Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Inom idrottslärarutbildning har det utbildningsinnehåll som handlar om att utveckla studenters ämneskunskaper i idrott kraftigt reducerats under de senaste decennierna. Inte minst har den delav ämneskunskapen som handlar om studenters förmåga att delta i och undervisa om idrottsliga praktiker drabbats (Kirk 2010). När utrymmet för ett ämnesområde begränsas aktualiseras frågor om innehåll och bedömning. Alltmedan de flesta inom fältet är eniga om betydelsen för studenter att få erfarenheter av rörelse och idrott under sin utbildning finns olika uppfattningar om huruvida man ska bedöma studenters förmåga att praktiskt utöva idrott. Hur man förhåller sig denna fråga har i hög grad visat sig vara kulturellt betingat (Backman & Pearson submitted, Herold & Waring 2009, Siedentop 2009, Tinning 2010). I svensk idrottslärarutbildning har just den idrottsliga bedömningens vara eller inte vara visat på en komplexitet och ambivalens (Backman & Pearson 2016).I en tid av alltmer begränsade resurser har problematiken delvis handlat om huruvida man ska bedöma (och därigenom värdera) studentens förmåga att delta i idrott som ett mål i sig eller om man ska bedöma studentens förmåga att undervisa i och om idrott (Backman & Larsson 2016, Maivorsdotter et al 2014). I de studier som belyst den idrottsliga färdighetens position ochbetydelse inom idrottslärarutbildning har studenters röst varit sparsamt förekommande. I denna studie vill vi därför, genom en implementering av en internationellt etablerad modell för studentmedbedömning i bollspel (Games Performance Assessment Instrument, GPAI) (Oslin et al 1998) i kurser för blivande idrottslärare, ge röst åt studenters syn på studentbedömning av förmågan att spela bollspel. I studien har 140 studenter (N=140) på lärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm deltagit. Studien är genomförd inom ramen för en ordinarie bollspelskurs om 3 hp som motsvarar 18 lektionstillfällen med 90 minuters undervisning vid varje tillfälle. Till detta lades två extra lektioner om 90 min för att genomföra studien/datainsamlingen. Studenterna har under och efter kursen bidragit till datainsamlingen i kursen genom ifyllande av etablerade bedömningsformulär där de analyserat varandras spelförmåga. Vidare har studenterna svarat på en utvärdering av hur GPAI implementerats i kursen med hjälp av ett enkätverktyg. Syftet med kursen som studenterna deltagit i är att studenterna ska utveckla sin spelförmåga, leda målspel i skolan samt didaktiska aspekter på målspel i skolan. Studien har omfattat studentmedbedömning i spelen handboll, basket och fotboll som inte enbart ska ses som en utbildning i dessa spel utan som representation för bollspel i allmänhet. Deltagarna i studien representerar alla studenter som hösten 2016 läste den beskrivna kursen. Alla studenter fick information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst utan att det skulle på verka deras betyg eller vara negativt för dem på något annat sätt. Alla studenter ville vara med i studien. I vår preliminära analys har vi funnit att studenternas observationer av varandra visade på stor variation avseende spelförmåga. I utvärderingen av GPAI-projektet har studenterna uttryckt att de visserligen förstod syftet med GPAI-projektet, och att de förstod hur de skulle bidra till datainsamlingen genom att analysera varandras spelförmåga, men att de var tveksamma till relevansen av GPAI i en bedömningskontext i skolan. Resultaten kommer att analyseras vidare och diskuteras i relation till Shulmans begrepp ämneskunskap (Content Knowledge) och ämnesdidaktisk kunskap (Pedagogical Content Knowledge) samt i relation till teorier om bedömning. I en diskussion där perspektiven ofta begränsas till forskarens och/eller idrottslärarutbildarens kan studenter bidra med viktig kunskap om vad de ser som relevant kunskap för sin kommande yrkesroll.

Referenser

Backman, E & Pearson, P (submitted) Is movement knowledge common, specialized or pedagogic? Voices of teacher educators on assessment of movement and sport courses in the preparation of Australian HPE teachers. Physical Education and Sport Pedagogy. 

Backman, E & Pearson, P (2016) “We should assess the students in more authentic situations”. Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers. European Physical Education Review. 22(1), 47-64.

Backman, E & Larsson, H (2016) What should a Physical Education teacher know? An analysis of learning outcomes for future Physical Education teachers in Sweden. Physical Education and Sport Pedagogy. 21(2), 185-200.

Herold F and Waring M (2009) Pre-service physical education teachers’ perceptions of subject knowledge: Augmenting learning to teach. European Physical Education Review 15(3): 337–364.

Kirk D (2010) Physical Education Futures. Abingdon: Routledge.

Oslin, J.L., S.A. Mitchell, & L.L. Griffin. (1998). The Game Performance Assessment Instrument (GPAI): Development and preliminary validation. Journal of Teaching in Physical Education 17(2) p. 231–243.

Siedentop D (2009) Content Knowledge for Physical Education. In: Bailey R and Kirk D (eds) The Routledge Physical Education Reader. Abingdon: Routledge, pp. 243-253.

Tinning R (2010) Pedagogy and human movement: theory,practice, research. Abingdon: Routledge.

As a part of the discussion about how movement knowledge is valued in physical education teacher education (PETE), issues of assessment have been brought to the fore. Studies have shown that how and when movement knowledge is assessed is strongly culturally dependent and based different epistemological orientations. The aim of this paper is to analyse and discuss how preservice teachers in Sweden perceive assessment in an invasion games course according to the games performance assessment instrument (GPAI). The empirical material presented in this study is based on a web-survey carried out at the end of the invasion games course where the participants were asked to write comments of how the experienced GPAI and its relevance in school physical education. The findings suggest that the preservice teacher experience prediction and measurement of appropriate and non-appropriate behaviours in GPAI as problematic from a didactic perspective. The ideas of "correctness" and "appropriateness", which are fundamental in GPAI, is discussed in the relation to the socially critical constructivist epistemology that underpins Swedish PETE.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?

Metod

Idrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler. De inblandade idrottslärarna har intervjuats vid två tillfällen om sina upplevelser av undervisningen med de tre modellerna. En intervju har skett i mitten av projektet och en intervju efter projektperiodens slut. Ett strategiskt urval av lärare och skolor gjordes för projektet där jag utgick från att lärarna i undersökningen skulle ha undervisningsgrupper i skolans år 4 till 6 som var nya för lärarna.

Resultat

Idrottslärarna uppger i intervjuerna att de föredrar att undervisa utifrån modellen med förövningar och pedagogiska regler. Förövningar har känts som en möjlighet att utveckla förmågan att hantera bollen. De pedagogiska reglerna ger en möjlighet att som lärare styra utvecklingen av spelet. Om gruppens förkunskaper är goda, gruppen har nått en viss mognad eller om igenkänningsgraden av ett bollspel är stor, kan det dock fungera bra att bedriva undervisningen genom att enbart spela och utan några speciella pedagogiska regler av läraren. Delaktigheten i bollspel beskrivs av idrottslärarna som en förmåga att kunna följa med i spelet, göra relevanta rörelser upp i anfall när laget har bollen eller ned i försvar om det andra laget har bollen. Men lärarna beskriver också att det är viktigt att få röra bollen i spelet för att känna sig delaktig i spelet. För att utveckla de mindre bollvana eleverna och stimulera deras delaktighet i bollspel upplevde idrottslärarna att förövningar och pedagogiska regler var viktiga i bollspelsundervisningen. Det stora värdet med en bra bollspelsundervisning är att känna rörelseglädje. Hur duktig man blir i bollspel är av underordnad betydelse. När värdet av bollspelsundervisningen diskuteras är det kvaliteter som att utveckla samarbete i gruppen som lyfts fram.

Slutsats

Den erfarenhet som idrottslärarna betonar efter att ha provat tre undervisningsmodeller i bollspel är att förövningar och pedagogiska regler är viktiga i undervisningen i bollspel. Förövningar behövs för att utveckla en bollteknisk repertoar för de mindre vana bollspelarna och för att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för dessa elever. Pedagogiska regler behövs för att vid tillfällen gå in och påverka spelet som lärare. Utan de pedagogiska reglerna riskerar man att låta de ovana bollspelarna komma helt utanför spelet och utan att erövra känslan av att deltaga i spelet.

Abstract

Aim

The purpose of the study was to illuminate the participation in a lesson with ballgames for children in a school class in their fourth to sixth year in school. Participation was described as to be in contact with the ball and the way the children acted with the ball. A second purpose was to find out how the participation changed depending on teaching model. The research questions were as follows: is there a difference between boys and girls in ball contacts during a ballgame in a school class? How do boys and girls act when they have the ball in a ballgame? Is there a change in behavior with the ball from the first until the last moment? Is there a change in pupil participation during the study depending on the teaching model used?

Method      

Three different teaching models were implemented ten times during a period of ten weeks. The first and the last lesson were used to make observations of all 147 pupils participating in the study. In between there were eight lessons where three classes comprised ballgames without any educational effort, three classes involved a teacher who let the children play ballgames the whole lesson using educational rules to develop the pupils’ ability to take part in the games, and three classes included drills to both develop technique and ability to participate in a team before the games and with the teacher also using educational rules. Altogether nine school classes participated in the study.

Results

There is a big difference in the participation among pupils in ballgames in school. There is a big difference between, but also within, genders: boys touch the ball much more often and take much more initiative compared to girls. But there are also girls who are often in contact with the ball and are taking a lot of initiative in the games, thus having more in common with boys compared to other girls, and some boys do not participate much in the games. The teaching model which included drills before playing did develop group participation better than the other teaching models.  There was no significant difference in developing initiative in the ballgame between the three teaching models.

Conclusions

To teach ballgames with drills before playing seems to be better if you want the pupils to develop their ability to participate in the ballgames compared to there being only play during the lesson. But the difference remained in ball contacts and behavior in a ballgame both between and within groups of boys and girls. There are still many questions to answer about education in ballgames after this study.