Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Kempe-Bergman, Matthis
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Man talar om jämställd idrott: Om jämställdhetssamtal med manliga idrottsledare och förutsättningar för jämställd idrott2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    As a result of a historically anchored relationship between the Swedish state and the sports movement, gender equality has been a prioritized area of interest in Swedish sports since the 1970s. Despite long-term work in this field, research indicates a notable gap between what is said and done at the central level and locally. Research also indicates attitude problems; gender equality is often seen as an insignificant or unnecessary issue.

    This thesis seeks to relate to and analyze this development. Answers are sought via male sport coaches and leaders. This approach is motivated by the fact that gender equality-related sport research in Sweden seldom focuses on men and masculinities. At the same time men have been overrepresented as power holders and decision makers, and gender equality has consequently been constructed as a women’s issue. By means of a post-structural discourse analysis, the aim is to investigate constructions of gender equality in interviews with 47 leaders selected from seven sports. How is gender equality constructed in terms of meanings of and standpoints in relation to the concept, and which discourses set the frames for these constructions? Which subject positions are articulated?

    Results show that gender equality is given many different meanings in the interviews and that these meanings are produced in line with three discourses: a women’s rights discourse (semi-essentialism, structural feminism, a quantitative and qualitative support for women’s sport), a gender critical discourse (constructionism, structural feminism, “women can”, deconstructions of femininities) and a liberal discourse (“sport for all”, individualism, gender neutrality). Furthermore, four subject positions are distinguished: the skeptic, the cynic, the women rightist and the norm critic position. When the results are related to the production of gender equality policies four aspects are discussed, 1) relations between discourses (the discourses generate contradictory interpretations of sport, subjectivity, gender and equality), 2) men and gender equality, 3) the relatively substantial lack of interest in gender equality in the interviews and 4) sport and pluralism.

    One conclusion in the thesis is that the women’s rights discourse dominates and that the liberal discourse is marginalized in the interviews. Further, it is suggested that an elaboration and a more frequent practice of the gender critical discourse could be useful in the development of the gender equality project in Swedish sport. 

  • 2.
    Kempe-Bergman, Matthis
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Idrottslyftet lyfter vadå?2012In: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, ISSN 1103-4629, no 1, p. 46-50Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Kempe-Bergman, Matthis
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Idrottslyftets externa utvärdering: Svenska Badmintonförbundet, Svenska Bordtennisförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska Volleybollförbundet2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör resultatet av en uppföljning av satsningarna inom Idrottslyftet i idrotterna badminton, bordtennis, fotboll och volleyboll. Uppföljningen har genomförts av tre forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF). Samtliga RF:s medlemsförbund fick möjlighet att anmäla sitt intresse för att ingå i uppföljningen. De förbund som visade intresse fördelades på sex forskargrupper från lärosäten i landet med idrottsvetenskaplig verksamhet.

    Rapporten inleds med några allmänna ord om Idrottslyftet, vad vår uppföljning går ut på och hur den har genomförts. Därefter följer ett avsnitt om RF:s riktlinjer när det gäller barn- och ungdomsidrott. På detta följer ett kapitel om var och en av de i uppföljningen ingående idrotterna badminton, bordtennis, fotboll och volleyboll avseende hur man ser på och har arbetat med Idrottslyftets intentioner när det gäller 1) att öppna dörrarna för fler och utveckla verksamheten så att fler väljer att fortsätta idrotta, 2) jämlikhet och jämställdhet och 3) Idrotten vill. Därtill har vi undersökt hur man inom de fyra förbunden ser på administrationen av satsningen. Rapporten avslutas med en jämförande analys av idrottslyftssatsningarna inom dessa idrotter och några slutsatser och reflektioner kring arbetet med satsningen.

  • 4.
    Redelius, Karin
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Kempe Bergman, Matthis
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Linghede, Eva
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Gör idrotten som Idrotten vill?: Barn- och ungdomsidrottens utformning i retorik och praktik2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill och dess väg från visionär retorik, beslutad i styrelserum och på stämmor, till praktisk handling när idéerna ska realiseras av tränare i lokala föreningar. Riktlinjerna har i stort sett varit desamma under de 20 år som gått sedan beslutet om Idrotten vill togs. Forskning visar dock att riktlinjerna inte alltid är normgivande, och att idrotten inte självklart gör som Idrotten vill. Kunskap saknas om i vilken utsträckning  föreningsledare och tränare känner till idrottsrörelsens övergripande riktlinjer samt varför andemeningen i Idrotten vill inte är vägledande i alla sammanhang.

    Syftet med studien är att undersöka i vilken mån centralt formulerade idéer i Idrotten vill har fått genomslag på lokal nivå där barn- och ungdomsidrotten utformas och utövas. Ytterligare ett syfte är att studera tränares erfarenhet av hur riktlinjerna följs, samt att analysera vilka övergripande idéer som det verkar vara svårast att tillämpa. Följande frågor är centrala: I vilken utsträckning har idrottsföreningar egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och vad utmärker dessa? Vad känner tränare till om de övergripande idéerna i Idrotten vill, och vad anser de om idéernas genomslag? Vilka idéer verkar svårast att tillämpa och hur legitimerar tränare sina ställningstaganden i relation till dessa idéer? Förhoppningen är att resultaten ska tillföra ny och värdefull kunskap om hur arbeta för att öka kännedomen om och tillämpningen av Idrotten vill kan ske.

    En utgångspunkt är att resultatet av riktlinjernas genomslag har att göra med vad tränare känner till om de övergripande idéerna, vilka faktiska möjligheter de har att praktisera och konkretisera riktlinjerna och av enskilda ledares uppfattningar om hur och varför barn ska idrotta. För att besvara frågorna har flera metoder använts och olika urval av ledare har skett enligt följande: en kartläggning av policydokument och tillhörande riktlinjer från 100 slumpvis utvalda föreningar i alpin skidåkning, fotboll, ishockey, konståkning och tennis, intervjuer med 15 tränare från både bredd- och elitinriktade föreningar i ovan nämnda idrotter samt enkätsvar från 466 tränare i ett 40-tal idrotter från föreningar i 13 distriktsförbund.

    Resultaten visar att drygt hälften av föreningarna har utformat egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Riktlinjerna varierar dock stort i omfattning och vad de innebär är sällan konkretiserat. Även om ett fåtal tränare känner till Idrotten vill som dokument betraktat, verkar merparten vara bekanta med de övergripande idéerna. En majoritet av tränarna anser också att riktlinjerna mestadels är vägledande vid utformningen av idrott för unga, särskilt då de själva är ansvariga. Däremot sympatiserar inte alla tränare med alla riktlinjer. Särskilt frågan som rör värdet av tidiga satsningar och selektion kontra en mer lekfull inriktning med mindre fokus på tävlingsresultat delar tränarkåren. Frågan engagerar och väcker känslor. Tränarna är eniga om att det gäller att hålla de ungas idrottsintresse vid liv – men hur det ska ske finns det skilda uppfattningar om.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf