study was to examine pupils’ physical activity on schoolyards in northern Stockholm’s surrounding municipalities, based on the schoolyards’ design regarding supply of spaces, material, equipment and gender. The research questions were:

1. Was there any association between how well spaces, materials and equipment were represented in the schoolyards and pupils’ physical activity during recess? If so, how did the association come to expression?

2. Did the results differ from the previous question, regarding gender? If so, how did the difference come to expression?

Method

A total of 122 second grade pupils, from six schools, in northern Stockholm’s surrounding municipalities participated. A systematic observation was the basis for the categorisation of the schoolyards. The schoolyards were categorised in adequate facilities and inadequate facilities. Questionnaires were distributed to the pupils’ guardians in order to identify the pupils’ socioeconomic status and everyday physical activity. Measurement of the pupils’ physical activity was done by equipping the pupils with pedometers during a morning recess.

Results

The results showed that girls on schoolyards with adequate facilities were more physically active than girls on schoolyards with inadequate facilities (p<0.05). No significant results on the matter were found regarding the boys. The boys in the study were more physically active than the girls during the morning recess (p <0.05). The results could not reveal that any factor in the schoolyard was more important than any other. The results also showed that the only pupils who took less than 31 steps / min were based on schoolyards with adequate facilities.

Conclusion

The study shows that increased supply of equipment and surfaces may well be an important aspect in order to stimulate a bigger number of girls to be physically active during recess. There are, however, pupils who are physically inactive during recess, despite a variety of surfaces and equipment available on the schoolyard. We believe it to be of utmost importance, to stimulate this group of pupils to be more physically active during recess.

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.

Frågeställning 1

– Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?

Frågeställning 2

– Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?

Metod

Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.

Resultat

Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt.

Slutsats

Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.