Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bruzelius, Ted
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    von Tell, Fredrik
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Hälsa - men för vem?: en jämförande studie om elever och lärares uppfattningar om hälsodelen i Idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?

    Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.

    Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast. Båda grupperna anser att friluftsliv och skador är två av fyra moment som tillämpas flitigast i undervisningen. Elevernas övriga två är fysiologi och näringslära medan lärarnas är hygien och social kompetens. Hälsodelen nyttjas i både teoretisk och praktisk form, dock med olika åsikter om hur mycket hälsa den praktiska delen inkluderar. Majoriteten av undervisningen bedrivs i gymnastiksalen men även temadagar och andra lärare bidrar med kunskap. I övrigt anser eleverna att hälsoundervisningen på lektionerna består av korta genomgångar och att den kommer påverka deras framtida hälsa positivt. Lärarna menar att kursplanen är luddig och att detta komplicerar undervisningen inom hälsa. Även tidsbristen försvårar arbetet då de vill maximera den fysiska aktiviteten på idrottslektionerna.

    Slutsats: Det finns både likheter och skillnader mellan elever och lärares syn på hälsodelen i Idrott och hälsa. Båda grupperna anser hälsodelen nödvändig men diffus. En annan gemensam nämnare är att tidsbristen är en bidragande orsak till att hälsodelen får mindre uppmärksamhet. För att lösa detta vill eleverna ha mer teori i samband med den praktiska undervisningen medan lärarna har tankar om att dela upp ämnet i två ämnen. Både lärarna och eleverna ansåg att hälsa på idrotten nyttjas i både teoretisk och praktisk form och mest i gymnastiksalen. Det rådde dock delade meningar på vad som undervisades och vad som var viktigast inom hälsodelen. En bättre kommunikation mellan elever och lärare samt en tydligare kursplan tror vi hade hjälpt elever att få ett bestående intresse för sin hälsa.

  • 2.
    Bruzelius, Ted
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    von Tell, Fredrik
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Slår motivation klass?: en kvantitativ studie om hur icke-kognitiva faktorer samvarierar med betyget i Idrott och hälsa.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.

    • I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?
    • Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?

     

    Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.

     

    Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.

     

    Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf