Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Ungas idrottande - inte bara en klassfråga2019In: Idrotten och (o)jämlikheten: i medlemmarnas eller samhällets intresse? / [ed] Christine Dartsch, Johan R Norberg & Johan Pihlblad, Stockholm: Centrum för idrottsforskning, CIF , 2019, p. 29-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ungas deltagande i föreningsidrotten är starkt knutet till social position. Men det är inte bara ekonomi och samhällsklass som påverkar idrottsvanor. Valet att föreningsidrotta – och i vilka former – skiljer sig mellan olika miljöer och olika delar av landet, vilket är en effekt av variationer i utbud, traditioner och livsvillkor.

  • 2.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
    Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people’s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one’s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values.

    The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu’s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire.

    Sport occupies a central position in young people’s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people’s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status.

    For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined.

    The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.

  • 3.
    Larsson, Bengt
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Larsson, Lena
    Linnéuniversitetet.
    Meckbach, Jane
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Den svenska lärarstudenten i idrott och hälsa2013In: SVEBI konferens: Idrottsforskning i tiden, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I Sverige har en stark expansion av studenter till högre utbildning skett under de senaste två decennierna. Flera orsaker finns till detta: många utbildningar har förlängts, dvs studenter stannar kvar längre inom systemet, nya lärosäten har tillkommit och utbildningsutbudet har expanderat. Socialt sett har expansionen inneburit en stark tillströmning från grupper som inte tidigare har studerat på universitetsnivå – ur ett meritokratiskt perspektiv har förändringen lett till en ökad andel studenter med svaga skolmeriter (Broady, Börjesson & Bertilsson 2009:12). Vad som drastiskt förändrats är dock söktrycket till lärarutbildningarna. Det kan vara av intresse att studera rekryteringen till idrottslärarutbildningen - då många förändringar skett under senare år.

    Syftet är att beskriva idrottslärarstudenterna med fokus på deras dispositioner i termer av erfarenhet, resurser och smaker. Vi tar utgångspunkt i den franska kultursociologen Bourdieus teorier och begrepp. I Bourdieus tankar om hur den sociala världen är konstruerad har gruppers sociala bakgrund, erfarenheter och levnadsvanor betydelse för deras val och handlingar. Bourdieu (1977, 1990, 2000) förundrades över att vi trots att vi i praktiken kan välja fritt och upplever att vi gör det, ändå i så hög grad väljer i linje med det sociala sammanhang vi är uppväxta i och har erfarenheter ifrån. En enkätstudie har genomförts där samtliga sju lärosäten med examensrätt ht 2011 deltog och de nyrekryterade studenterna besvarade enkäten (208 studenter). data har analyserats med hjälp av SPSS 20.0.

    Resultat visar att de studenter som ht-11 påbörjade sina studier i idrott och hälsa kan beskrivas som en ganska homogen grupp som dock skiljer sig på en del punkter från den genomsnittliga lärarstudenten. I den undersökta gruppen är exempelvis drygt 60 % män jämfört med ca 20 % för den totala gruppen lärarstudenter. I ett åldersperspektiv är hälften av gruppen mellan 21-25 år, ca 40 %är mellan 18-20 år och knappt 10 % är äldre än 25 år. Majoriteten av studenterna har genomgått ett studieförberedande gymnasieprogram och av dessa har drygt 40 % gått ett program med idrottsinriktning. Cirka 60 % av studenterna har en eller två föräldrar med universitets-/högskoleutbildning.

    Innan studenterna började sin utbildning i idrott och hälsa hade drygt 10 % skaffat sig erfarenhet av arbete inom förskola eller skola. En betydligt större andel, knappt 60 %, hade erfarenhet av annan yrkesverksamhet. När det gäller idrottserfarenhet uppger drygt tre fjärdedelar att de har sådan och knappt tre fjärdedelar att de även har erfarenhet av att vara ledare inom idrottsrörelsen. På fritiden ägnar sig studenterna huvudsakligen åt eget idrottande/motionerande, umgås med vänner, Internet i olika former, se på video/teve samt umgås med familjen. Däremot är intresset för exempelvis politik och kultur lågt.

    Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.Bourdieu, P. (1990). The Logic of Practice. Cambridge: Polity Press. Bourdieu, P. (2000). Pascalian Meditations. USA: Stanford University Press.Broady, D., Börjesson, M. & Bertilsson, E. (2009). Lärarutbildningens hierarkier, Nordisk tidskrift för kultur- og samfundsvidenskab (4), 5–17.

  • 4.
    Larsson, Bengt
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Lena
    Linnéuniversitetet.
    Meckbach, Jane
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    The Swedish PETE student of today — a cultural sociological analysis2013In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013, 2013, p. 93-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    General description of research question, objectives and theoretical framework

    The past two decades have seen a huge increase in the number of students enrolling in higher education in Sweden. There are several reasons for this: many of the degree programmes have been extended, resulting in students remaining in the system longer than previously; the number of degree programmes to choose from has increased; and there are new higher education institutions (HEIs). Socially speaking, the expansion has led to a huge influx of groups that had not previously studied at university—from a meritocratic perspective, this change has resulted in a growing number of students with poor qualifications (Broady, Börjesson & Bertilsson 2009: 12). The teacher training programme has, however, seen a very modest increase in the number of students. The 1971/72 academic year saw 9,500 student teachers accepted, which constituted 40 per cent of the intake. Today’s 11,000 student teachers only make up 17 per cent of the higher education intake (Bertilsson 2009). What has dramatically changed is the oversubscription to teacher training programmes. At the beginning of the 1980s, there were approximately ten applicants per place compared with at present just over one per place. The percentage of male applicants to teacher training programmes has for the past decade remained around the 20 per cent mark (Swedish National Agency for Higher Education [HSV] 2012). One possible explanation for the teacher training programme being less oversubscribed is that it has faced ever-greater competition from other higher education programmes. Another might be the mass media’s portrayal and the constant criticism of schools and that nowadays teaching is classed as a low-status profession. This might explain why, compared with other university programmes, the teacher training programme has the largest percentage of students whose parents have no higher education experience (Börjesson & Broady 2004; Börjesson 2004; Statistics Sweden [SCB] HSV 2009, 2010; Larsson 2009). The question of interest here is what has happened to the recruiting within the Swedish teacher training programme in recent decades (Bertilsson 2009).

     In this context, the recruiting to the Physical Education Teacher Education (PETE) programme is also of interest. For more than 150 years, there was only one PETE programme in Sweden, namely the Royal Central Institute of Gymnastics founded by Per Henrik Ling. In 1966, a sister organization was founded, this time in the city of Örebro, both came under the same organizational unit and were known collectively as the Stockholm University College of Physical Education and Sports (GIH). From the latter half of the 1980s until 2001, the number of HEIs offering a PETE programme increased to sixteen as a result of various teacher training reforms (Meckbach & Wedman 2007). This number has now decreased and as of 2011 there are only seven HEIs entitled to award the degree of Bachelor of Education in Physical Education.

    The aim of this study is to describe the student PE teachers in Sweden, with focus on their dispositions in terms of experiences, resources and tastes.

    Methodology  

    To be able to study student PE teachers’ dispositions, resources and tastes, we take Bourdieu’s theories and concepts as our starting point. In Bourdieu’s thoughts on how the social world is constructed, groups’ social background, experiences and ways of living influence their choices and actions. Bourdieu (1984) was surprised that even though we are able to freely choose and feel that we do so, we, nevertheless, to such a great extent, make choices according to the social context we have grown up in and have experiences of. Using Bourdieu’s theoretical concepts makes it possible to examine the students’ tastes, practices and lifestyles.

    The data has been collected as follows: the student PE teachers in Sweden that run a PETE programme answered a questionnaire with thirty-five questions. Apart from the background information, the questionnaire contained questions about the studies and the students’ leisure habits. The vast majority were closed questions, where the respondents were asked to give one answer. For a small number of questions, it was possible to give more than one answer. The data has been analysed using statistical methods chosen based on the study’s questions. In total, 208 students participated in the study.

    Results

    Those students who began studying PETE in the autumn of 2011 can be described as a pretty homogeneous group that, nevertheless, differentiates itself from the average student teacher in a number of respects. For example, in the group studied a little over 60% are men compared with approximately 20% for the whole group of student teachers. In terms of age, half of the group are between 21 and 25 years old. The majority of the students have completed a preparatory upper secondary programme, of which just over 40% have completed a programme specializing in sport. Approximately 60% of the students have one or two parents with a university or higher education.

    Before starting their PETE programme, just over 10% of the students had experience of working at a school. As for having experience of sport, just over three-quarters say that they have such experience and almost three-quarters also have experience of being a coach within the Swedish sports movement.   

    In their free time, the students mainly do sports, see their friends, use the Internet for various things, watch videos and TV, and see their family. However, there is little interest in, for example, politics and culture.

    References 

    Bertilsson, Emil (2009). Lärarstudenterna: Förändring i rekrytering under perioden 1977-2007, (4), 19–41.

    Bourdieu, Pierre (1984). Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. (London: Routledge & Kegan Paul).

    Broady, Donald, Börjesson, Mikael & Bertilsson, Emil (2009). Lärarutbildningens hierarkier, Nordisk tidskrift för kultur- og samfundsvidenskab (4), 5–17.

    Börjesson, Mikael (2004). Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna. (Uppsala:  Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet).

    Börjesson, Mikael & Broady, Donald (2004). Vad har studenter vid Uppsala universitet i bagaget? Om social och meritokratisk snedrekrytering.  (Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet).

    Larsson, Lena (2009). Idrott–och helst lite mer idrott. Idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Diss. (Stockholm: Stockholms universitet).

    Meckbach, Jane & Wedman, Ingemar (2007). Idrottslärarstudenten vid GIH. www.idrottsforum.org

    HSV (2009).Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering 2006–2008. Rapport 2009:18 R.

    HSV (2010). Higher education. Level of parental education among university entrants 2009/10 and first time students at third circle studies 2008/09. UF 20 SM 1003

    HSV (2012) http://www.hsv.se/download/18.4149f55713bbd917563800045/statistisk-analys-larautbildning-2012-15.pdf

    Statistiska centralbyrån 2006, Universitet och högskolor. Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorand­nybörjare 2004/05.

  • 5.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Logics of practice in movement culture: a fifty-year follow-up study2019In: AISEP International Conference 2019 Book of abstracts, 2019, p. 464-Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Meckbach, Jane
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lärarprogrammet: en utbildning i ständig förändring2014In: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan: en betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia / [ed] Suzanne Lundvall, Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2014, p. 90-107Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Redelius, Karin
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Kempe Bergman, Matthis
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Larsson, Bengt
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Linghede, Eva
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Gör idrotten som Idrotten vill?: Barn- och ungdomsidrottens utformning i retorik och praktik2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill och dess väg från visionär retorik, beslutad i styrelserum och på stämmor, till praktisk handling när idéerna ska realiseras av tränare i lokala föreningar. Riktlinjerna har i stort sett varit desamma under de 20 år som gått sedan beslutet om Idrotten vill togs. Forskning visar dock att riktlinjerna inte alltid är normgivande, och att idrotten inte självklart gör som Idrotten vill. Kunskap saknas om i vilken utsträckning  föreningsledare och tränare känner till idrottsrörelsens övergripande riktlinjer samt varför andemeningen i Idrotten vill inte är vägledande i alla sammanhang.

    Syftet med studien är att undersöka i vilken mån centralt formulerade idéer i Idrotten vill har fått genomslag på lokal nivå där barn- och ungdomsidrotten utformas och utövas. Ytterligare ett syfte är att studera tränares erfarenhet av hur riktlinjerna följs, samt att analysera vilka övergripande idéer som det verkar vara svårast att tillämpa. Följande frågor är centrala: I vilken utsträckning har idrottsföreningar egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och vad utmärker dessa? Vad känner tränare till om de övergripande idéerna i Idrotten vill, och vad anser de om idéernas genomslag? Vilka idéer verkar svårast att tillämpa och hur legitimerar tränare sina ställningstaganden i relation till dessa idéer? Förhoppningen är att resultaten ska tillföra ny och värdefull kunskap om hur arbeta för att öka kännedomen om och tillämpningen av Idrotten vill kan ske.

    En utgångspunkt är att resultatet av riktlinjernas genomslag har att göra med vad tränare känner till om de övergripande idéerna, vilka faktiska möjligheter de har att praktisera och konkretisera riktlinjerna och av enskilda ledares uppfattningar om hur och varför barn ska idrotta. För att besvara frågorna har flera metoder använts och olika urval av ledare har skett enligt följande: en kartläggning av policydokument och tillhörande riktlinjer från 100 slumpvis utvalda föreningar i alpin skidåkning, fotboll, ishockey, konståkning och tennis, intervjuer med 15 tränare från både bredd- och elitinriktade föreningar i ovan nämnda idrotter samt enkätsvar från 466 tränare i ett 40-tal idrotter från föreningar i 13 distriktsförbund.

    Resultaten visar att drygt hälften av föreningarna har utformat egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Riktlinjerna varierar dock stort i omfattning och vad de innebär är sällan konkretiserat. Även om ett fåtal tränare känner till Idrotten vill som dokument betraktat, verkar merparten vara bekanta med de övergripande idéerna. En majoritet av tränarna anser också att riktlinjerna mestadels är vägledande vid utformningen av idrott för unga, särskilt då de själva är ansvariga. Däremot sympatiserar inte alla tränare med alla riktlinjer. Särskilt frågan som rör värdet av tidiga satsningar och selektion kontra en mer lekfull inriktning med mindre fokus på tävlingsresultat delar tränarkåren. Frågan engagerar och väcker känslor. Tränarna är eniga om att det gäller att hålla de ungas idrottsintresse vid liv – men hur det ska ske finns det skilda uppfattningar om.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf